En esta tesina nos proponemos investigar las diferencias en la enseñanzaaprendizaje de aspectos gramaticales con dos recursos diferentes: letras de canciones en español y el libro de texto. También investigaremos la relación entre los conocimientos previos de los alumnos y las producciones lingüísticas de los mismos alumnos. Para ello hemos llevado a cabo una investigación donde una clase estudia las estructuras pronominales con la letra de una canción y el pretérito indefinido con un libro de texto mientras que otra clase estudia las estructuras pronominales con el libro de texto y el pretérito indefinido con la letra de una canción. Ambas clases realizan finalmente una prueba relativa a cada combinación de aspecto gramatical y recurso didáctico. Debido a la gran variación en los resultados no se han podido establecer diferencias notables en los resultados en cuanto a los recursos didácticos. Tampoco se han podido corroborar diferencias en los resultados respecto a los conocimientos previos de los alumnos. / The purpose of this essay is to investigate the differences in the teaching and learning of grammatical aspects using two different resources: songs in Spanish and a textbook. The essay also investigates the relationship between the students’ previous knowledge and their results. In order to achieve those purposes, an investigation took place where one group of students study pronominal structures through song lyrics and the preterite tense through a textbook while another group of students study pronominal structures through a textbook and the preterite tense through song lyrics. Further on, both classes take an exam in relation to each combination of grammatical aspect and didactic resource. Due to the great variation in the results no differences could be defined regarding the didactic resources nor regarding the relation between the students’ previous knowledge and the results in the exams.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur pubertet, sexualitet, kärlek och relat- ioner framställs i text och bild i läroböcker för biologi utifrån normer. För studien analyseras sex olika läroböcker, tryckta och digitala, i ämnet biologi för årskurs 4–6. Den insamlade data analyseras genom en normkritisk diskursanalys utifrån queerteoretiskt och normkritiskt per- spektiv. Studiens resultat visar att alla sex läroböcker synliggör normer gällande sexualitet, pubertet, kärlek och relationer. Vidare framkommer att tillämpningen av språket har stor betydelse för vilka normer som synliggörs samt vem eller vilka som får framträda. Heteronormen är åter- kommande och den norm som tydligast kan uttydas i läroböckerna. Normerna som synliggörs framträder främst genom språkliga antaganden. I analysen framkommer vidare att pubertet re- lateras till människans reproduktion och sexualitet och att den representation som finns av sex utgår från heteronormativt perspektiv.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men när det gäller genus och jämställdhet har vi fortfarande mycket kvar att arbeta med. Stereotypa genusbilder finns överallt, i reklam, i tidningar, i filmer och tv-serier och hos folk i vår närhet och, som jag kommer diskutera i denna uppsats, i våra läroböcker. Den stereotypa bilden av män och kvinnor som blir allt vanligare i samhället är problematisk, framförallt för de unga som ser den som ett ideal. I denna uppsats kommer jag diskutera och belysa jämställdhetsfrågan utifrån en läromedelsanalys. Jag analyserar texterna och ser framförallt på hur män och kvinnor framställs samt vilka normer som återfinns. Jag har diskuterat texterna med gymnasieelever och då det hos dem fanns existerande idéer om vad som är manligt och kvinnligt utgick jag ifrån dem och gick därifrån vidare till att analysera texterna och hur de överensstämmer med den ”verklighet” som återfanns hos gymnasieeleverna.

