Tidigare studier har visat att många lärare använder läroboken i stället för ämnesplanen när de planerar sina lektioner, något som är vanligare bland lärare i de naturvetenskapliga ämnena. Andra studier har visat att det förekommer otydligheter i läroböckernas genetikavsnitt. Dessa otydligheter uppstår när den vetenskapliga förståelsen av genen funktion förenklas och förs in i läroböckerna. Fyra lärarintervjuer genomfördes för att undersöka hur lärare planerar sin undervisning utifrån lärobok och ämnesplan och läroboksanalyser utfördes för att se hur genetikinnehållet var utformat. Läroboksanalyserna visade att det fortfarande förekommer otydligheter kring genbegreppet i läroböckerna som kan skapa svårigheter för elevers förståelse av genetik. Intervjuanalysen pekade på att lärarna planerade olika för användning av läroboken i biologi- och naturkunskapsklasser, där läroboken användes mycket mer sällan i naturkunskapsklasserna. Vidare indikerade intervjuanalysen även att läroboken var mer styrande i planeringen av genetik än i andra ämnesinnehåll. Diskussionen fokuserar på vilken roll läroboken spelar när lärare planerar sina lektioner och kring skillnaden i undervisning för de elever som ska gå vidare till naturvetenskapliga högskolestudier och de som inte ska det.

Syftet med denna uppsats är att belysa myten/myterna om individen. Detta görs utifrånbilder i två olika läroböcker, en för samhällskunskap och en för historievetenskap igrundskolans senare år. Frågan som ställs är vilken myt om individen vi kan finna idessa, för att svara på denna fråga används en kvalitativ textanalys. Mer exakt användsen semiotisk bildanalys vilket innebär att vi läser bilden utifrån principen att denfungerar som en text. Vi förankrar vår analys i teorier av Barthes och Foucault. Från våranalys finner vi två myter om individen. Den ena visar på den fria individen och denandra visar på den av kollektivet begränsade individen, två myter som delvis ärmotsägelsefulla. Dock kan vi se hur myten om den fria individen också ligger till grundför ett fungerande kollektiv och därmed kan vi ifrågasätta friheten. Vidare diskuterar vihur individen inte har samma ställning i andra diskurser än den vi befinner oss i. Dettadiskuteras i förhållande till den mångkulturella skolan och utifrån begreppetOrientalism. Genom den tydliga framställningen av individen i dessa läroböcker måstedärmed pedagogen ställa sig kritisk till användandet av dessa då de kan sägas förespråkavår framställning som norm och därigenom kan bli exkluderande. / Syftet med denna uppsats är att belysa myten/myterna om individen. Detta görs utifrånbilder i två olika läroböcker, en för samhällskunskap och en för historievetenskap igrundskolans senare år. Frågan som ställs är vilken myt om individen vi kan finna idessa, för att svara på denna fråga används en kvalitativ textanalys. Mer exakt användsen semiotisk bildanalys vilket innebär att vi läser bilden utifrån principen att denfungerar som en text. Vi förankrar vår analys i teorier av Barthes och Foucault. Från våranalys finner vi två myter om individen. Den ena visar på den fria individen och denandra visar på den av kollektivet begränsade individen, två myter som delvis ärmotsägelsefulla. Dock kan vi se hur myten om den fria individen också ligger till grundför ett fungerande kollektiv och därmed kan vi ifrågasätta friheten. Vidare diskuterar vihur individen inte har samma ställning i andra diskurser än den vi befinner oss i. Dettadiskuteras i förhållande till den mångkulturella skolan och utifrån begreppetOrientalism. Genom den tydliga framställningen av individen i dessa läroböcker måstedärmed pedagogen ställa sig kritisk till användandet av dessa då de kan sägas förespråkavår framställning som norm och därigenom kan bli exkluderande. / The aim for this essay is to analyze the myth/myths of the individual. This is done fromimages in two textbooks, one in the subject of social studies and one in the subject ofhistory. The question asked is what myth we can find about the individual in these; toanswer this question a qualitative text analysis is used. To be more precise a semioticanalysis is used which means that we are reading the image from the principle of that itworks as a text. Our analysis is based upon the theories of Barthes and Foucault. Fromour analysis, two myths can be found. One shows the independent individual and theother the by the collective, restricted individual. Two myths that are partiallycontradictive. Nevertheless, the myth of the independent individual is a condition for a4functional collective and therefore the independence can be questioned. Our furtherdiscussion is about the position of the individual in other discourses than the one we arein. This is discussed in relation to the multicultural school and from the conceptOrientalism. Through the legible account of the individual in these books, the teacherhas to assume a critical standpoint of the use of them when they can advocate ouracclaim as a norm and therefore becomes excluding. / The aim for this essay is to analyze the myth/myths of the individual. This is done fromimages in two textbooks, one in the subject of social studies and one in the subject ofhistory. The question asked is what myth we can find about the individual in these; toanswer this question a qualitative text analysis is used. To be more precise a semioticanalysis is used which means that we are reading the image from the principle of that itworks as a text. Our analysis is based upon the theories of Barthes and Foucault. Fromour analysis, two myths can be found. One shows the independent individual and theother the by the collective, restricted individual. Two myths that are partiallycontradictive. Nevertheless, the myth of the independent individual is a condition for a4functional collective and therefore the independence can be questioned. Our furtherdiscussion is about the position of the individual in other discourses than the one we arein. This is discussed in relation to the multicultural school and from the conceptOrientalism. Through the legible account of the individual in these books, the teacherhas to assume a critical standpoint of the use of them when they can advocate ouracclaim as a norm and therefore becomes excluding.

Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten av de matematiska kompetenserna i läroböcker för Matematik A. Centralt i studien är de sex matematiska kompetenser, som Palm et al. (2004) analyserat fram ur de nationella styrdokumenten. Dessa kompetenser är: kommunikationskompetens, modelleringskompetens, resonemangskompetens, begreppskompetens, problemlösningskompetens och algoritmkompetens. För att nå syftet genomfördes en analys av uppgifter i två läroböcker för Matematik A. Undersökningens resultat visar att alla sex matematiska kompetenser finns representerade i läroböckernas uppgifter. Begrepps- och algoritmkompetenserna dominerar starkast i båda läroböckerna (85-95 %) medan de övriga kompetenserna är svagt representerade. Resultatet som också relaterats till strävansmålen för matematik i gymnasieskolan, visar att det blir svårt att utveckla samtliga kompetenser och nå alla strävansmål enbart genom arbete i läroboken. / The purpose of this essay is to study how mathematical competences appear in text books for Mathematics A. The main objective is the six mathematical competences, which Palm et al. (2004) analysed from the national curriculum. These competences are: communication competence, modelling competence, reasoning competence, concept competence, problem solving competence and algorithm competence. To reach the purpose, an analysis of tasks in two Mathematics A text books was conducted. The result of the analysis shows that all six mathematical competences are represented in the textbooks, but the concept and algorithm competences appear extensively more in both textbooks (85-95 %) while the other competences appear briefly. The result which also is connected to the curriculum, may result in difficulties not only in developing the competences but also in reaching all curriculum goals by working solely with the textbooks.

