41 |
Förskollärares och barnskötares yrkesroller : efter den reviderade läroplanen och legitimation för förskollärareForsman, Madelene, Larsson, Camilla January 2011 (has links)
Barnskötares och förskollärares uppdrag har i och med den reviderade läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) förändrats och förtydligats. För att kunna anställas som förskollärare, krävs numera en yrkeslegitimation. Hur uppfattas dessa förändringar av förskolepersonalen och hur har de påverkat relationerna mellan de två yrkeskategorierna? Har arbetsfördelningen mellan barnskötare och förskollärare påverkats? Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare respektive barnskötares uppfattningar av hur deras yrkesroller har förändrats ute i verksamheterna efter att den reviderade läroplanen samt yrkeslegitimationen trädde i kraft sommaren 2011, vad gäller ansvarsfördelning, resurser samt befogenheter. För att undersöka detta utförs individuella intervjuer med barnskötare, förskollärare samt förskolechefer. Metoden möjliggör att uppfattningar, tankar och åsikter lättare uppmärksammas, detta ligger sedan till grund för resultatet samt slutsatser. Resultatet visar att det existerar olikartade uppfattningar kring respektive yrkesroll inom förskolan. Många är positiva till de förändringar som nu sker inom verksamheten, medan ett fåtal ställer sig skeptiska till omställningarna.
|
42 |
Att integrera flerspråkighet i förskolan : Införandet av det engelska språket i svenska förskolorAnastasiadou, Galini, Nordstedt Ahlbäck, Emma January 2012 (has links)
Vår undersökning syftar till att se hur två förskolor arbetar med flerspråkighet och hur barn, pedagoger och föräldrar ställer sig till att införa ett nytt språk, i detta fall engelska, i förskoleverksamheten. Vi har genomfört vår undersökning genom att gå till två förskolor och introducera språket med hjälp av engelska sånger och rörelselekar. Under studiens gång har vi utgått från ett sociokulturellt perspektiv och haft tidigare forskning som inbegriper barns språkinlärning i åtanke. Vår studie genomfördes på två förskolor i Stockholmsområdet. Den ena förskolan befinner sig i en förort i södra Stockholm och de flesta barn har annat modersmål än svenska. Den andra förskolan är belägen i Stockholms innerstad och har få barn med annat modersmål än svenska. Detta urval gjordes för att få syn på eventuella skillnader och likheter eftersom barnen på förskolorna har olika språkliga bakgrunder. Vi har använt oss av kvalitativa metoder för vår datainsamling och sedan analyserat våra resultat med hjälp av våra frågeställningar. Vi fann att om en positiv inställning till språket finns i verksamheten och dess omgivning kan införandet av språket inte vara så krävande för pedagogerna. Genom att införa ett språk i verksamheten på ett roligt och lustfyllt sätt blir det glatt mottaget av både barn och pedagoger. Då vi i vår kommande profession kommer att möta flerspråkiga barn ville vi se hur man arbetade med flerspråkighet i de utvalda förskolorna.
|
43 |
En mångkulturell förskola : fyra förskollärares syn på hur de arbetar med att nå de pedagogiska målen utifrån en mångkulturell barngruppLindkvist, Kristina January 2011 (has links)
I denna studie har jag undersökt vad fyra olika förskollärare anser om hur det är att arbeta i en mångkulturell förskola och om den mångkulturella sammansättningen i barngruppen har någon betydelse för hur de arbetar med att nå de pedagogiska målen på förskolan. Intervjuerna gjordes på två olika förskolor men i samma del av kommunen. Det som framkom av studien är att det inte är något annorlunda med en mångkulturell förskola förutom att det kan uppstå missförstånd på grund av svårigheter med språket. Samtliga förskollärare ansåg det var oerhört givande att arbeta på förskolorna och att de tyckte att det var en fördel att barnen tidigt fick lära sig att alla människor är lika oavsett hudfärg och etnisk bakgrund. Det tycker att det är synd att de inom kommunen väljer att inte fördela de barn som finns som har utländskt bakgrund på flera förskolor i kommunen utan att de flesta kommer till deras förskolor. Det skulle skapa en större förståelse för andra kulturer om de valde att göra så anser de.
