Studiens syfte är att kartlägga vilka likheter och skillnader det finns mellan matematikuppgifter i nivåindelade läromedel. Fokus ligger på att studera om och i så fall hur de fem matematiska förmågorna aktualiseras i uppgifterna på respektive nivå. Insamling av data har skett baserat på särskilda urvalskriterier och datamaterialet har sedan analyserats genom en innehållsanalys där matematikuppgifter i nivåindelade läromedel kategoriserats utifrån en matris baserad på studiens teoretiska ramverk. Studiens resultat visar att det finns en liten men genomgående skillnad mellan nivåerna där nästan varje matematisk förmåga aktualiseras i fler uppgifter på den avancerade nivån jämfört med den grundläggande. På den avancerade nivån finns även fler uppgifter där flera förmågor tränas i en och samma uppgift. För att kunna använda läromedel på bästa möjliga sätt krävs därmed en kännedom om dess innehåll och uppbyggnad för att kunna ge eleverna möjlighet att utveckla alla matematiska förmågor oavsett vilken nivå de arbetar på i läromedlet.

Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka vilken typ av textrörlighet som förekommer i arbetsuppgifter i två läsläror och i en NO-bok för åk två och att undersöka vilka typer av texter som bearbetas i de valda läromedlen. Att diskutera hur dessa resultat i sin tur kan påverka specialundervisningens inriktning ingår också i syftet. Som analysverktyg används Liberg et als modeller för att identifiera textrörlighet och texttyper. Analyserna omfattar till största delen läromedel i sin helhet och utförs med hjälp av både textanalys och teoretisk diskussion. De läromedel som analyseras är Diamantjakten (svenska), Livet i Bokstavslandet (svenska) och NO-boken (naturkunskap). De teoretiska utgångspunkterna i den här studien är ett didaktiskt baserat receptionsteoretiskt perspektiv, textpraktiker och textrörlighet. Analyserna visar att samtliga läromedel domineras av textbaserad rörlighet och att Diamantjakten och Livet i Bokstavslandet har en större spridning av olika typer av frågor än NO-boken. Den utåtriktade textrörligheten har en likvärdig representation i samtliga valda läromedel. Endast Livet i Bokstavslandet visade sig ha interaktiv textrörlighet i någon större utsträckning. De berättande texterna dominerar de två läslärorna, medan No- boken genomsyras av beskrivande och förklarande texter. Diamantjakten innehåller till största delen berättande texter och Livet i Bokstavslandet har störst spridning av olika texttyper. Analysen visar att det endast är i Livet i Bokstavslandet som flera olika texttyper bearbetas mer ingående genom cirkelmodellen. Min slutsats i denna studie är att valet av läromedel kan få stor betydelse för vilken undervisning eleverna får, om pedagogen till stor del är bunden till sitt läromedel. Analyserna pekar på brister hos flera läromedel, vilket betyder att lärare och speciallärare måste kompensera för det som läromedlen inte ger. Det kan också påverka specialundervisningen, på det sättet att en större del av eleverna blir i behov av särskilt stöd. I sin tur kan det leda till att eleverna får för lite stöd, då antalet elever som behöver specialundervisning blir för många till antalet.     Nyckelord: Specialpedagogik, Åk 2, Textrörlighet, Texttyper, Läromedelsanalys.

This study aims to examine how language in textbooks used in Swedish upper secondary school represent and construct gender. Three different textbooks used for the course Swedish 1 have been analyzed at a lexical level, where gender theory and critical discourse analysis constitutes the basis for the method. By comparing how often and in what context men and women are mentioned as well as evaluating which adjectives and participles are used to describe men and women, the study shows how gender is created and how it appears in the textbooks. The result shows that the traditional gender roles are reproduced as well as challenged in the textbooks. Overall men are overrepresented in all of the textbooks. Men are also more often associated with success and public discourses, while women more often appear in relation to home and family or to fill the role of a partner. The description of men and women shows that men and women are described with both positive and negative characteristics. The biggest difference between the genders appear in the description of clothes and looks, where the aesthetic looks of the females are more focused upon than that of their male counterparts. Another difference is that men more often are described as angry and violent than women.