Föreliggande uppsats syftar till att problematisera begreppet västerländskt ”kulturarv” i svenskämnets A- och B-kurser avseende litteraturundervisningen. Undersökningen studerar tre läroböckers litterära urval under epokerna renässansen, upplysningen och romantiken (år 1500 – 1830) genom att kartlägga vilka gränser mellan ”Vi” och ”De Andra” som används och aktiveras, samt hur dessa gränser legitimeras. De läroböcker som undersöks är Natur & Kulturs BRUS #1/#2 (2006), Libers Litteraturen Lever (2005) samt Gleerups Möt Litteraturen (2008). Genom en kvalitativ och närläsande metod, med kvantitativa inslag, analyseras empirin utifrån en postkolonialt teoretisk utgångspunkt där begrepp som eurocentrism och dikotomier utifrån gränser mellan ”Vi” och ”De Andra” står i fokus. Undersökningen visar att trots att läroboksförfattarna delvis har olika ingångar till begreppet ”kulturarv” och västvärlden förmedlas en bild av att det är det västerländska som är den otvivelaktiga utgångspunkten. Läroböckerna legitimerar detta val delvis olika. Genomgående är att urvalet i varje lärobok stundtals faller tillbaka på eurocentristiska antaganden och stereotypa dikotomier mellan ”Vi” och ”De Andra”. Tre viktiga slutsatser betonas. Den första är att alla läroböcker använder ett västerländskt litterärt urval. Den andra slutsatsen är att läroböckerna lutar sig mot den västerländska litteraturen inte bara via explicita eller tysta legitimeringar utan också via aktiva gränsdragningar mellan ”Vi” och ”De Andra”. Slutligen poängteras att ”kulturarvet” tycks vara relevant igen mot bakgrund av det läroplanen definierar som ”internationaliseringen”.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur många av orden i en lärobokserie i engelska för årskurserna 4–6 som var bland de mest frekventa orden i det engelska språket. Undersökningen genomfördes med hjälp av två engelska frekvenslistor: General Service List (GSL) och New General Service List (NGSL). NGSL är en uppdaterad version av GSL som använts i tidigare studier och därför ville jag i min studie bl.a. ta skillnaden mellan den äldre och nyare versionen i beaktande. Syftet var således att undersöka hur många av orden i lärobokserien Magic! som förekommer i GSL och NGSL, huruvida antalet unika huvudord i Magic!-seriens tre årskursböcker ökar, och hur ofta de unika huvudorden i böckerna upprepas, med särskilt fokus på substantiv, adjektiv och verb. Analysen utfördes med hjälp av ordprogrammet AntWordProfiler som skannar ord i textfiler för att sedan kategorisera orden utifrån ordlistor kopplade till programmet. Studiens resultat indikerar att samtliga böcker i Magic!-serien innehöll fler ord listade i NGSL än i GSL. Resultatet visade även att den sammanlagda förekomsten av huvudord ökade i varje lärobok, liksom antalet unika huvudord. Bland orden som repeterades minst 10 gånger fanns fler substantiv och verb än adjektiv och alla verben med minst 10 repetitioner gick att hitta i både GSL och NGSL.  Min slutsats är att de unika orden i lärobokserien Magic! överensstämmer bättre med de listade orden i NGSL än dem i GSL. En annan slutsats är att om ordkunskap hade varit ett betygskriterium i ämnet engelska skulle högre krav kunnat ställas på läroboksförfattare att utforma sina böcker med listor över de mest frekventa orden i det engelska språket i åtanke.

The purpose of this work is to increase the understanding of the role of workbooks in Swedish language classes, as well as the extent to which teachers use workbooks in Swedish classes in primary school grades f-3. The study was conducted in two parts, with textbook analysis and interviews as the chosen methods. The first part, workbook analysis, was carried out on two workbooks using a checklist, and the results present a significant difference between the two selected workbooks, in percentage terms. The second part consisted of semi-structured interviews conducted with four teachers representing different ages and levels of professional experience. The results of the four semi-structured interviews indicated a consensus among the teachers regarding the role of the workbook, but individual opinions and viewpoints also emerged. The workbook was perceived to have a significant role in teaching for all the study's informants, but the use of it varies. For instance, teachers either use it as a starting point or as a supplement. / Syftet med detta arbete är att öka förståelsen för lärobokens roll i svenskundervisningen, samt i vilken utsträckning lärare använder sig av läroböcker i svenskundervisningen i grundskolans f-3. Studien utfördes i form av två delar, där läromedelsanalys och intervju var de valda metoderna. Den första delen, läromedelsanalys, utfördes på två läroböcker genom en checklista och resultatet presenterar en markant skillnad mellan de två valda läroböckerna, procentuellt. Den andra delen utgjordes av en semistrukturerad intervjuform som utfördes på fyra lärare där olika åldrar och yrkeserfarenhet representerades. Resultatet av de fyra semistrukturerade intervjuerna påvisade en enighet mellan lärarna gällande lärobokens roll, men samtidigt framkom även enskilda åsikter och synpunkter. Läroboken upplevdes ha en roll i undervisningen för samtliga av undersökningens informanter, men användandet av den skiljer sig åt. Exempelvis genom att lärarna antingen använder den som en utgångspunkt eller ett komplement.

