The aim of this study was to examine whether two prominent publishing houses, which create teaching material for the course English 5, have preconceived ideas and assumptions regarding pupils within vocational programs or programs that prepare students for further studies. We examined two sets of textbooks (one for vocational programs and one for higher education preparatory programs) from two different publishing houses and their marketing of these online. We used critical discourse analysis to find out if any assumptions can be detected in the way the publishing houses market the two versions. The main finding regarding this was that both publishing houses stressed the fact that their textbooks were well-structured when marketing them towards vocational programs. Furthermore, we have examined two textbooks from each publishing house to see if the amount of text and vocabulary differ depending on what program the textbooks are aimed at. The results show that the texts were in general shorter in the vocational textbooks and contained more common words and more everyday language compared to the textbooks made for non-vocational programs.

I samhällskunskapens läroböcker har synen på elevers framtid förändrats från 1980-talet tills 2020. Genom att applicera Bourdieus kapitalbegrepp och Paulsens teori om det värdefulla arbetet har studien visat att arbetsmarknaden har gått från att vara i snabb förändring genom datoriseringen och därigenom möjlighet till mer fritid under 1980-talet till att numera fokusera på entreprenörskapsandan. Denna ämnesdidaktiska studie har gjorts med syfte att uppmärksamma hur olika socialskikt framställs i läroböckerna och hur läroböckernas syn på arbetsmarknaden och elevers framtid skiljer sig åt genom att jämföra läroböcker från två olika perioder. Frågeställningarna som analysen utgått ifrån är Hur framställs arbetsmarknadens krav på kompetens i läroböckerna?, Hur framställs individens villkor och förutsättningar på arbetsmarknaden? och På vilket sätt har synen på arbete och utbildning förändrats från 1980-talet till 2020? Studien visar att kravet på kompetens har ökat och att man som arbetstagare hela tiden ska vara positiv till vidareutveckling på arbetsmarknaden. Om en arbetstagare blir arbetslös finns det en risk att bli långtidsarbetslös vilket anses vara problematiskt både i dagens läroböcker och läroböckerna från 1980-talet. Läroböckerna under 1980-talet gav en utopisk framtidsvy där datoriseringen kunde bidra till ökad fritid och tid till kreativitet. Detta förmedlas dock inte i de nyare läroböckerna som istället genomsyrades av den hårda konkurrensen och att arbetstagarna ska vara beredda på att göra nästan vad som helst för att få ett jobb. Entreprenörskap lyfts också som ett attraktivt jobb där uppgiften att skapa nya jobb skrivs fram.

I den här multimodala studien analyseras två historieläromedel som är avsedda för mellanstadiet. Fokuset ligger på hur bilder används, vilken funktion de har, samt hur text och bilder samspelar med varandra i de båda läromedlen. I det centrala innehållet för årskurserna 4–6 i historia står det att undervisningen bland annat ska behandla ”Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500–1700”. Därför är 1500-talet i Norden och Östersjöriket Sverige, även benämnt som Vasatiden, det avgränsade område som undersöks i de här två historieläromedlen. Den tidigare forskningen understryker vikten av att samtala om- och studera bilder i läromedel eftersom det kan öka förståelsen hos eleverna – om bilderna är väl samman-kopplade till textinnehållet vill säga. Därför är det av stor vikt att utföra analyser av läromedel, liksom av bildinnehållet i läromedlen. Studiens resultat visar att det finns en variation av olika typer av bilder och bildfunktioner i de två läromedlen. De funktioner som är vanligast förekommande är föreställande- och informativa funktioner, vilka syftar att bidra till en större förståelse och en större kunskapsutveckling hos den som läser. Majoriteten av bilderna i de båda läromedlen samspelar dessutom väl med textinnehållet vilket kan bidra till ett större intresse och ett fördjupat lärande hos läsaren. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-13</p>