I svenska skolan används matematikboken flitigt av eleverna, och den har stor betydelse för läraren vidlektionsplaneringar. Följandeexamensarbete syftar till att öka kunskapen om i hur stor utsträckning räkning av uppgifter i matematikbokenunder lektionstidförbereder eleven inför att skriva det nationella ämnesprovet i matematik för åk 9. Hur lyfter läroböcker från vanligt förekommande läromedelsförlag matematikförmågorna, i relation till det nationella provet, och hur påverkar svårighetsnivån matematikkunskaperna? Enligt läroplanen ska eleven ges förutsättningar att utveckla fem förmågor, tidigare benämnt kompetenser, i matematik i grundskolan. Här utfördes en läromedelsanalys som visarattbegrepps-och metodförmågan tränas i störst utsträckning, på bekostnad av främst resonemangsförmågan och där efterproblemlösnings-och kommunikationsförmågan. Läroböckerna och deras svårighetsnivåer uppvisade liknande trend, och rankades efter uppskattad måluppfyllelse, men de är sannolikt otillräckliga efter matchning mot det nationella provet. Läraren rekommenderas därför att komplettera undervisningen med andra arbetsformer och mer utforskande, laborativa, arbetssätt än enbart enskild räkning.

<p>Med utgångspunkt i postkolonial teori är syftet med uppsatsen att undersöka huruvida bilden av islam i tre läroböcker för religionskunskap för grundskolans senare år ger uttryck för orientalism. Uppsatsen söker svar på frågorna: Hur uttrycks en föreställning om ’vi’ och ’dem’ i text och bild? Vilken islambild skapas utifrån detta? I vilken mån är läroböckernas islambild orientalistisk?</p><p>Med en kvalitativ innehållsanalytisk metod undersöks formuleringar och beskrivningar i texterna om islam i Religion och liv 9, SO Direkt Religion och Religion Punkt SO 3. Läroböckernas bilder undersöks på två sätt: i vilka länder som avbildade muslimer, islamiska platser och föremål befinner sig samt på vilket sätt de avbildas – med blicken riktad mot bildens betraktare; underifrån, ovanifrån eller i ögonhöjd med betraktaren samt på nära, medellångt eller på långt avstånd.</p><p>Uppsatsens slutsats är att det i de tre läroböckerna ges uttryck för en föreställning om ’vi’ och ’dem’ på ett sätt som framställer ’dem’ som annorlunda ’oss’, att ’de’ befinner sig på ett geografiskt och socialt avstånd från ’oss’ och att ’de’ är underlägsna ’oss’. Den islambild som utifrån detta skapas är orientalistisk. Islambilden är dock något olika i de olika läroböckerna. I Religion och liv 9 är islambilden starkt orientalistisk, i SO Direkt Religion är den orientalistisk och Religion Punkt SO 3 svagt orientalistisk.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka vad som skiljer och förenar tre läromedel i matematik år 3 från skilda årtionden och om inslagen av vardagsrelaterade problemuppgifter har förändrats till antal och i sitt innehåll. Forskningsfrågorna belyser vad som skiljer och förenar de tre analyserade läromedlen i deras upplägg, hur stor andel av problemuppgifterna i läromedlen som är vardagsrelaterade och på vilket sätt de vardagsrelaterade problemuppgifterna knyter an till elevens vardag.</p><p>Tre olika förlag som publicerat läromedel sedan 1980-talet fram till år 2010 kontaktades för information om deras mest sålda läromedel under respektive årtionde i matematik år 3. Ett läromedel från varje förlag valdes ut och metoden som använts för att besvara studiens frågeställning är en komparativ textanalys av de tre läromedlen.</p><p>Resultatet visar att det totala antalet uppgifter i de studerade läromedlen har minskat med ca 50 procent från 2311 stycken uppgifter i läromedlet från år 1988 till 1195 stycken uppgifter i läromedlet från år 2008. Andelen vardagsrelaterade problemuppgifter har ökat med ca 75 procent i de studerade läromedlen men var fortfarande låg år 2008 då andelen problemuppgifter utgör mindre än tio procent av det totala antalet uppgifter. De uppgifter som klassificerats som vardagsrelaterade problemuppgifter kategoriserades in under Erikssons (2009) områden <em>vardag, fritid, handel</em> och <em>skola</em> samt efter på vilket sätt de knöt an till elevens vardag. Underkategorier skapades inom varje område som representerade de mest förekommande ämnena. Området <em>vardag</em> var störst till antalet i alla tre läromedel med 52 procent av de vardagsrelaterade problemuppgifterna följt av området <em>fritid</em> med 23 procent och <em>handel</em> med 20 procent av problemuppgifterna. Det minst förekommande området var <em>skola</em> som endast utgjorde 5 procent av de vardagsrelaterade problemuppgifterna. Studiens slutsatser visar att andelen vardagsrelaterade problemuppgifter är låg och att variationen av ämnen i de vardagsrelaterade problemuppgifterna kan förbättras.</p> / <p>The purpose of this study is to investigate the similarities and differences between three different textbooks in third-grade mathematics from different decades. It also investigates how the element of real-life related problems has changed in quantity and in content. The questions asked in the study highlight what similarities and differences the three examined textbooks have in layout, what percentage of the problems that are real-life related and in which way these problems relate to students everyday life.</p><p>Three different publishers that published textbooks in mathematics grade three between the years of 1980 and 2010 were contacted for information about their most sold textbooks during that time. One textbook from each publisher was chosen and the method that has been used to answer the questions of this study is a comparative text analysis of the three chosen textbooks.</p><p>The result of the study shows that the total amount of tasks in the studied textbooks was reduced with 50 percent from 2311 tasks in the textbook published year 1988 to 1195 tasks in the textbook published in 2008. The share of real-life problems had increased with approximately 75 percent in the studied textbooks but the share is still low in 2008 while the problem tasks only constitute less then ten percent of the total amount of tasks in all of the studied textbooks. The problem tasks that has been classified as real-life problems were categorized after Erikssons (2009) in four different areas; <em>activities of daily living (ADL), leisure, business</em> and <em>school</em> depending on wich way the real-life problem relates to the students everyday life. Subcategories were found that represent the most common topics of the four different areas. The area <em>ADL</em> was most common with 52 percent of the real-life problems followed by <em>leisure</em> with 23 percent and <em>business</em> with 20 percent. The least common area was <em>school</em> with only five percent of the real-life problems. From this was concluded that the share of real-life problems is low and that the variation of topics among the real-life problems can improve.</p>