|
44 |
Skolan och det mångkulturella mötet : Några gymnasielärares beskrivning av mötet med muslimska elever och arbetet med skolans värdegrundRooth, Marcus January 2005 (has links)
Uppsatsen berör problemområdet med mångkulturella möten i gymnasieskolan. Det är ett lärarperspektiv där några yrkesverksamma lärare beskriver sin egen erfarenhet av mötet med muslimska elever. De positiva erfarenheterna dominerar lärarnas synsätt och beskrivning av de mångkulturella mötena. Men beskriver även islam i Sverige idag och hur religionen har anpassat sig till nya förhållanden de senaste 50 åren. Sverige har utvecklats från en enhetskultur till ett mångkulturellt samhälle vilket även påverkat skolan i samma utsträckning. Den litteratur som använts i uppsatsen är religionshistorisk, religionssociologisk och pedagogisk.
|
45 |
”Det är det som är att vara lärare” : En kvalitativ studie om sex pedagogers tolkning av individanpassad undervisningJonasson, Therese January 2013 (has links)
According to Swedish school policy documents, every teacher’s assignment is to individually adapt the education to meet every student’s needs. There are no exact guidelines about how to make these adaptations. The purpose of this study is to investigate how six teachers interpret the policy documents and how they, according to themselves, work to achieve this. This study is built on six interviews with teachers who work with children in the ages from seven to ten. The theoretical perspectives of this study are based on John Dewey’s thoughts regarding every human being having different needs and the importance of meeting those needs. The other perspective is Lev Vygotskij’s zone of proximal development which means that learning is done by being helped by someone who has greater knowledge. The conclusions of this study are that the teachers all think that it is important to adapt the education to every individual. Some of the teachers give their students the same assignments, but give them different amounts of time to finish them. Other teachers expect different results depending on the student’s prerequisites. All of the teachers find it difficult to adapt the education to every student since there are no guidelines about how to do it.
|
46 |
Nu är det dags att ta på sig matteglasögonen : Har den nya reviderade läroplanen ändrat förskollärarens syn på barn och matematik?Sjöholm, Cecilia January 2013 (has links)
The purpose of this study was to gain knowledge of what preschool teachers think that mathematics in kindergarten is, and if the revised curriculum which came in July 2010 changed their approach. The survey consists of interviews of five preschool teacher and an aspiring preschool teacher. They have shared their experiences and knowledge about what they regard as mathematics in kindergarten. I asked how they interpret the new curriculum for math and if it has made them work in a different way or if they do as the used to. The results that came up where that they felt that their views on mathematics have changed. One of my informants said "I have put on the mathematics glasses now". They felt that they worked more deliberately now, that it is mathematics they are doing and they have gained a greater understanding of what mathematics is. Now they can see the mathematics in everyday life and in everything they do with the kids. And they felt that the new curriculum has become clearer, it is easier to read and they now sees their obligations received from the Government.
