<p>Den här uppsatsen behandlar undervisningen i Lag och rätt på högstadiet. Syftet med min uppsats är att undersöka några samhällskunskapslärares syn på sin undervisning i Lag och rätt. Ställda forskningsfrågor är i korthet vad de väljer att undervisa om, hur dem väljer att undervisa om det och deras förhållande till läroboken. I uppsatsen undersöks även om det är någon skillnad mellan mer respektive mindre erfarna lärares syn på lag och rätt undervisningen.</p><p>Jag har gjort en kvalitativ studie med fyra stycken semistrukturerade intervjuer. Två intervjuer med två mindre erfarna samhällskunskapslärare och två intervjuer med två mer erfarna samhällskunskapslärare. Jag har även gjort en mindre jämförande analys mellan vad samhällskunskapslärarna undervisar om i förhållande till läroboken de använder sig av.</p><p>Mitt resultat pekar på att de fyra samhällskunskapslärarna har en rätt så likartad bild över vad som är viktigt att undervisa om i Lag och rätt och sättet att undervisa på. Dock tycker jag mig kunna tyda att de två mer erfarna samhällskunskapslärarna har en vidare syn på området lag och rätt. Samtliga väljer att ha läroboken som en grund att stå på och gemensamt för dem är att de förhåller sig till läroboken avsnitten då läroboken behandlar processen från att ett brott begås till åtal väcks, hur en rättegång går till och olika sorters straff.</p> / <p>This paper deals with the teaching of Justice system in high school. The purpose of my essay is to explore some social studies teachers' views on their teaching of the law. My research questions are about what they choose to teach, how they choose to teach about it and their relationship to the textbook. The essay also examines whether there is any difference between more and less experienced teachers' views on the justice system.</p><p>I have made a qualitative study of four semi-structured interviews: two interviews with two less experienced social studies teachers and two interviews with two more experienced social studies teachers. I have also made a small comparative analysis between what social studies teachers teach according to the textbook they use.</p><p>My results indicate that the four social studies teachers I interviewed have a fairly similar picture of what is important to teach about the Law and Order and the way they teach. However, I seems like that the two more experienced social studies teachers have a broader view of the law area. The four teachers chose to have the textbook as a foundation and common to all is that they relate to the textbook in parts when the textbook deals with the process from when an offense have been committed to the prosecution, the trial, and different kinds of punishment.</p>

Läroboken har används en del genom tiden, från början var det mest genom den kristna religionen som man började använda sig av läroböcker. De främsta läroböckerna var Luthers katekes och Bibeln. Läroboken kom sedan mer och mer att utvecklas till den vi har idag. Man kan relatera utvecklingen till två perioder: 1500- och 1600- talet då trycktekniken utvecklades och 1800- och 1900- talet då läroboken blev det grundläggande redskapet i den organiserade undervisningen. Min undersökning visar att nästan alla lärare (alla utom en) använder läroboken, vilket också stämmer bra med litteraturen. Läroboken används dock olika mycket, men den största delen av lärarna menar att de använder den lite mindre än halva tiden. Läroboken används som diskussionsunderlag, underlag till egna arbeten, till att svara på frågor och inför prov. Många lärare använder den som ett komplement till den övriga undervisningen och fungerar då också som ett stöd till läraren. Annat material man använder sig av är filmer, övrig litteratur, tidningar, tv-program, internet, bilder, radio, skönlitteratur, antologisamlingar, symboler samt universitetslitteratur och arbeten från den egna studietiden. Dessutom så använder sig alla lärare utom en egenproducerat material. Hälften av lärarna anser att läroboken lever upp till läroplanens mål. 4 av de 9 svarande lärarna menar att den lever upp till målen i stora drag, medan en person svarar att den varken lever upp till målen eller inte gör det.