Detta arbete syftar till att undersöka hur genuskontraktet är konstruerat i historieläromedel för årskurs 4-6. Detta har undersökts genom att analysera vilka maskulinitetsdrag som påbjuds läromedlets läsare genom dess narrativ. Undersökningen är genomförd på två versioner av ett läromedel som givits ut under två olika decennier. Det ena läromedlet gavs ut under mitten av 1990-talet i tryckt version medan det senare läromedlet gavs ut digitalt 2018. Studien har utgått från de två tidsperioderna 1611-1718 och 1718-1792 och har, baserat på läromedlens framställningar, fokuserat på att analysera hur och i vilka sammanhang som läromedlen väljer att framställa narrativets centrala karaktärer och därigenom konstruera ett genuskontrakt.     Resultatet visar att de två läromedlens framställningar inte skiljer sig nämnvärt från varandra utan till stor del återger samma historiska narrativ, ett narrativ som präglas av ett fåtal mäns handlingar och livsöden. Det är en specifik grupp män som dominerar läromedlens historieskrivning, vilket bidrar till att dessa män, genom sättet de framställs, framstår som dominanta i förhållandet till läromedlens centrala kvinnliga karaktärer. Egenskaper som lyfts fram som maskulina skiljer sig emellertid mellan studiens undersökta tidsperioder, då tipsperioderna i läromedlens framställning präglas av olika händelser och tankesätt. Trots detta visar studiens resultat att framställningarna kring manligt och kvinnligt framförallt kretsar kring dominans och framgång. En viss grupp män framställs i kontexter, i relation och i kontrast till övriga karaktärer på ett sätt som bidrar till att dessa män framstår som aktiva karaktärer i läromedlens historieskrivning. Dessa framställningar, i relation till hur läromedlen väljer att framställa övriga karaktärer, bidrar således till att ett genuskontrakt växer fram. Män framställs i kontexter om krig och politik och framställs genom dessa kontexter som handlingskraftiga, plikttrogna och aktiva karaktärer. Då männen kontrasteras mot läromedlens kvinnliga karaktärer framstår dessa egenskaper och sammanhang som typiskt manligt kodade i relation till utsatthet och passivitet, vilka framstår som kvinnligt kodade.

