Det här arbetet handlar om lärares bemötande av elever. Syftet med undersökningen är att undersöka om eleverna i årskurs 7, 8 och 9 uppfattar att lärare bemöter eleverna olika beroende på elevernas könstillhörighet. Vidare är även syftet att undersöka hur eventuella skillnader yttrar sig. Elevenkäter delas ut. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie för att därigenom få fram tidigare forskning som ska ligga till grund för vår undersökning. Den bygger även på kvantitativa studier där 144 enkäter kommer att delas ut till två olika skolor i årskurserna 7, 8 och 9 i totalt 6 klasser. Vi undersöker bemötandet ur ett elevperspektiv, även uppdelat på kön och bortser således från lärarperspektivet då det har varit svårt att undersöka något som är dolt och speciellt av dem som döljer det. Slutsatsen med undersökningen är att eleverna uppfattar att den dubbla dolda läroplanen existerar även om den inte förekommer i lika vid utsträckning som tidigare forskning påvisar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om och hur man på olika förskolor arbetade med matematiken i barnens vardag, samt om de följde läroplanen för förskolans mål. Undersökningen gjordes på två Reggio Emiliainspirerade förskolor. Undersökningen genomfördes med löpande observationer under två veckors tid. Utifrån frågeställningarna delades en mindre enkät ut till pedagogerna på de båda förskolorna. De slutsatser som undersökningen kom fram till var att man på de två Reggio Emilia - inspirerade förskolorna arbetade med matematiken i vardagen, men dock inte direkt aktivt och medvetet.

Att stötta barns första- och andraspråksinlärning. En fallstudie av två förskolor.Språkmiljöer, olika arbetssätt och metoder kan påverka barns språkutveckling. I denna studie undersöks hur två förskolor arbetar för att stötta både första- och andraspråksutveckling. Syftet med denna studie är att utifrån förskolans styrdokument Lpfö98/10 undersöka hur pedagoger i dessa två förskolor stimulerar och stöttar barns första- och andraspråkutveckling och därmed utvecklar deras nyfikenhet och intresse för språket. I studien undersöks också om pedagogerna och specialpedagogerna på de båda förskolorna utgår från Vygotskijs teorier att barns språkutveckling sker i samspelet, i leken och i dialogen med andra barn och vuxna. Studien består av kvalitativa intervjuer av pedagoger och specialpedagoger. Studien visar att arbetet med barns första- och andraspråksutveckling sker på ungefär samma sätt på de båda förskolorna och att de båda förskolorna inte utgår från något speciellt utformat arbetssätt för att främja barnens första- och andraspråksutveckling.

The purpose of this examination paper has been to examine the situation for Swedish as a Second Language Programs in relationship to their interaction with the parents of the stu-dents. This case study was performed at two schools in the county of Stockholm. A com-parative analysis of both national and local documents for school governance was used to analyse the contents for incidents of parental involvement in schooling. Furthermore, qualitative semi-structured interviews were carried out with five staff-members holding key positions. The findings of the study are that schools tend to practice parental involve-ment only to the level that it is recommended in the national documents. As Sweden has a growing population of citizens with a foreign background it is vital that schools are in the forefront of the move to include these citizens in a manner which behoves a democratic equal society.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på om specialpedagoger använder sig av ett musiskt/estetiskt förhållningssätt till lärande för att underlätta inlärningen för elever med koncentrationssvårigheter. Med musiskt/estetiskt lärande menar vi att hela kroppen är integrerad i lärandet och att olika uttryckssätt möjliggör tillägnandet av ny kunskap. Vår tanke var att göra intervjuer med endast specialpedagoger men på grund av få tillgängliga informanter så har vi även gjort intervjuer med andra kunniga pedagoger inom det specialpedagogiska området. Totalt har vi gjort sex intervjuer med kvalitativ karaktär. Genom intervjuerna har pedagogernas syn på koncentrationssvårigheter och musiskt/estetiskt lärande och dess koppling synliggjorts. Vi har även studerat läroplanen för att tydliggöra och styrka vikten av musiskt/estetiskt lärande i skolan där det står att undervisningen ska anpassas till alla elevers förutsättningar och behov och att de har rätt till att få använda olika uttrycksformer för kunskap. ”Ingenting är mer orättvist än att mäta alla med samma mått” (Modern Barndom, 2004:8 s.10). Resultatet har visat att musiskt/estetiskt lärande förekommer i våra informanters undervisning och att det kan vara till fördel för elever med koncentrationssvårigheter men det är ett förhållningssätt till lärande som samtidigt kan försvåra för dem. Vi har valt att blanda begreppen barn och elever i vår text för att vi anser att barn är en ställning de yngre individerna alltid har men elever är de endast i skolsituationer. I skolan är de både barn och elever medans de efter skoltid endast är barn.