<p>Matematiksamtal är en viktig del i undervisningen där de bidrar till att öka elevernas förståelse och självständiga tänkande, vilket flera studier visar. Forskningen uppmärksammar dock att samtalets utrymme har minskat i matematikundervisningen och att det tysta, individuella arbetssättet har ökat. Såväl nationella som internationella undersökningar pekar på att läroboken har en mycket stark ställning i matematikämnet. För att eleverna ska motiveras och utvecklas i sitt lärande bör den dock kompletteras med flera läromedel och olika arbetsformer.<p> </p><p>Studien har genomförts utifrån ett kommunikativt perspektiv, där syftet har varit att undersöka läroböcker och lärarhandledningar i matematik för elever i skolår 4. Analysen har utgått från hur uppgifterna i läroboken inbjuder till ett kommunikativt arbetssätt, samt hur lärarhandledningarna uppmuntrar det muntliga samarbetet i undervisningen. Som metod har använts en textanalys som innefattat både läroböcker och lärarhandledningar. Undersökningen har genomförts i tre steg där lärobok och lärarhandledning har granskats parallellt. Den första ger en överblick av förekomsten av kommunikativa uppgifter i sex läroböcker. Den andra granskningen var en djupare kapitelanalys i tre av de ursprungliga läroböckerna. I den tredje granskningen analyserades hur de kommunikativa uppmaningarna framställs i lärarhandledningarna. Vid granskningen av läroböcker har en analysmodell utarbetats och använts. Uppgifternas olika kommunikativa karaktär har avgjort i vilken av analysmodellens fem kategorier de placerats.</p><p> </p><p>Resultatet visade att om utgångspunkten i undervisningen enbart var från läroboken så var förekomsten av kommunikativa uppgifter låg. Om läroboken däremot användes parallellt med lärarhandledningen ökade dessa uppgifter avsevärt. En slutsats av undersökningen är att om undervisningen endast bedrivs utifrån läroboken, går både elever och lärare miste om uppmaningar till ett kommunikativt samarbete som förmedlas i lärarhandledningen. Lärarhandledningen utgör en viktig del för undervisningens kvalitet såväl ur lärarens perspektiv som ur elevens. Genom att använda sig av lärarhandledningen får läraren många olika pedagogiska och didaktiska tips och råd. För lärarvikarier, nya lärare eller för lärare som är osäkra på sina ämneskunskaper kan den utgöra ett stort stöd.</p></p>

<p>I denna uppsats står vardagsrelatering i fokus och här undersöks hur fyra läroböcker i</p><p>matematik, avsedda för elever i årskurs nio, gör kopplingar till elevers vardag. Syftet med</p><p>uppsatsen är att genom analys av läroböcker i matematik bringa klarhet i om och hur dessa</p><p>kopplar textuppgifter till elevens vardag. Som metod har en komparativ textanalys använts för</p><p>att urskilja de textuppgifter som har vardagsrelatering för en elev. Resultatet visar att ungefär</p><p>en tiondel av de granskade uppgifterna i samtliga läroböcker utgörs av textuppgifter som</p><p>knyter an till elevens vardag och att dessa relaterar till eleven genom ett av följande områden,</p><p>fritid, vardag, skola eller handel. Läroböckerna utgörs av en acceptabel mängd textuppgifter</p><p>med vardagsanknytning för elever men det finns gott om utrymme för ännu fler. De</p><p>vardagsrelateringar som görs i läromedlen kan förbättras både i fråga om variation och vilka</p><p>räknesätt som används vid lösning av uppgifterna.</p>

