Genus är ett begrepp som både politiker och verksamma förskollärare har svårt att sätta ord på. Förskollärarna är eniga i att det är viktigt att arbeta med genus, men att det är svårt att tolka läroplanen när det kommer till vilket arbetssätt som skall tillämpas. Syftet med denna studie är att synliggöra förskollärares förhållningssätt kring genus samt inomhusmiljöns utformning i relation till könsnormativa synsätt. Detta är en kvalitativ studie som baseras på fem förskollärares berättelser om det verkliga arbetet i förskolan. Inledningsvis togs det bilder på förskolans inomhusmiljö där de sedan fick berätta vad de såg på bilderna. Intervjuerna bearbetade frågor som berörde deras innemiljö, deras tolkning av begreppet genus och könskodade ting samt läroplanens uppdrag. Resultatet visar att genus är ett begrepp som är svårt att definiera, att inomhusmiljön är föränderlig, att det krävs engagerade pedagoger samt att läroplanens tolkningar är oändligt många. Detta analyseras sedan med stöd av litteratur men framförallt med hjälp av Butlers teorier om materialisering och performativitet.

Denna C-uppsats undersöker   Läroplanen 2011, Lgr 11, och dess centrala innehåll som berör miljö och   hållbarhet. Lgr 11 har analyserats med hjälp av en för uppsatsen framtagen   analysmodell som sammanfattar de planetära gränserna, FNs globala   hållbarhetsmål och de svenska miljömålen i nio kategorier. Det centrala innehållet i   kursplanerna som berör miljö och hållbarhet i Lgr 11 uppfyller   analysmodellens samtliga kategorier. Detta beror till stor del på att Lgr   11’s formuleringar är generella och breda vilket gör att de enkelt   sammanfaller med kategoriernas innehåll. Detta innebär också att   formuleringarna lämnar stort utrymme för egen tolkning i undervisningen,   något som kan leda till varierande kvalitet beroende på faktorer som till   exempel lärare och skola. Som förslag till förbättringar av   Lgr 11’s centrala innehåll som berör miljö och hållbarhet föreslås en   striktare formulering och ett steg bort från den breda formuleringen. Genom   att styra innehållet tydligare mot kunskap som krävs för ett hållbart samhälle   lämnas inte kvaliteten på utbildningen upp till enskilda lärare och skolor,   utan kan nationellt sätta standard för vilken kunskap nästa generation ska   inneha. / This bachelor thesis looks into the Swedish   national curriculum, Lgr 11, and its requirements of knowledge in environment   and sustainable development. Lgr 11 is analysed with a model which summarizes   the planetary boundaries, the global sustainability goals and the Swedish   environmental goals. These are combined into an analytical model with nine   categories. The requirements of knowledge in environment   and sustainable development in Lgr 11 fulfils the categories set up in the   model. This is in large due to the general phrasing used in Lgr 11 which   makes them easy to match with the analytical model. The general phrasing   leaves the interpretation of Lgr 11 up to factors such as specific teachers   or schools, with the risk of leading to a varying quality of the education. The improvements of Lgr 11 that’s suggested   are to sharpen the phrasings of the knowledge requirements for environment   and sustainable development, and allow for facts to be incorporated into the   sentences. By steering the content towards specific requirements, the quality   of the education in sustainable development is not left up to individual   teachers or schools, but is regulated from a national standpoint and sets a   nationwide standard for which knowledge the next generation should have in   environment and sustainable development. / <p>2017-06-02</p>

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar tekniksamt hur deras kunskap om teknik och tidigare utbildning påverkar teknikundervisningen iförskolan. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod i form av semistruktureradeintervjuer som genomförts med fyra förskollärare från tre kommuner i södra Sverige. Studiensteoretiska utgångspunkter är hermeneutik och fenomenografi samt de teoretiska begreppenhermeneutiska cirkeln och sense of coherence då fokuset i den här studien är förskollärarestolkning av läroplanen samt deras uppfattning om teknik som grundar sig i deras tidigareerfarenheter. Studien visar en variation av uppfattningar om teknik där tidigare erfarenheter ären bidragande faktor. I studiens resultat framkommer även att förskollärare upplever enosäkerhet om hur teknik kan synliggöras i förskolan utifrån läroplanens mål. En annan faktorsom framkommer i resultatet är att kompetensutveckling inom området är avgörande för hurförskollärare uppfattar teknik då begreppet uppfattas som brett och svårt att ringa in baserat påläroplanens formuleringar. En slutsats utifrån studien är att samtliga förskollärare i studien ärpositiva till teknik i förskolan men behöver kontinuerlig kompetensutveckling inom ämnet föratt motsvara läroplanens intentioner om teknik i förskolan.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om lärares uppfattningar om hur läroplanen används i deras arbete och hur förändringar av läroplanen har och kan komma att påverka dem. För att besvara syftet har vi utgått ifrån följande frågeställningar: hur uppfattar lärare att arbetet med läroplanen i undervisningen går till, hur uppfattar lärare förändringarna i kunskapskraven och hur uppfattar lärare kunskapskraven i organisationen av lärande. Som teoretisk utgångspunkt använde vi fenomenografi. Teorin användes vid analysen av det empiriska materialet för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. I intervjuerna lyfte lärare hur de använder olika delar av läroplanen i sitt arbete, både i undervisningen och vid bedömningen av elevernas kunskaper. Det framkom även hur läroplanens förändringar har uppfattats av lärarna som intervjuats och slutligen redovisas deras tankar om rättvis bedömning. Resultatet visar att lärare använder läroplanen i deras arbete och men gör det på olika sätt. Även uppfattningar om de förändringar som har skett och kommer att ske, i och med den nya revideringen, skiljer sig. Samtliga lärare var överens om att det ser ut som att texten har minskat i de reviderade kunskapskraven. När det kommer till bedömning så uppfattar lärarna att värdeorden i kunskapskraven är tolkningsbara och att det kan vara svårt att uppnå en rättvis bedömning.