Den latinamerikanska befrielseteologin är en kristen teologi som har sitt ursprung i slutet av 1960 och vill befria de fattiga och förtryckta människor i latinamerika. Denna rörelse uppstod på grund av sociola orättvisor, fattigdom och mänskliga rättigheter i utvecklingsländer i Sydamerika och har kritiserats av den romersk-katolska kyrkan. Därför, från ett pedagogiskt perspektiv, är det en intressant fråga om denna teologi är representerad i läroböcker i religionsämnet. Syftet med denna studie är att analysera om den latinamerikanska befrielseteologin är presenterad i läroböckerna. Denna forskning bygger på fem läroböcker som har granskats genom en textanalys och en enkel kvantitativ analys för att besvara studiens frågor. Resultatet visar att latinamerikanska befrielseteologin presenteras i de analyserade läroböckerna, men mämns inte vid namn i de två senast skrivna. / The Latin America liberation theology is a Christian theology that originate in the late 1960s regarding the liberation of the poor and oppressed people of Latin America. This independent movement emerged due to issues of social injustice, poverty and humans rights in underdeveloped societies of South America and has been criticized by the Roman Catholic Church Therefore, from a pedagogical point of view, it is an interesting question if this theology is represented in teaching material when it comes to the subject religion. The aim of this study is to analyze if the Latin American liberation theology is expressed in Swedish schoolbooks. This research is based on five textbooks, which have been reviewed by a coparative textual analysis and a simple quantitative analysis to answer the study questions. The result shows that Latin American liberation theology is presented in the analyzed textbooks, but is not mentioned by name in the two most recently written ones.

Research has shown that the mathematics textbooks are the most widely used in Swedish schools, compared to textbooks in other subjects. At the same time, studies have shown that the content of the textbooks do not fulfil the goals presented in the national education steering documents regarding problem solving in math. The purpose of this study is to analyze textbooks and corresponding teacher’s guide in mathematics for the second grade. Starting from a didactic perspective as an approach to problem solving in order to analyze the teaching material, I decided to use the analytical model constructed by Ann Kristin Larsen. In order to conduct the study, the following questions have been used in this study: In what way the problem solving has been presented in the textbooks? Which problem solving strategies are presented in respective teaching material based on didactic perspective? What types of problem solving tasks are presented in respective teaching material?  In what way the concept problem solving is presented in the teacher’s guide? In conclusion, the result of the study shows that there are both similarities and differences between the two instructional materials that have been studied in the way they presented problem solving. The study shows that the teaching material is not compatible with Charles and Lester’s (1982) criteria. As for the teacher's guide and the support it provides, the investigation shows that different textbooks give different support and guidance to teachers.

The purpose of this essay is to investigate how the writers of two history textbooks describe females and males, and how they are presented in different discourses. The theories, which constitutes the foundation of the essay is that of gender studies, queer-theory and gender-socialization. The main methods of the essay are discourse analysis and text analysis. The main questions are: - What type of discourses are found in the text books and how would they be described? - How are women and men depicted in the found discourses? - How are the discourses holding up with school values? The results of the essay concluded that there are three different discourses present in the two text-books. These discourses are as follows: ”women as oppressed”, ”women mentioned in relation to the male sex” and ”males as the oppressors”. These discourses are analyzed with the mentioned theories above.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den språkliga utformningen av två läroböcker med avseende på aspekter som kan antas ha betydelse för andraspråkselevers läsförståelse. Även en jämförelse görs mellan läroböckerna. I analysen undersöks i vilken utsträckning kausalitet framkommer och hur röst kan se ut i läroböckerna. Läroböckerna är avsedda för årskurs 7–9 i ämnet hem- och konsumentkunskap. Resultaten indikerar att de språkliga variablerna röst och kausalitet förekommer i stor utsträckning i de undersökta läroböckerna. Detta kan bidra till en ökad läsförståelse för andraspråkselever. Resultaten indikerar också att läroböckerna generellt sett inte skiljer sig åt i förekomsten av röst och kausalitet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka flerspråkighet, etnicitet och kultur i tvåläroböcker i svenska som andraspråk för gymnasiet. Tidigare forskning har visat påförekomsten av etnocentrism i läromedel, men forskningen kring SVA-läromedel ärbegränsad. Den här studien ämnar därför att undersöka innehållet i SVA-läroböckermed hänsyn till de andraspråkselever som ska använda dem.En kombination av analysmetoder används i undersökningen: innehållsanalys ochdiskursanalys. Innehållsanalysen visar att majoriteten av de personnamn somförekommer i läroböckerna är svensketniska. Ytterligare en analys av data visar enstor övervikt av namn från Europa och Nordamerika. Resultaten pekar på etnisk ochkulturell homogenitet.Diskursanalysen visar på förekomsten av två diskurser i vardera läroboken. Den enakallas i uppsatsen för diskursen om flerspråkighet som resurs. Flerspråkighet beskrivsi läroböckerna som en tillgång för individ och samhälle, vilket skulle kunna stärkaandraspråkselevers flerspråkiga identiteter. Den andra diskursen kallas för vi ochdom-diskurs. Det som beskrivs som svenskt utgör ofta utgångspunkten för texternaoch står för det normativa vi. Det sätts ibland i kontrast till de andra, som representerasav andra kulturer och etniciteter än svensk. Analysen visar således på att etnocentrismoch andrafiering förekommer i innehållet. De här dragen är starkare i den ena avläroböckerna.En samhällelig vi och dom-diskurs reproduceras i läroböckerna, vilken underordnardem som inte passar in i den svenska normen. Det är problematiskt med tanke påmålgruppen andraspråkselever, eftersom många har utländsk bakgrund och/ellerannan kultur än svensk.Ytterligare en slutsats som dras är att läroböckerna delvis missar att dra nytta avandraspråkselevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. Dessutom behöver lärareha kunskap så att de kan granska läromedel med kritisk blick.