Kultur är ett komplext begrepp och i kursplanen för moderna språk för grundskolan preciseras inte vad som menas med kultur eller vilken eller vad för slags kultur det är som undervisningen ska förmedla. Den kulturbild som ges i läromedlen blir därför viktig. I denna uppsats undersöks vilken kulturbild som ges i tre läromedel i tyska för grundskolans år 9 och på vilket sätt kulturbilden skiljer sig åt mellan läromedlen samt hur denna kulturbild förhåller sig till kursplanerna.Med utgångspunkt i olika kulturbegrepp och kursplaner har språkdidaktikern Ulrika Tornberg formulerat tre kulturperspektiv: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap. Utifrån de här kulturperspektiven tar jag fram en analysmodell för kategorisering av läromedlens texter och en för kategorisering av övningsuppgifter. Resultaten av kategoriseringarna presenteras i tabellform jämte omfattade kommentarer och exemplifieringar.Undersökningen visar att det föreligger stora skillnader mellan läromedlen, särskilt vad gäller texternas tematiska innehåll. Kulturperspektivet ett möte i öppet landskap har ett mer eller mindre starkt fäste i alla tre läromedlen men finns endast antytt i kursplanerna. Däremot är vissa aspekter av ett fullbordat faktum och en kompetens för framtiden, de kulturperspektiv som dominerar i kursplanerna, inte alls eller endast sparsamt representerade i läromedlen.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur undervisningen i matematik A på de yrkesförberedande programmen anpassas efter styrdokumenten avseende elevens studieinriktning, vardagssituation och framtida studier. För att göra detta genomfördes en läromedelsanalys på serien Matematik 3000 samt intervjuer med både lärare och elever. Sammanfattningsvis pekar resultaten mot att Matematik 3000 för de yrkesförberedande programmen endast är anpassad till eleverna som siktar mot godkänt i betyg och inte tänker läsa vidare. Jag har även kunnat se brister i hur böckerna anpassats efter elevens valda studieinriktning. Detta drabbar alla elever men framförallt de som tänkt läsa vidare.

Detta arbete har som syfte att undersöka utvalda svenska matematikläromedels och Skolverkets nationella provs textbaserade problemlösningsuppgifter inom området Taluppfattning och tals användning för att se om uppgifterna innehåller faktorer som påverkar elevers förståelse av textuppgifter. Studien genomfördes genom en läromedelsanalys där tre stycken svenska matematikläromedel samt nationella prov i matematik för årskurs 9 studerats. Analysen har visat att textbaserade problemlösningsuppgifter i svenska matematikläroböcker innehåller vissa faktorer som kan påverka elevers förståelse av uppgiften på ett negativt sätt och det är svåra sammanhang och användandet av signalord som är några av de största påverkansfaktorerna. Uppgifterna i läroböckerna skiljer sig till viss del från uppgifterna i de nationella proven när det kommer till upplägg och användande av sammanhang.

En läromedelsanalys har utförts av två läseböcker, Nyckeln till skatten (2013) och Den gåtfulla tavlan (2021) med fokus på hur inkluderande dessa är gällande fyra diskrimineringsgrunder, kön och genus, sexuella läggningar, etnicitet och funktionsnedsättning. I analysen undersöks även om det har skett någon utveckling inom dessa ämnen i relation till böckernas utgivningsår. Resultatet visade att böckerna är förvånansvärt lika med små procentuella skillnader rörande de fyra diskrimineringsgrunderna. Funktionsnedsättningar, sexuella läggningar och etnicitet var i minoritet och i vissa fall icke existerande i förhållande till alla presenterade karaktärer. Gällande kön och genus var kvinnorna i fokus men stereotypa män och kvinnor var av majoritet. Åldersspannet på åtta år mellan Den gåtfulla tavlan (2021) och Nyckeln till skatten (2013) angav ingen markant skillnad gällande inkludering av de fyra diskrimineringsgrunderna.

Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om bilders betydelse, användning och funktion i läromedel om läsförståelse. Detta görs genom en kvalitativ studie i två delar, dels i en läromedelsanalys av tre läromedel, dels i en gruppintervju med elever i årskurs 5. I uppsatsen behandlas tre frågeställningar som handlar om vilka förhållanden som råder mellan text och bild och hur elever resonerar kring detta. Vi har också valt att fokusera på hur eleverna uppger att de använder bilderna i sitt arbete med läsförståelse. Studien har tagit stöd i forskning om läsförståelse, samspel mellan text och bild och läromedelsanalyser. Resultatet av läromedelanalysen visar att bilderna som har analyserats i denna studie relaterar till texten på olika sätt. Gruppintervjun visar att eleverna påverkas av bilderna och de uppger att de använder bilderna både för att få förförståelse innan de läser och även under tiden de läser för att förtydliga texten. Vidare framkommer att eleverna har förmåga att genomföra läromedelsanalyser och därmed vara delaktiga när läromedel ska väljas.

Läroboken är den mest använda artefakten i matematikundervisning världen över och används ofta av lärare som en garant för att läroplanens mål uppfylls. I Sverige finns sedan 1991 ingen kontroll på huruvida läroböcker följer läroplanen. Syftet med denna studie är att undersöka hur heltäckande befintliga läromedel är när det kommer till vilket matematiskt innehåll som undervisningen ska behandla enligt den nya läroplanen, Lgr22, som tillämpas från och med höstterminen 2022. Tre olika läromedel analyserades utifrån läroplanens centrala innehåll och resultatet visade att de undersökta läroböckerna tog upp de flesta av läroplanens punkter, dock saknades innehåll för några punkter i samtliga läromedel. Slutsatsen blir således att lärare som undervisar i matematik i årskurs 1–3 inte helt kan förlita sig på att befintliga läromedel behandlar alla delar i läroplanen utan behöver komplettera vissa delar på annat sätt.

Frågor om könsstereotyper har blivit allt viktigare i dagens samhälle. Könsnormer och könsstereotyper begränsar människor genom att förmedla att kvinnor och män ska agera och vara på specifika sätt. Dessa normer kan leda till utanförskap och i vissa fall även diskriminering. Det är mot ovanstående som denna studies syfte är att synliggöra könsnormer i svenskämnets läroböcker för årskurs 3. De läroböcker som analyserats i studien är Nyckel till skatten 3A, Ord &amp; Äventyr 3B – Den gåtfulla tavlan, Robin 3, Wow en deckarklubb! och Livet i bokstavslandet 3. För att uppfylla studiens syfte och kunna besvara två de frågeställningarna: Hur framställs kvinnligt kön? och Hur framställs manligt kön i läroböckerna? har studien en kvalitativ inriktning, vilket genererar djupgående information. Läroböckerna har analyserats med en tematisk analys för att synliggöra könsnormer och hur kön framställs. De teoretiska begrepp som har använts i studien är kön och genus. Studien har utgått från två teorier, vilka har använts som studiens analysverktyg: Nikolajevas (2017) motsatsschema och queerteori (Ambjörnsson, 2016). Nikolajevas (2017) motsatsschema beskriver hur kön framställs på ett stereotypiskt sätt i läroböcker. Queerteori har använts med fokus på dess centrala begrepp heteronormativitet för att synliggöra hur heterosexuella normer skapas och upprätthålls. Analysen av läroböckerna visade att kvinnor och män framställs på både ett stereotypiskt sätt och på ett normbrytande sätt. Studiens resultat visar att läroböckerna förmedlar familjekonstellationen mamma, pappa, barn som norm. Läroböckerna förmedlar, genom utelämnande av andra sexuella relationer, att heterosexualitet är norm och att den heterosexuella familjekonstellationen mamma, pappa, barn är det åtråvärda sättet att leva. Resultatet visar också att de flesta kvinnliga huvudkaraktärerna framställs med stereotypiska egenskaper enligt Nikolajevas motsatsschema (2017). Dock finns det även några exempel på kvinnor som utmanar de könsstereotypiska rollerna. Slutligen visar resultatet även att läroböckerna förmedlar exempel på könsstereotypiska sysslor och yrken hos båda de manliga och kvinnliga karaktärerna. Å andra sidan visar läroböckerna även några exempel på karaktärer som inte utför sysslor eller arbeten som är stereotypiska för sitt kön. Detta tolkades i studien som ett ytligt försök till att utmana normer, men läroböckerna skulle också behöva inkludera olika sexuella läggningar och familjekonstellationer för att kunna erbjuda mångfald.