Läroboken utgör en stor roll i gymnasielärares undervisning både då det handlar om planering och genomförande. Studien syftar till att besvara hur läroboken används av gymnasielärare och hur lärarna frångår den. Det handlar både om när läroboken används samt vilket innehåll i den som används. Frångående av läroboken innebär att läraren avviker från det matematiska innehåll som presenteras i läroboken. Det kan exempelvis handla om att en lärare anpassar sin kommunikation till ett vardagligt och enkelt språk som inte uttrycks i läroboken. Studien är av kvalitativ karaktär och är en fallstudie. Resultatet är baserat i empiri av två informanter, där tillvägagångssätten är intervju, observation av lektion samt granskning av planeringsdokument och läromedel. Resultatet har analyserats utifrån ett antal teorier och begrepp, där de mest betydelsefulla för studien är orkestreringsteorin samt ett relationellt perspektiv mellan läraren och läroboken. Analysen visar att läroboken är synlig och används under alla studerade aktiviteter, både i lärarnas planering, genomgång på skrivtavlan samt under elevernas individuella räknande. Det framkommer även att lärarna inte alltid använder lärobokens innehåll i en kronologisk ordning och att lärarna hjälper eleverna att sålla bland mängden av uppgifter i läroboken. / The textbooks are an important foundation in the education of mathematics. The aim of this study is to examine how teachers in the upper secondary school actually use the textbook and to study when the textbook is absence in their teaching. The study aims to investigate, from a teacher’s perspective, when the textbook is being used and what content in the textbook that the teacher uses. The absence of the textbook implicates when and how the teachers deviate from the content and how the content is presented in the textbook. An example of absence of the textbook is when the teacher adapts the explanations of a mathematical content to an everyday language or to an informal way, which the textbook does not. The study is a qualitative case study and the results are founded in interviews with two informants and by an observation of their practice as teachers in mathematics. The teacher’s textbook and document that are used as planning materials are also reviewed and presented. The result of the study is analyzed by some theoretical concepts, where the theory of orchestration and the relation between the teacher and the textbook are of importance in this study. The analysis of the study implicates that the textbook in mathematics is visible in every moment that were investigated. This means that the textbook is visible in the planning of the course and lessons, in the instructions on the whiteboard lead by the teacher and when the pupils independently use the textbook. The analysis also showed that the use of the textbook was not always presented in a chronological order and that the teachers helped the pupils to organize the tasks in the textbook.

När lärare undervisar utgår de från en ämnesplan som innehåller information om de delar en kurs omfattar. Lärare tar ofta hjälp av olika läroböcker för att genomföra sin undervisning. Mellan åren 1938 och 1991 granskades läroböcker statligt innan de kom ut på marknaden. Efter 1991 sker granskning inte längre statligt utan det är upp till varje lärare att avgöra om en lärobok passar till undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur presentationen av texttyper från ämnesplanerna för svenska 1, svenska 2 och svenska 3 i tre serier med tryckta läroböcker överensstämmer med ämnesplanerna. Utgångspunkten är texttyperna argumenterande text, utredande text och text av vetenskaplig karaktär. De läroböcker som undersöks är serierna Svenska helt enkelt och Svenska impulser samt läroboken Människans texter. Språket. Studiens metod är en kvalitativ innehållsanalys som undersöker hur läroböckerna explicit och implicit presenterar innehållet från ämnesplanerna. Resultatet visar att serien Svenska helt enkelt behandlar allt utvalt innehåll från ämnesplanerna medan serien Svenska impulser och läroboken Människans texter. Språket inte behandlar allt utvalt innehåll. Studien kommer fram till att läroboken kan användas som ett stöd i undervisningen men inte som enskilt underlag då det kan finnas innehåll från ämnesplanerna som inte behandlas i läroboken. / The practice of teaching usually starts with the syllabus which contains information about the content that should be taught in a course. Teachers often use textbooks in order to fulfill the course. Between the years 1938 and 1991 textbooks were reviewed by the Swedish government before entering the market. After 1991 reviewing textbooks is done by the teachers and they decide if the book fits their way of teaching. The purpose of this study is to analyze how the presentations of different genres of text in different textbooks correspond with the syllabus. The genres in focus are argumentative text, investigative text and academic text. The textbooks that are being reviewed are the series Svenska helt enkelt and Svenska impulser as well as the textbook Människans texter. Språket. The method used is a qualitative text analysis that analyzes how the selected textbooks explicitly and implicitly present the content from the syllabus. The results of the analysis show that the series Svenska helt enkelt treat all content from the syllabus while the series Svenska impulser and Människans texter. Språket does not treat all content. The conclusion is that textbooks can be used as support for teaching a course but they cannot be used as base for the course since there might be content from the syllabus that is not treated by the textbook.

