Studiens syfte är att analysera hur läromedlen Favorit matematik 1A och Rik matematik 1A är uppbyggda för att stötta lärares kunskaper ochmatematikundervisningen gällande huvudräkning genom addition. Syftet uppnås med hjälp av två forskningsfrågor, frågorna lyder ”Hur stöttarläromedlen Favorit matematik 1A och Rik matematik 1A lärarna att undervisa om huvudräkning genom addition i årskurs 1?” och ”Vilka likheter och skillnader finns mellan läromedlen Favorit matematik 1A och Rik matematik 1A?” Studiens metod är innehållsanalys, analysen sker med hjälp av ramverket MKT. Resultatet visar att båda läromedel har lektioner som handlarhuvudräkning gällande addition. Läromedlen kan också stödja lärarna i matematikundervisningen. Slutsatsen är att läromedlen hjälper lärarna att utveckla olika områden inom MKT, läromedlen hjälper till att fördjupa lärarens kunskaper och kan användas som stöd i undervisningen kring huvudräkning genom addition.

Nationella och internationella policydokument har skilda perspektiv på hur en medborgare bör förhålla sig till sin privata ekonomi. OECD lägger vikt vid individens personliga ansvar medan Skolverkets ämnesplan för samhällskunskap framhåller kritisk analys av samhällets maktstrukturer som en viktig del av utbildningens medborgarfostrande syfte. Läromedlens porträttering av vad privatekonomi innebär och vad undervisningen ska syfta till får en särskilt viktig roll eftersom utbildade samhällskunskapslärare saknar formell utbildning i privatekonomi. Vidare antyder forskningsläget att medborgaridealet för en elev på yrkes- respektive högskoleförberedande program skiljer sig åt.   Syftet med studien är att jämföra hur läroböcker riktade till yrkes- respektive högskole- förberedande gymnasieprogram eventuellt skiljer sig åt i delarna om privatekonomi med avseende på vilka typer av medborgarideal som går att utröna i texten. Analysen tar avstamp från Westheimer och Kahnes (2004) teoretiska inramning och porträttering av tre olika medborgarideal: den personligt ansvarige medborgaren, den deltagande medborgaren samt den rättviseorienterade medborgaren. Studiens resultat antyder att en förståelse för samhällsekonomiska mekanismer krävs för att uppfylla ett deltagande och rättviseorienterat medborgarskap. Yrkeseleverna, som inte undervisas i samhällsekonomi, blir således inom ramen för den privatekonomiska undervisningen utbildade till personligt ansvariga medborgare, i kontrast till elever på högskoleförberedande program som får en förståelse för hur den privata ekonomin påverkar och påverkas av samhällsekonomin. Detta är förutsättningen för ett rättviseorienterat medborgarskap. Studiens resultat bidrar till kunskap om hur skillnader i kursplanernas innehåll bidrar till formandet av en framtida medborgare.

Denna studie fokuserar på vilket ordförråd som används i svenska läromedel för lågstadiet årskurserna 1-3. Den empiriska undersökningen består av en analys av två läromedel som används inom ämnena svenska och svenska som andraspråk inom läsning. De båda böckerna är läseböcker bestående av historier om de olika karaktärerna texten bygger på. Från varje bok har sedan två kapitel valts som grund för det empiriska materialet.      Metoden till denna studie består av en innehållsanalytisk metod med inriktning på den textuella strukturen. Analysverktyget till studien bygger på textens innehåll som fokuserar på ordförrådets olika delar Vanliga/ovanliga ord, Ordklasser, Ordpackning och Bildspråk. Under denna studie har två frågeställningar bearbetats. Den första frågeställningen bearbetade varje kapitel separat. Den andra frågeställningen uppmärksammade skillnader och likheter mellan respektive bok. Vid undersökningens gång framkom det att respektive bok består av liknande ordförråd, exempelvis består de båda böckerna av ungefär samma mängd ovanliga ord trots att ena boken är anpassad för svenska som andraspråk. Sammanfattningsvis har denna undersökning granskat två läseböckers ordförråd inom ämnet svenska och svenska som andraspråk.

Death in textbooks: teaching materials analysis for grades 7-9. [Döden i läroböcker: läromedelsanalys för åk 7-9] My purpose is to examine how death is described in the students' textbooks in religious studies. I want to pass on knowledge of what the textbooks concern about death and grief. I will conduct a qualitative text analysis, because it suits well when you want to examine textbooks. The ideas of a secular society might be a reason why questions of life are hidden. They also influence how people act towards each other, especially when someone is under grief and loss. What I expect is that the textbooks used in schools today are lacking information about death and grief. The actual results show that parts of my expectations were correct. Large differences also emerged when looking at the textbooks issued to the current curriculum in comparison to the old textbooks that is still in use at school's teaching today.