|
47 |
Förutsättningar för naturvetenskap i förskolan : En intervjundersökning om förutsättningar för naturvetenskap i förskolan / Conditions for science education in pre-school : An interview survey about the conditions for science education in pre-schoolKarlsson, Linus January 2014 (has links)
The purpose of this study is to examine the conditions for pre-school teachers to achieve those goals that are constituted for science education in the Swedish curriculum for the pre-school. The study questions of formulations are: which importance have the conditions for the work with science education in pre-school, which importance have pre-school teachers engagement and knowledge for the work with science education in pre-school and does the pre-school pre-school teachers think that they have enough conditions to achieve those goals that are constituted for science education in the Swedish curriculum for the pre-school. The results are based on an interview survey with ten pre-school teachers from three pre-schools that are connected in a unit. The interviews were recorded and transcribed. The results from the study points out that the pre-school teachers engagement are most important for the work with science education in pre-school to flourish. Which conditions there are, have less importance for the work with science education works out, even if the respondent reckoned that they benefited from the fact that they have the forest in the near from their pre-school. The results from the study also points out that the conditions for science education in pre-school are good enough to the goals that are constituted for science education in the Swedish curriculum for the pre-school and that the pre-school teachers engagement where the most important condition to achieve those goals. In the discussion is argued for that the study results also can be applied to other subjects in the pre-school environment. It is also argued that the results could have been different if pre-school teachers, from other pre-schools with different conditions had been interviewed. / Undersökningens syfte är att undersöka förutsättningarna för förskolans pedagoger att uppfylla de mål som finns i läroplanen och som kan kopplas till naturvetenskap. Undersökningens frågeställningar är: vilken betydelse förutsättningarna har för arbetet med naturvetenskap i förskolan, vilken betydelse har pedagogernas engagemang och kunskap för arbetet med naturvetenskap samt anser personalen att de har tillräckligt med förutsättningar för att uppfylla läroplanens mål för naturvetenskap. Den empiriska fakta består av kvalitativa intervjuer från tio pedagoger från tre förskolor inom samma förskolechefsenhet som spelades in och sedan transkriberades. Resultatet för undersökningen pekar på att det främst är pedagogernas engagemang som har den stora betydelsen för att naturvetenskap som ämne ska frodas inom förskolans verksamhet. Vilka förutsättningar som finns har mindre betydelse för hur arbetet med naturvetenskap fungerar, även om respondenterna ansåg sig ha stor fördel av deras närhet till skogen. Resultatet visar också att det fanns tillräckligt med förutsättningar för att uppfylla målen i förskolans läroplan samt att det ännu en gång var pedagogernas engagemang som var det viktigaste för att uppnå måluppfyllelsen. I diskussionen så diskuteras det över hur undersökningens resultat kan göra sig gällande för andra ämnen inom förskolan. Det diskuteras också över hur man genom att ändra undersökningsområde hade kunnat uppnå ett annorlunda resultat, främst om man valt förskolor där de yttre förutsättningarna skiljde sig mer än de gjorde mellan de undersökta förskolorna.
|
48 |
"Visst är det svårt!", det där med pojkar och flickor. : – En studie av en lärares bemötande i idrott och hälsa ur ett genusperspektiv.Mörn, Joakim, Larsson, Ida January 2013 (has links)
Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig i en videoobservationsstudie där vi använt oss av stimulated recall som kompletterande metod. Detta innebär att flera lektionstillfällen videofilmats och ur detta material utformades en intervju. Informanten (läraren som blivit videoobserverad), och forskarna ser på utvalda sekvenser från observationstillfällena ihop och diskuterar händelserna på lektionen utifrån detta. Observationerna och stimulated recall intervjun i denna uppsats syftar till att belysa en lärares bemötande av elever och hur hens olika bemötande befäster eller reproducerar stereotypa könsmönster samt genussystem. Tidigare forskning tar upp att det görs skillnader på pojkar och flickor i undervisningen i idrott och hälsa. Forskningen visar också på att lärare ofta för vidare samhällets ideal och mönster in i klassrummet och att förväntningar på elever är olika beroende på deras kön. Skillnaden ses tydligast då idrottsaktiva pojkar premieras och undervisningen anpassas i form av aktivitet och intensitet på aktiviteten efter pojkars tycke. Tidigare forskning har även visat att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevers lärande. Förutom att läraren påverkar elevernas inlärning så fostrar även läraren eleverna. Detta kan ske utifrån samhällets förväntningar och normer, så som könsmaktsordning och stereotypa könsmönster, vilket inte är ovanligt i skolan. I vår undersökning syns detta i bemötandet av elever och anpassning av aktiviteter efter kön på eleven. Pojkarna utmanas mer än flickorna och flickorna bemöts mera som grupp medan pojkarna får ett individuellt bemötande. Flickornas deltagande sanktioneras medan pojkarnas förstärks.