Den här uppsatsen behandlar undervisningen i Lag och rätt på högstadiet. Syftet med min uppsats är att undersöka några samhällskunskapslärares syn på sin undervisning i Lag och rätt. Ställda forskningsfrågor är i korthet vad de väljer att undervisa om, hur dem väljer att undervisa om det och deras förhållande till läroboken. I uppsatsen undersöks även om det är någon skillnad mellan mer respektive mindre erfarna lärares syn på lag och rätt undervisningen. Jag har gjort en kvalitativ studie med fyra stycken semistrukturerade intervjuer. Två intervjuer med två mindre erfarna samhällskunskapslärare och två intervjuer med två mer erfarna samhällskunskapslärare. Jag har även gjort en mindre jämförande analys mellan vad samhällskunskapslärarna undervisar om i förhållande till läroboken de använder sig av. Mitt resultat pekar på att de fyra samhällskunskapslärarna har en rätt så likartad bild över vad som är viktigt att undervisa om i Lag och rätt och sättet att undervisa på. Dock tycker jag mig kunna tyda att de två mer erfarna samhällskunskapslärarna har en vidare syn på området lag och rätt. Samtliga väljer att ha läroboken som en grund att stå på och gemensamt för dem är att de förhåller sig till läroboken avsnitten då läroboken behandlar processen från att ett brott begås till åtal väcks, hur en rättegång går till och olika sorters straff. / This paper deals with the teaching of Justice system in high school. The purpose of my essay is to explore some social studies teachers' views on their teaching of the law. My research questions are about what they choose to teach, how they choose to teach about it and their relationship to the textbook. The essay also examines whether there is any difference between more and less experienced teachers' views on the justice system. I have made a qualitative study of four semi-structured interviews: two interviews with two less experienced social studies teachers and two interviews with two more experienced social studies teachers. I have also made a small comparative analysis between what social studies teachers teach according to the textbook they use. My results indicate that the four social studies teachers I interviewed have a fairly similar picture of what is important to teach about the Law and Order and the way they teach. However, I seems like that the two more experienced social studies teachers have a broader view of the law area. The four teachers chose to have the textbook as a foundation and common to all is that they relate to the textbook in parts when the textbook deals with the process from when an offense have been committed to the prosecution, the trial, and different kinds of punishment.

Syftet med denna uppsats är att studera skildringen av reformationen i olika läromedel för religionskunskap i gymnasieskolan. Detta för att se om och hur läromedlen förändrats, om de har blivit mer objektiva med tiden. De utvalda läromedlen är från 1960-talets slut och 2000-talet. Utifrån de olika skildringarna kommer jag att jämföra läromedlen med varandra.

In this essay, textbooks in social sciences at secondary school have been studied based on the school's base and assignment. The purpose has been to study how men and women are represented and portrayed and how gender is produced in the textbooks. In addition, I have tried to see if there has any change in recent years and, if so, how it looks. The study has been based on a gender analysis and a model based on Yvonne Hirdman's gender system. To perform the study a qualitative content analysis has been made on the texts, images and captions from the textbooks. The result shows that men are more represented than women. Often, it's the pictures or the underlying meanings in the texts that weigh over to the man's advantage. According to the gender system it shows that the sexes are kept to a certain extent apart where women and men do different things. In particular, men do more things and are found in more arenas than women. The man is the norm. However, during the period for this study, they are making small changes over time which makes the books more equal.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av icke-västerländska författarskap i läroböcker för svenska på gymnasiet. Undersökningens grund är en pedagogisk textanalys, vilket är en form av innehållsanalys. Fyra läroböcker avsedda för svenskämnet på gymnasiet har analyserats genom en pedagogisk textanalys med såväl kvantitativa som kvalitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt har främst varit Edward Saids postkoloniala teori och Mekkonen Tesfahuneys tankar om ett eurocentriskt utbildningssystem. Vikten av ett etnografiskt förhållningssätt i skolan är också en del av teorin. Resultatet visar att icke-västerländska författarskap ges skiftande utrymme i de olika läroböckerna. I den lärobok med störst andel icke-västerländska författare utgör dessa 22 procent av den totala andelen författarskap, medan motsvarande andel för läroboken med minst representation är 2,5 procent. De didaktiska utgångspunkterna för hur de icke-västerländska författarskapen enligt läroböckerna ska behandlas i undervisningen skiljer sig också åt. Eftersom det finns stora skillnader både vad gäller innehåll och didaktiska utgångspunkter i olika läroböcker riskerar undervisningen i skolan att inte bli likvärdig, beroende på i hur hög utsträckning lärarna använder sig av läroböckerna i undervisningen. / The purpose of this paper is to examine the prevalence of non-Western authorships in textbooks for Swedish at upper secondary school. The study is an educational text analysis, which is a form of content analysis. Four textbooks intended for the Swedish subject in upper secondary school have been analyzed by an educational text analysis of both quantitative and qualitative elements. Thesis theoretical base has been primarily Edward Said´s postcolonial theory and Mekkonen Tesfahuneys thoughts about a Eurocentric education system. The importance of an ethnographic approach in schools is also part of the theory. The result shows that non-Western authorships are given diverse space in the different textbooks. In the textbook with the highest proportion of non-Western writers, these are 22 percent of the total proportion authorship, while the corresponding proportion of the textbook with the least representation is 2,5 percent. The didactic starting points for how non-Western writers should be treated in teaching according to the textbooks also differ. Because of the big differences in terms of both content and didactic starting points in the various textbooks, the education in schools risk to not be equal, depending on the extent to which teachers using the textbooks in teaching.