I denna studie har fyra läseböcker och arbetsböcker för årskurs 3 analyserats för att undersöka hur fördelningen mellan Skolverkets fyra läsprocesser ser ut i de frågor som ställs i relation till texten samt vilka frågetyper som förekommer. Processerna ställer krav på läsaren att 1. Hitta efterfrågad information 2. Dra enkla slutsatser 3. Sammanföra och tolka idéer samt reflektera och 4. Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag. Även en kategori som placerar in de frågor som inte relaterar till texten alls har använts i undersökningen. Frågorna i arbetsböckerna ställer krav på att läsaren ska kunna hantera att utföra dessa processer och de har identifierats med analysfrågor framtagna ur deras beskrivning. Som teoretisk utgångspunkt har den didaktiska receptionsteorin använts då förekomsten av frågor som ställer krav på läsaren att utföra Skolverkets processer avgör hur mötet mellan läsaren och texten blir. Resultaten visade att process 1, det vill säga de uppgifter som fokuserar på att extrahera explicit information ur läsebokstexterna, var allra vanligast i samtliga arbetsböcker. Den minst förekommande processen var process 4, där frågorna fokuserade på hur författaren tänkt samt i vilken ordningsföljd sekvenser ur handlingen skulle placeras. Process 2 och de frågor som identifierats som fristående från texten hade störst variation mellan böckerna. De frågor och uppgifter som kategoriserats som process 3-frågor var näst vanligast efter process 1 och fokuserade främst på att läsaren skulle relatera innehållet i texten till sin egen erfarenhet. Olika komponenter av processerna fanns representerade i materialet och även här kunde en obalans i vilka delar som fokuseras i materialet märkas. Däremot var utformningen av frågorna, det vill säga huruvida det var flervalsfrågor, öppna frågor eller annat, av stor varians i alla bokparen. Resultaten kan ses i ljuset av tidigare forskning som menar att liknande obalans mellan olika frågetypers representation i arbetsböcker som här uppvisats bör undvikas. Detta då alla de fyra processernas vikt för läsförståelsen kan styrkas genom gedigen forskning på området.

Kunskaper i genetik är viktiga ur både ekonomiska och vardagliga perspektiv. I skolan lyfts denna kunskap främst ur läroböcker, med andra ord får läroboken en central roll för vad som lärs ut. Då elevens möter läroböcker på egen hand bidrar det till missförstånd och felaktig tolkning av de genetiska begreppen kromosom, DNA, gen och allel. Dessa brister kan bero på mängden begrepp men också på hur begreppen konkretiseras och sammankopplas med hjälp av visuella inslag. Med andra ord kan det sätt dessa begrepp visualiseras på bidra till ökad inlärning.Denna studie syftar till att analysera, kvantitativt och kvalitativt, hur väl begreppen kromosom, DNA, gen och allel konkretiseras och sammanlänkas med hjälp av visuella inslag i fyra läroböcker. Tre av de undersökta böckerna är svenska och en är internationell. De analysverktyg som används är kvantitativa och kvalitativa och består av operationaliserade frågeställningar.Resultatet av analysen visar att mängden visuella inslag som nämner och/eller sammanlänkar och konkretiserar de undersökta begreppen i de olika läroböckerna, inte skiljer sig åt avsevärt. Dock så skiljer sig kvalitén på de visuella inslagen. Bland de undersökta läroböckerna innehåller de svenska böckerna ibland bristfälliga sammankopplingar mellan de undersökta begreppen. I alla de svenska läroböckerna lyser begreppet allel med sin frånvaro, vilket bidrar till feltolkningar av typen ”gen och allel är samma sak”. Den internationella litteraturen har bilder som står på egna ben, med andra ord är väldigt lätta att tolka och sammankoppla med texten. I nästan alla böckerna presenteras bilderna på samma sida som texten. I tre av fyra böcker refereras det till bilderna. Den internationella läroboken har på bästa sätt konkretiserat och sammankopplat begreppen kromosom, DNA, gen och allel.Studien visar att de svenska läroböckerna bör konstrueras på så sätt att begrepp som hör ihop på ett bättre sätt sammanlänkas till varandra med hjälp av bilder. Vidare studier bör göras gällande pedagogers användande av de bilder som finns i läroböcker för att se om detta bidrar till en minskning av missförstånd och feltolkningar.

The aim  of this  essay is  to research if  the  typical  gender  norms  about gender  that  today’s society rests on, are visible in teaching  materials  within  the  social study  subjects.  In this  essay  the  chosen parts of a selected  teaching  materials   will   be researched  and  compared withformer research and the curriculum  (skolverket  2011). The  research of the teaching  material  will  be done through  a qualitative text  and picture  analysis.   The  chosen teaching  material which in this essay will be analysed is:  Puls  SO-boken year  1-3 (2015). The research  is supposed to add knowledge about how the messages within the  pictures  and the text  in  the chosen teaching material can be interpreted and understood by pupils and pedagogues. The research is  also  supposed to elucidate   how important   it  is  for  the pedagogue  to critically review the teaching material that is being  used  in  their  teaching  to create the  best prerequisite  for  their  pupils.  Good teaching  and learning  and the ability  to find  their  unique   individuality    is also a prerequisite to become the good democratic citizen school will  form  under  the curriculum  that  is available. The result of the research  shows  that  the book Puls  SO-boken (2015), to a certain  degree breaks down stereotype gender norms like the ones  that  currently  exists  in  today’s  society.  It also  shows  a certain  tendency  where  males  still  are the  gender  norm  of the teaching materials.