<p>Syftet med detta examensarbete är att få inblick i hur verksamma lärare går tillväga i sitt val av matematikläromedel och om de anser att deras matematikläromedel lever upp till de nationella målen i matematik för årskurs 3 införda 2008. För att nå arbetets syfte genomfördes åtta kvalitativa intervjuer på fyra olika skolor i södra Sverige med lärare i årskurs 1-3.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att samtliga av de intervjuade lärarna ansåg sig ha möjlighet att påverka val och inköp av läromedel och att de alla i någon utsträckning använder sig av ett läromedel i sin matematikundervisning. Av resultatet framgår dock att alla lärarna på ett eller annat sätt kompletterade läroboken där de ansåg att denna inte var tillräcklig för att barnen ska utveckla de kunskaper de behöver för att nå de uppsatta målen. Vid valet av läromedel var det enligt lärarna de ekonomiska aspekterna och layouten i form av färg och bilder som vägde tyngst. I förhållande till de nationella målen för årskurs 3 lever läromedlet upp till dessa anser lärarna.</p> / <p>The purpose of this study is to learn how active teachers go perform their choice of mathematics textbooks and if the teachers regard their textbooks meet the national goals of mathematics in the syllabus for the third school year introduced in the year 2008. These issues were addressed by conducting eight qualitative interviews with teachers in the years 1-3 in four different schools located in southern Sweden.</p><p>The results of the study show that all the interviewed teachers believed they were able to influence choices and purchases of textbooks and that they all to some extent used a textbook in their mathematics education. However, the results show that all teachers in one way or another complemented the textbook whenever they found that it was not sufficient for the pupils to gain the knowledge they need to reach the goals of the curriculum and syllabus. When choosing textbooks the economical aspects and the layout in form of colors and pictures mattered most, according to the teachers. The teachers considered that their textbooks reach the national goals for the third school year in mathematics.</p>

<p>Denna uppsats handlar om svenska läroböcker i historia för gymnasiet och deras framställningar av Andra världskriget och Sveriges roll under kriget, i fråga om Sveriges syn på den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrågan. Undersökningsperioden är mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo läroböcker. I uppsatsen undersöks även huruvida framställningarna i läroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. Genomgången visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i läroböckerna. Resultaten visar också att Sveriges roll i Andra världskriget kortfattat nämns eller helt utelämnas. Uppsatsen ger insikt i hur viktigt det är att som lärare vara medveten om historiens tidsbundenhet samt att förhålla sig kritisk till sitt undervisningsmaterial</p>