According to research, problem solving is one of mathematics most important content, since teaching problem solving helps students to develop a deeper understanding of mathematics. At the same time, research shows that through history and even today, the majority of mathematics education consists of students working individually with information in the textbook that deals with methodology. This means that students are taught to develop their procedural skills, thus not being able to develop their problem solving skills and deeper understanding of mathematics. The purpose of this study was therefore to investigate the extent to which different textbooks for grade three deal with problem solving as well as the strategies and perspectives on problem solving that are identifiable in the textbooks. To find answers to my purpose, a study component analysis has been carried out on textbooks published in the following years: 1979, 1984, 2005, 2006 and 2012. The results show that textbooks handle problem solving in different ways but that similarities can also be identified. All books contain problem solving tasks that can be solved through different strategies, but the perspective of problem solving differs between the textbooks. The relationship between textbook and syllabus varies among the textbooks, which proves the importance of the teacher being able to influence the pupils' learning opportunities when selecting textbooks. / Enligt forskning är problemlösning ett av matematikens viktigaste innehåll, då undervisning av problemlösning utvecklar en djupare förståelse för matematik hos eleverna. Samtidigt visar forskning att genom historien och även idag består majoriteten av matematikundervisningen av att eleverna arbetar enskilt med uppgifter i läroboken som behandlar metodinlärning. Detta innebär att eleverna undervisas till att utveckla sin procedurförmåga och därmed inte får möjlighet att utveckla sin problemlösningsförmåga och djupare förståelse för matematik. Syftet med den här undersökningen var därför att undersöka i vilken utsträckning olika läroböcker för årskurs 3 behandlar problemlösning samt vilka strategier och perspektiv på problemlösning som är identifierbara i läroböckerna. För att söka svar på mitt syfte har en läroboksanalys genomförts på läroböcker som utgivits följande år: 1979, 1984, 2005, 2006 samt 2012. Resultatet visar att läroböckerna behandlar problemlösning på olika sätt men att likheter dessutom går att identifiera. Samtliga böcker innehåller problemlösningsuppgifter som kan lösas genom olika strategier, men perspektiven på problemlösning skiljer sig mellan läroböckerna. Relationen mellan lärobok och kursplan varierar bland läroböckerna, vilket bevisar vikten av att läraren kan påverka elevernas möjligheter till lärande vid val av lärobok.

Students only learn what they get the opportunity to learn. This means, for example, that students do not develop their reasoning- and problem solving competence unless teaching especially focuses on developing these competencies. Despite the fact that it has for the last 20 years been pointed out the need for a reform-oriented mathematics education, research still shows that in Sweden, as well as internationally, an over-emphasis are placed on rote learning and procedures, at the cost of promoting conceptual understanding. Mathematical understanding can be separated into procedural and conceptual understanding, where conceptual understanding can be connected to a reform oriented mathematics education. By developing a reasoning competence conceptual understanding can also be developed. This thesis, which deals with students’ opportunities to learn to reason mathematically, includes three studies (with data from Swedish upper secondary school, year ten and mathematics textbooks from twelve countries). These opportunities have been studied based on a textbook analysis and by studying students&amp;#039; work with textbook tasks during normal classroom work. Students’ opportunities to learn to reason mathematically have also been studied by examining the relationship between students&amp;#039; reasoning and their beliefs. An analytical framework (Lithner, 2008) has been used to categorise and analyse reasoning used in solving tasks and required to solve tasks.Results support previous research in that teaching and mathematics textbooks are not necessarily in harmony with reform-oriented mathematics teaching. And that students indicated beliefs of insecurity, personal- and subject expectations as well as intrinsic- and extrinsic motivation connects to not using mathematical reasoning when solving non-routine tasks. Most commonly students used other strategies than mathematical reasoning when solving textbook tasks. One common way to solve tasks was to be guided, in particular by another student. The results also showed that the students primarily worked with the simpler