I det här arbetet utfördes en läromedelsanalys. Syftet var att undersöka vilka förutsättningar läroböcker i matematik ger elever på olika gymnasieprogram att utveckla de matematiska förmågorna som finns presenterade i dagens läroplan för gymnasiet. Utifrån en kvantitativ analys av tre läroböcker undersöktes vilket utrymme de matematiska förmågorna fick relativt varandra. Dessutom undersöktes hur de var fördelade över olika svårighetsgrader. I studien valdes tre läroböcker som riktar sig till olika gymnasieprogram. Detta gjordes för att det jämförande resultatet skulle kunna påvisa eventuella skillnader i de förutsättningar elever i olika gymnasieprogram får att utveckla matematiska kunskaper. Resultatet visade att förmågorna fick olika utrymme i läromedlen, där begreppsförmågan och procedurförmågan gavs störst plats. Däremot visade analysen att det inte gjordes någon stor skillnad mellan de olika gymnasieprogrammen utan att förmågorna fördelades på samma sätt i de tre studerade böckerna. Vidare visade resultatet att över hälften av alla uppgifter, i samtliga böcker, tillhörde den lättaste svårighetsnivån. Detta diskuterades kunna ha didaktiska konsekvenser. Till exempel att eleverna inte får tillräckliga förutsättningar att utveckla förmågorna med avseende på det tekniska avancemanget. Dock framgick ingen tydlig skillnad mellan de olika böckerna. Slutsatsen drogs att, utifrån läroboken, får elever på gymnasiet inte tillräckliga förutsättningar för att utveckla alla matematiska förmågor. Däremot skulle förutsättningarna kunna sägas vara likvärdiga mellan de olika gymnasieprogrammen.

Inledning Skolans uppgift är inte endast att lära ut ämneskunskaper utan att ge elever den kunskap de behöver för att bli goda demokratiska samhällsmedborgare. Av egen erfarenhet samt från resultat av studier som genomförts vet vi att läroböcker används i stor utsträckning i undervisningen. Läroböcker förmedlar inte endast ämneskunskaper utan också normer, seder och regler för vad som är socialt accepterat. Skolan ska ge eleverna olika perspektiv samt förståelse för hur könsmönster kan begränsa människors livsval och livsvillkor genom utbildning. Då skolan ska verka för jämställdhet är det viktigt att de läromedel som används håller hög standard i förhållande till skolans värdegrund. Syfte Syftet är att belysa hur kön och den heterosexuella normen framställs i en lärobok för årskurs 4 i ämnet engelska. Metod Analysen innehar ett innehållsanalytiskt perspektiv. Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen, performativitet och kärnfamiljsmodellen samt Yvonne Hirdmans teori om genussystemet och en historisk genomgång om vad som ansetts som feminint och maskulint ligger till grund för det analysinstrument som använts. Uppsatsen behandlar kvantitativa och kvalitativa data. Resultat Det kvantitativa resultatet visar att läroboken förhåller sig inom den ram som de statliga jämställdhetsmålen skapat. Det kvalitativa resultatet påvisar dock att läroboken varken utmanar de normer som existerar eller motverkar stereotypiska könsroller. Resultatet visar även att den analyserade läroboken befinner sig inom den heterosexuella matrisen.

Lärobokstexter är vanligt förekommande i engelskundervisningen, där läromedlen ofta innefattas som vägledning och struktur för läraren och eleverna. Enligt tidigare forskning kan de frågor som relateras till läromedelstexterna ses som en form av stöttning där eleverna genom dem kan främja sin läsförståelse och språkutveckling. Styrdokument för grundskolan i Sverige ställer höga krav på såväl elever som lärare, där flertalet kognitiva processer inbegrips i kunskapskravens formuleringar. Det ställer med andra ord också höga krav på läromedel och deras tillhörande frågor. Syftet med föreliggande studie var att belysa hur målet med textläsning uttrycks genom de frågor som relateras till dem i läromedel för engelskundervisning riktade mot årskurserna 7-9 med fokus på vilka kognitiva processer som efterfrågas. Föreliggande studie använde innehållsanalys som datainsamlingsmetod, där Blooms reviderade taxonomi användes som kodschema och tillika analysredskap. Tre delar av ett läromedel i samma läromedelsserie, en läromedelsbok riktad till respektive årskurs, utgjorde urvalet där 588 frågor relaterade till läromedelstexterna analyserades i taxonomin. Resultatet för studien visade att de vanligast förekommande frågorna i de tre analyserade läromedelsböckerna berörde de lägre nivåerna av Blooms reviderade taxonomi. Likaledes visade resultatet att spridningen av frågorna var relativt liten, både för sakprosa- och fiktiva texter, där det var svårt att klargöra en tydlig progression mellan de tre läromedelsböckerna.