<p>Syftet för denna undersökning är att genom läromedelsanalys belysa hur läsförståelseaspekten behandlas inom SO- och NO-undervisningen. Datainsamlingen har bestått av textanalys av ett antal läromedel i SO och NO, avsedda för skolår 7-9, samt kompletterande intervjuer med några lärare som använder de aktuella läromedlen i sin undervisning. I jämförelsesyfte har sedan diskursanalysen använts som analysmetod.</p><p>Resultatet visar att lärarstöd för läsförståelseundervisning, direkt riktat mot lärobokstexten, endast förekommer i SO-läromedlen och då främst i läromedlet för samhällskunskap. Intervjuerna visar, inom både SO och NO-diskursen, att kunskap om läsförståelseteorier är en viktig faktor för att läraren ska kunna undervisa eleverna om hur de ska förstå texten i respektive ämne.</p><p>En slutsats som kan dras är att det behövs mer kunskap om läsförståelse hos lärare i alla ämnen och att ett samarbete om elevers läsning över ämnesgränserna bör eftersträvas.</p>

Syftet med studien är att undersöka vad som skiljer och förenar tre läromedel i matematik år 3 från skilda årtionden och om inslagen av vardagsrelaterade problemuppgifter har förändrats till antal och i sitt innehåll. Forskningsfrågorna belyser vad som skiljer och förenar de tre analyserade läromedlen i deras upplägg, hur stor andel av problemuppgifterna i läromedlen som är vardagsrelaterade och på vilket sätt de vardagsrelaterade problemuppgifterna knyter an till elevens vardag. Tre olika förlag som publicerat läromedel sedan 1980-talet fram till år 2010 kontaktades för information om deras mest sålda läromedel under respektive årtionde i matematik år 3. Ett läromedel från varje förlag valdes ut och metoden som använts för att besvara studiens frågeställning är en komparativ textanalys av de tre läromedlen. Resultatet visar att det totala antalet uppgifter i de studerade läromedlen har minskat med ca 50 procent från 2311 stycken uppgifter i läromedlet från år 1988 till 1195 stycken uppgifter i läromedlet från år 2008. Andelen vardagsrelaterade problemuppgifter har ökat med ca 75 procent i de studerade läromedlen men var fortfarande låg år 2008 då andelen problemuppgifter utgör mindre än tio procent av det totala antalet uppgifter. De uppgifter som klassificerats som vardagsrelaterade problemuppgifter kategoriserades in under Erikssons (2009) områden vardag, fritid, handel och skola samt efter på vilket sätt de knöt an till elevens vardag. Underkategorier skapades inom varje område som representerade de mest förekommande ämnena. Området vardag var störst till antalet i alla tre läromedel med 52 procent av de vardagsrelaterade problemuppgifterna följt av området fritid med 23 procent och handel med 20 procent av problemuppgifterna. Det minst förekommande området var skola som endast utgjorde 5 procent av de vardagsrelaterade problemuppgifterna. Studiens slutsatser visar att andelen vardagsrelaterade problemuppgifter är låg och att variationen av ämnen i de vardagsrelaterade problemuppgifterna kan förbättras. / The purpose of this study is to investigate the similarities and differences between three different textbooks in third-grade mathematics from different decades. It also investigates how the element of real-life related problems has changed in quantity and in content. The questions asked in the study highlight what similarities and differences the three examined textbooks have in layout, what percentage of the problems that are real-life related and in which way these problems relate to students everyday life. Three different publishers that published textbooks in mathematics grade three between the years of 1980 and 2010 were contacted for information about their most sold textbooks during that time. One textbook from each publisher was chosen and the method that has been used to answer the questions of this study is a comparative text analysis of the three chosen textbooks. The result of the study shows that the total amount of tasks in the studied textbooks was reduced with 50 percent from 2311 tasks in the textbook published year 1988 to 1195 tasks in the textbook published in 2008. The share of real-life problems had increased with approximately 75 percent in the studied textbooks but the share is still low in 2008 while the problem tasks only constitute less then ten percent of the total amount of tasks in all of the studied textbooks. The problem tasks that has been classified as real-life problems were categorized after Erikssons (2009) in four different areas; activities of daily living (ADL), leisure, business and school depending on wich way the real-life problem relates to the students everyday life. Subcategories were found that represent the most common topics of the four different areas. The area ADL was most common with 52 percent of the real-life problems followed by leisure with 23 percent and business with 20 percent. The least common area was school with only five percent of the real-life problems. From this was concluded that the share of real-life problems is low and that the variation of topics among the real-life problems can improve.