Uppsatsen ämnar att undersöka vad man bör behandla om Islam i Religionskunskap Specialisering som är en kurs i den nya gymnasieskolan. Den ämnar också att undersöka hur man bör behandla Islam i Religionskunskap Specialisering samt varför man bör välja visst faktastoff om Islam i Religionskunskap Specialisering och varför man bör fokusera på att använda vissa metoder framför andra. Denna undersökning är gjord med hjälp av ett litteraturstudium. Studien pekar mot att man bör använda sig av sociala medier för att undervisa om Islam i Religionskunskap Specialisering samt att det är av stor vikt att man individualiserar undervisningen i Religionskunskap Specialisering.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers syfte med samlingen i förskolan. Dessa syften analyseras sedan i relation till läroplanen för förskolan, Lpfö98. Därefter återknyter vi pedagogernas syften med innehållet i den genomförda samlingen för att se ifall dessa stämmer överens. För att uppnå vårt syfte med studien använde vi oss av observationer utav samlingsstunden i förskolan samt intervjuer med pedagogerna som ansvarade för de observerade samlingarna. Resultatet av studien visar att alla syften som pedagogerna hade med samlingarna gick att koppla till läroplanen, Lpfö98. Hälften av pedagogerna talade dock inte om syftet utifrån läroplanen under intervjun, men i vår analys av observationerna visade det sig att denna koppling är möjlig. Vidare visade det sig att pedagogernas syften även gick att återfinna i samlingens innehåll och genomförande.

det här arbetet handlar om hur olika dtyrdokuments direktiv angående förskollärare och barnskötare i förskolan förändrats genom tid. vad har varit tyngdpunkten för personalen i arbetslaget utifrån de mål och riktlinjer som funnits. först gör vi en tillbakablick i historien från 1800 talets mitt och ser hur personalstyrkan såg ut och vad som var viktigt gällande utbildning och lämplighet men också vilken roll som gavs enligt styrdokumenten. vi beskriver även faktorer som skiljer de olika yrkesgrupperna ät såsom styrdokument och utbildning som krävts för de olika yrkesgrupperna. Vi använder oss av intervjuer för att ta reda på hur förskollärare och barnskötare upplever sina roller i arbetslaget i förhållande till givna styrdokument. I resultatet framgår det att det gått från hierarki till jämställdhet mellan yrkesgrupperna till att 2010 revidera läroplanen för förskolan vilken nu poängterar förskollärarnas status i förhållande till barnskötarna. förskollärare och barnskötare upplever i dag varandra som jämlikar men dock finns en önskan av förskollärare att deras utbildning och bredd av kunskaper skall synas mer genom större ansvar och en förändrad roll i arbetslaget.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om erfarna lärare följer läroplanens intentioner om att använda sig av olika arbetssätt och arbetsformer för att främja elevernas kunskapsutveckling i matematik.  För att nå detta syfte använde jag en etnografisk inspirerad fallstudie som vetenskaplig metod. De datainsamlingsmetoder som har använts är observationer och intervjuer med fyra erfarna lärare från två skolor. Resultatet visade att lärarnas undervisning innehöll en rad gemensamma nämnare. De betonade alla en undervisning som innebär gemensamma genomgångar, repetition av kunskaper, sifferträning, utantillinlärning och gemensamma samtal i matematik i helklass och i mindre grupper. Lärarna var överens om att ordning och reda i klassrummet var viktigt för elevens inlärning. Möbleringen i klassrummen var liknande i klassrummen. Eleverna satt i par vända mot skrivtavlan. Denna undersökning har visat att lärarna är väl medvetna om läroplanens intentioner, då det visade sig att de använder sig av ett arbetssätt präglat av variation och att deras erfarenhet har varit av stor betydelse för hur de har valt att arbeta i sina klasser.

Syftet med denna studie är att undersöka gränserna för den disciplinerade socialiteten i grundskolan, hur gränserna sätts och hur avvikare konstrueras. Empirin baseras på intervjuer med en elev som under sin skolgång utvecklade en avvikaridentitet, samt elevens föräldrar och rektor. Analyserna visar att gränserna för den disciplinerade socialiteten blir snävare med åren. Från en öppen friare socialitet i förskolan till allt mindre utrymme för individuella olikheter i grundskolan. Kollektiva abstrakta restriktioner sätts upp av en maktfull grupp (pedagogerna och rektorn) som bygger på öppna regler (styrdokument, skolans regler) men även dolda (den dolda läroplanen). Utifrån dessa skapas och förhandlas individuella konkreta restriktioner fram. När individen bryter mot de individuella restriktionerna finns risken att denna stigmatiseras utifrån en abstrakt kategorisering som av den maktfulla gruppen projiceras på individen. Om avvikaren dessutom kommer i kontakt med andra avvikare är chansen stor att en avvikaridentitet utvecklas. De abstrakta kategoriseringarna av avvikare är tydliga till skillnad mot gränserna för avvikelse, där en hel del göms i den dolda läroplanen. Därav fyller avvikarna en viktig funktion: att utgöra fixpunkter för den ideale skoleleven.