tasks in the textbook. These simpler tasks required mathematical reasoning more rarely than the more difficult tasks. The results also showed a negative relationship between a belief of insecurity and the use of mathematical reasoning. Furthermore, the results show that the distributions of tasks that require mathematical reasoning are relatively similar in the examined textbooks across five continents.Based on the results it is argued for a teaching based on sociomathematical norms that leads to an inquiry based teaching and textbooks that are more in harmony with a reform-oriented mathematics education. Elever kan bara lära sig de det de får möjlighet att lära sig. Detta innebär till exempel att elever inte utvecklar sin resonemangs- och problemlösningsförmåga i någon större utsträckning om inte deras undervisning fokuserar på just dessa förmågor. Forskning, nationellt och internationellt visar att det finns en överbetoning på utantillinlärning och på procedurer. Detta verkar ske på bekostnad av en konceptuell förståelse, trots att det under 20 års tid pekats på behovet av en reforminriktad matematikundervisning. Matematisk förståelse kan delas in i procedurell- och konceptuell förståelse där en konceptuell förståelse kan kopplas till en reforminriktad matematikundervisning. Genom att utveckla förmågan att resonera matematiskt utvecklas också den konceptuella förståelsen. Denna avhandling, som inbegriper tre studier (med empiri från gymnasiet år ett och matematikläroböcker från tolv länder) behandlar elevers möjlighet att lära sig att resonera matematiskt. Dessa möjligheter har studerats utifrån att undersöka vilka möjligheter läroboken ger att lära sig matematiska resonemang, dels via en läroboksanalys och dels genom att studera elevers arbete med läroboksuppgifter i klassrumsmiljö. Elevers möjligheter att lära sig att resonera matematiskt har också studerats genom att undersöka relationen mellan elevers matematiska resonemang och deras uppfattningar om matematik. Ett analytiskt ramverk (Lithner, 2008) har används för att kategorisera och analysera resonemang som använts för att lösa uppgifter och som behövs för att lösa en uppgift.Resultaten från studierna har givit stöd åt tidigare forskning vad gäller att undervisning och läroböckerna inte nödvändigtvis harmonierar med en reforminriktad matematikundervisning. Och att elever har uppfattningar om matematik som bygger på osäkerhet, förväntan på ämnet och sin egen förmåga samt motivation och att dessa uppfattningar delvis kan kopplas till att eleverna inte använder matematiska resonemang för att försöka lösa icke-rutinuppgifter. Det vanligaste sättet att lösa läroboksuppgifter var att välja andra strategier än att använda sig av matematiska resonemang. Ett vanligt sätt att lösa uppgifter var att låta sig guidas, av främst en annan elev. Eleverna arbetade framförallt med de enklare uppgifterna i läroböckerna. Bland dessa enklare uppgifter var det mer sällsynt med uppgifter som krävde matematiska resonemang för att lösas relativt de svårare uppgifterna. Resultaten visade även att det fanns en negativ relation mellan en uppfattning av osäkerhet hos elever och ett användande av matematiska resonemang. Resultaten visade vidare att fördelningen av uppgifter som krävde matematiska resonemang var relativt lika i alla undersökta läroböcker från fem världsdelar.Utifrån resultaten argumenteras för en förändrad undervisning mot en undersökande undervisning och läroböcker som är mer i harmoni med en reforminriktad matematikundervisning. / Elever kan bara lära sig de det de får möjlighet att lära sig. Detta innebär till exempel att elever inte utvecklar sin resonemangs- och problemlösningsförmåga i någon större utsträckning om inte deras undervisning fokuserar på just dessa förmågor. Forskning, nationellt och internationellt visar att det finns en överbetoning på utantillinlärning och på procedurer. Detta verkar ske på bekostnad av en konceptuell förståelse, trots att det under 20 års tid pekats på behovet av en reforminriktad matematikundervisning. Matematisk förståelse kan delas in i procedurell- och konceptuell förståelse där en konceptuell förståelse kan kopplas till en reforminriktad matematikundervisning. Genom att utveckla förmågan att resonera matematiskt utvecklas också den konceptuella förståelsen. Denna avhandling, som inbegriper tre studier (med empiri från gymnasiet år ett och matematikläroböcker från tolv länder) behandlar elevers möjlighet att lära sig att resonera matematiskt. Dessa möjligheter har studerats utifrån att undersöka vilka möjligheter läroboken ger att lära sig matematiska resonemang, dels via en läroboksanalys och dels genom att studera elevers arbete med läroboksuppgifter i klassrumsmiljö. Elevers möjligheter att lära sig att resonera matematiskt har också studerats genom att undersöka relationen mellan elevers matematiska resonemang och deras uppfattningar