Klimatförändringar och miljöproblem har alltmer blivit synliga på kontinenter och hav, men även i samhällsdebatter och media. Därav har media haft en påtaglig roll för rådande miljöskildring och miljösyn. Samtidigt har dagens ungdomar en dyster syn på framtiden med avseende på miljöförändringarna och betraktar sig själva som ansvariga för miljöproblemens vidareutveckling. Trots att skolans roll i att vara utgångspunkt för en hållbar utveckling är tydlig och att miljöperspektivet ska genomsyra all undervisning är det få skolor som avsätter resurser till det. Eleverna erbjuds då inte undervisning som ska utbilda aktiva och kompetenta individer och medborgare som ska besitta de kunskaper som utgör den gemensamma referens som samtliga samhällsmedborgare behöver. Teknikämnet inkluderar till sin omfattning och innehåll väsentliga delar som ska utveckla elevernas kunskaper och förmågor för att kunna delta i samhället, där en av dessa delar är miljöfrågan. Med bakgrund i detta är syftet med denna undersökning att analysera tekniklärobokens förhållningssätt och skildring av beskrivningar relaterade till miljö. Detta för att uppmärksamma vilket bidrag en lärobok i teknik kan ha vid förmedling av miljösyn i dagens undervisning. Undersökningen baseras utifrån ett ramverk som kategoriserar miljöaspekter utifrån existerande miljötraditioner där följande frågeställning besvaras: Vilken eller vilka miljöundervisningstraditioner får en mer framträdande roll i teknikboken med avseende på de fyra aspekterna; perspektiv på miljöproblematiken, miljöproblemens grund, syn på viktiga agenter samt miljöåtgärdersmål? För att möjliggöra undersökningen och besvara frågeställningen utfördes en innehållsanalys av en tekniklärobok för högstadiet utifrån Sandells, Öhmans och Östmans beskrivningar av fyra miljöaspekter med avseende på tre miljötraditioner: den faktabaserade, den normerande och undervisning om hållbar utveckling. Resultatet visar att boken har huvudsakligen ett faktabaserat miljöperspektiv men att samtliga tre miljötraditioner förekommer i boken parallellt. Inom miljöaspekterna syn på viktiga agenter samt miljöåtgärdersmål är det undervisning om hållbar utveckling som är dominerande, även om det antalet är förhållandevis litet i jämförelse med de två andra miljöaspekterna. Dessutom visar resultatet på en hög närvaro av teknikoptimism i boken samt en koherens mellan kursplan i teknik och den analyserade teknikläroboken med avseende på miljö- och hållbarhetsperspektiv. / Climate changes and environmental problems have become more visible on the continents and across the oceans as well as in the social debates and media. Hence, the media have had an evident part for creating the current environment depiction and approach. Concurrently the young people of today have a dismal view about the future considering the environmental changes and regard themselves as accountable for the continuance of environmental problems. Despite the school's clear role of being the outset for sustainable development and that the environmental perspective should permeate all school education, still few schools allocates resources for that. The students are therefore not being offered an education that should educate active and competent people and citizens who should have the competence that constitutes the common reference that all citizens need. The subject technology includes due to its extent and content essential parts that will develop the students' knowledge and abilities for enabling participation in the society and one of those parts is the environmental issue. Based on the aforementioned, the aim of this study is to examine the technology textbook's approach and depiction of descriptions related to the environment issues. Hence, the purpose is also to observe the contribution a textbook in technology may have in generating views of environmental issues in today's teaching. The study is based on a framework that categorizes environmental aspects based on existing traditions within environmental education from which following question is answered: Which teaching tradition(s) within environmental education has or have a more prominent role in the technology textbook regarding the four aspects: perspective on environmental problems, the cause of environmental problems, assessment of specialists and the goal of environmental measures? To enable the study and answer the question, a content analysis was performed of a technology textbook for the upper secondary school. The content analysis was based on Sandell's, Öhman's and Östman's descriptions of four environmental aspects regarding three traditions in environmental education: the fact-based, the normative and education for sustainable development. Although the result shows that all three environmental education traditions can be found in the textbook, there exist a predominant fact-based environmental perspective in the textbook. Education for sustainable development as a tradition in environmental education is mainly found within the aspects assessment of specialists and the goal of environmental measures, although that number is relatively small compared to the other two environmental aspects. In addition, the result shows a high presence of technology optimism in the book as well as a coherence between the syllabus in technology and the analyzed textbook regarding environmental and sustainable development perspectives.