|
49 |
Betyg i praktikenJonsson, Andreas, Lindhed, Max January 2013 (has links)
År 2011 kom det en ny läroplan för Gymnasieskolan med en ny betygsskala. Den nya läroplanen har ett brett innehåll i förhållande till undervisningstiden samtidigt som bedömningsstöd från Skolverket saknas (våren 2013). Denna uppsats undersöker lärares syn på vad som bedöms vid betygsättning i ämnet Idrott och Hälsa. Studien, som inriktar sig på den obligatoriska kursen Idrott och Hälsa 1, består av intervjuer med sju gymnasielärare och tar upp följande frågor: Vilka delmoment bedöms? Vad krävs för att bli godkänd? Vad finns det för förutsättningar att göra bedömningen? Lärarna beskriver i huvudsak följande delmoment: Ergonomi, Träningslära, Friluftsliv, Dans, Simning, Säkerhet och Hälsa. För att bli godkänd poängterar lärarna närvaro och aktivt deltagande. Att ha kunskap och viljan att utveckla sin fysiska förmåga är viktigare än att prestera på en viss nivå. Trots att vi har en läroplan med kunskapsmål så blir elevens inställning viktigare än elevens kunskap när läraren bedömer om en elev kan bli godkänd, dvs. uppnå betyget E (Studien omfattar ej vad som krävs för högre betyg). Resultaten av intervjuerna har tolkats utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv och studien visar att de medverkande lärarna är väl pålästa i den nya läroplanen men att det finns en skillnad mellan politiskt formulerade kunskapskrav och vad som är praktiskt genomförbart. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med tid och pengar till friluftsliv. Tiden räcker inte heller för att täcka läroplanens breda och delvis fragmentiserade innehåll. Nyckelord: Betygsättning, Idrott och Hälsa, Gymnasiet, Läroplansteori, Ramfaktorteori, Den dolda Läroplanen
|
50 |
Förskollärares ansvar i förskolan : en studie om hur förskollärare upplever sin möjlighet att utöva sina ansvarsområden i förskolanBengtsson, Emelie, Borg, Maja January 2018 (has links)
Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur förskollärare upplever sin möjlighet att utöva sina ansvarsområden i förskolan. Detta vill vi ta reda på för att kunna vara med och bidra till en ökad kunskap om hur situationen i förskolan kan påverka de uppdrag förskollärare har. Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag eftersom det som studeras kan ses ur alternativa perspektiv, vilket bidrar till en fördjupad analys av dataunderlaget. Studien lutar sig mot den teoretiska ansatsen fenomenografi, eftersom vi intresserar oss för respondenternas egna upplevelser, vilket också fenomenografin gör. Webbenkäter med både öppna och slutna frågor har använts som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visar att tiden upplevs vara en faktor som påverkar förskollärarnas utövning av ansvarsområdena. Andra faktorer som respondenterna upplevde problematiska i relation till sitt uppdrag är också att det upplevs vara brister i personaltätheten och att det är för stora barngrupper, vilket även gör att andra områden som pedagogisk dokumentation påverkas. Trots dessa faktorer var mängden respondenter som hade en positiv upplevelse om möjligheter till att utföra sitt uppdrag större än de som upplevde att de inte hade det. Det handlar exempelvis om positiva upplevelser av barnens inflytande och hur det upplevdes att det fanns möjlighet att ge barnen detta, samt positiva upplevelser av möjligheter att stödja barnen i deras utveckling och lärande. I diskussionsdelen är resultatet en central del, där förskollärarnas upplevelser lyfts fram och diskuteras.
|
Page generated in 0.0401 seconds