om matematik. Ett analytiskt ramverk (Lithner, 2008) har används för att kategorisera och analysera resonemang som använts för att lösa uppgifter och som behövs för att lösa en uppgift. Resultaten från studierna har givit stöd åt tidigare forskning vad gäller att undervisning och läroböckerna inte nödvändigtvis harmonierar med en reforminriktad matematikundervisning. Och att elever har uppfattningar om matematik som bygger på osäkerhet, förväntan på ämnet och sin egen förmåga samt motivation och att dessa uppfattningar delvis kan kopplas till att eleverna inte använder matematiska resonemang för att försöka lösa icke-rutinuppgifter. Det vanligaste sättet att lösa läroboksuppgifter var att välja andra strategier än att använda sig av matematiska resonemang. Ett vanligt sätt att lösa uppgifter var att låta sig guidas, av främst en annan elev. Eleverna arbetade framförallt med de enklare uppgifterna i läroböckerna. Bland dessa enklare uppgifter var det mer sällsynt med uppgifter som krävde matematiska resonemang för att lösas relativt de svårare uppgifterna. Resultaten visade även att det fanns en negativ relation mellan en uppfattning av osäkerhet hos elever och ett användande av matematiska resonemang. Resultaten visade vidare att fördelningen av uppgifter som krävde matematiska resonemang var relativt lika i alla undersökta läroböcker från fem världsdelar. Utifrån resultaten argumenteras för en förändrad undervisning mot en undersökande undervisning och läroböcker som är mer i harmoni med en reforminriktad matematikundervisning.

In this master thesis we aim to answer the question: “which are the most prominent attitudes thathistory teachers have towards history educational textbooks” and “what kind of teaching materials are history teachers using when they choose to relinquish the educational textbook”. There are quite a fewstudies regarding the content in educational textbooks however, studies aimed at exploringteachers’ views and attitudes towards these textbooks are few. In northern Europe we havethe luxury as teachers to have a say in what kind of teaching material and what sources weuse in our history teaching; in contrast, many other countries’ where the teaching materialare strictly monitored and the curriculum states exactly what should be taught. This may bewhy we almost exclusively have found studies regarding our subject within the Swedish historical community. However, none of these researchers have done any major survey with aquantified research method within this field of knowledge. That is where we aim to focusour research for this master thesis. Furthermore, what we have found through our researchis that teachers’ attitudes towards and usage of educational textbooks are far more diversethan prior research have shown. Within this thesis we also aim to widen the field ofknowledge regarding how teachers seek and collect teaching materials outside the educational textbooks. Based on a survey with answers from a total of 85 teachers we quantify which parts of thehistory textbooks these teachers find problematic in their everyday use regardless ofwhether it is about historical content or historical doing. We also investigate whether thereare differences in the answers based on professional years.

Genom denna studie ville vi få en bild över hur lärobokspaketet Boken om NO 1–3 (Persson, 2013a; 2013b; 2014a; 2014b) framställer naturvetenskapens karaktär utifrån sju olika aspekter. Studien syftar även till att undersöka om aspekterna framställs explicit eller implicit i lärobokspaketet. För att genomföra studien utfördes en kvalitativ innehållsanalys där fem kapitel ur lärobokspaketet slumpmässigt valdes ut och analyserades. Studien tar teoretisk ansats i Norman G. Ledermans (Lederman et al., 2002) sju aspekter som syftar till att definiera naturvetenskapens karaktär inom en utbildningskontext. Hur eleverna tar till sig innehållet av naturvetenskapens karaktär grundas i om aspekterna ligger underförstådda i ämnesinnehållet eller om eleverna utför uppgifter som tillåter ett explicit reflekterande över aspekterna. Resultatet av vår studie visar att samtliga av Ledermans (Lederman et al., 2002) sju aspekter synliggörs i lärobokspaketet och att författaren lägger störst vikt vid tre av dem. Samtliga av de identifierade aspekterna förekom implicit, men där endast två av aspekterna hade explicita inslag. Studiens slutsats visar att de aspekterna som var vanligt förekommande överensstämmer med de mål som kursplanerna för både låg- och mellanstadiet återger för naturvetenskapens karaktär. Att aspekternas till huvudsaklig del har en implicit prägling förutsätter att eleverna på ett undermedvetet sätt inhämtar kunskaper om naturvetenskapen som verksamhet. Författaren av lärobokspaketet ger även eleverna vid ett par tillfällen möjlighet att på ett explicit och reflekterande plan förstå den naturvetenskapliga verksamheten.