Min empiriska studie utgår från hur fritidshemmets verksamhet är planerad och organiserad utifrån stora barngrupper. Fritidshemmet har genomgått en stor förändring under de senaste 40 åren, och storleken på barngrupperna bara ökar. Med läroplanen för fritidshem så har även det pedagogiska arbetet ökat och forskning visar på svårigheter med att tillgodose varje individs utveckling och lärande. Den teori som jag har använt mig av är läroplansteori med fokus på analys av ramfaktorer, då det finns ett flertal olika faktorer som påverkar verksamheten, vilka möjligheter som finns för att det ska ske en process och till slut leda till ett resultat. Tidigare forskning visar på att barngrupperna på fritidshemmen växer, vilket även syns i mina resultat. Det visar också att fritidshemmet har utvecklats och blivit en pedagogisk verksamhet, vilket sätter andra krav på barn och pedagoger. Detta betyder att man behöver skapa en verksamhet på ett annat sätt, där mina resultat visar på olika faktorer som påverkar verksamheten. Jag har besökt två skolor, varav en är en kommunal skola i Stockholm stad och den andra är en privat skola i en kommun strax utanför Stockholm. Under mina besök så har jag utfört intervjuer med pedagoger som arbetar på skolan och fritidshemmet samt en observation. I mina resultat så framkommer det att struktur, uppdelningen av barngruppen, ledningen, en helhetssyn och läroplanen påverkar verksamheten. Det blev tydligt att pedagogerna som jag träffade var väldigt engagerade och angelägna om att skapa en bra verksamhet för barnen, men att det fanns flera olika faktorer som påverkade hur väl de kunde utföra deras tankar och idéer. Ett område som jag anser skulle vara intressant att forska vidare kring är hur man tillämpar läroplanen i verksamheten, och hur man följer upp detta. Ett annat område som vore spännande att titta på är hur uppdelningen av barn sker, vilka faktorer som påverkar och hur tankegången går när man grupperar in barn i olika konstellationer.

Sammanfattning Föreliggande studie undersöker ämnet svenska som andraspråk med fokus på läsförståelse i undervisningen kopplat till det centrala innehållet i läroplanen för svenska som andraspråk för högstadiet samt hur läsförståelse generellt finns med i planeringen och undervisningen. Empirin har samlats in genom kvalitativ semistrukturerad intervju hur två lärare i svenska som andraspråk upplever att de planerar och undervisar i ämnet svenska som andraspråk med fokus på läsförståelse. Resultatet av intervjuerna visar att de två lärarna utgår ifrån elevernas individuella behov när de väljer ut de delarna i läroplanens centrala innehåll som svarar på behoven där eleverna befinner sig just för tillfället. Den ena läraren arbetade uttalat med det centrala innehållet när hon gjorde sin planering medan den andra läraren beskrev sin undervisning på ett sådant sätt att jag kunde tolka av hennes svar att även hon utgick ifrån det centrala innehållet. De två lärarna arbetar ofta med skönlitteratur i samband med läsförståelse. De kunskapsmål som de två lärarna tycker är centrala i det centrala innehållet samt vilka metoder lärarna använder för att nå kunskapsmålen, kan knyta an till olika studier och vetenskaplig litteratur gällande läsförståelse. Dessutom visar analyserna och diskussionen av resultatet att de två lärarna använder sig i stor utsträckning av elevgruppens olika erfarenheter när de planerar sin undervisning gällande läsförståelse. De beskriver bl.a. hur de arbetar med elevernas förförståelse inför en text som de ska läsa.

Syftet med arbetet var att studera hur utomhusundervisningen kan bidra till att underlätta övergången mellan förskolan och skolan genom att undersöka hur platsens betydelse tillämpas av pedagoger i undervisningen, samt hur barn/elevers lärande formas av platsens betydelse. Motivet för arbetet har varit en förhoppning om att kunna bidra till att lyfta utomhusmiljöns status som pedagogiskt verktyg. Studien har genomförts med en kvalitativ inriktning i form av semistrukturerade intervjuer. I resultatet beskrivs utomhusundervisningens möjligheter av pedagoger genom vad den bidrar med till barnen i övergången från förskolan till grundskolan. Samtliga pedagoger beskriver utomhusundervisningen som en tydlig hjälp till en positiv inverkan på barnens sinnen. Viktiga slutsatser i studien är pedagogers engagemang och samarbete, för att en utomhusundervisning ska underlätta för barnen i övergången till skolan. Utomhusundervisningens möjligheter leder till att barnens olikheter och förutsättningar tillvaratas, där utomhusvistelsen är en trygghet som barnen kan få med sig från förskolan till grundskolan.

I denna studie har en kvalitativ undersökning genomförts för att ta reda på bildlärares uppfattningar om och användning av läroplanen i den dagliga undervisningen i ämnet bild. För att samla in empiri gjordes semistrukturerade frågor i en enkätundersökning via nätet där sex respondenter deltog. För att få en så stor bredd som möjligt i enkätsvaren har urvalet varit bildlärare med erfarenhet av undervisning inom ämnet från hela Sverige. Syftet med studien var att bilda kunskap om hur bildlärare i grundskolan årskurs 7–9 använder sig av läroplanen i sin undervisning för att eleverna ska nå kunskapsmålen och ges förutsättningar att utveckla kunskaper i ämnet bild. Tidigare forskning inom bildämnet visar att bildframställning, med olika inriktningar och syften, varit dominerande genom åren. En tematisk innehållsanalys visar att kön, behörighet, kursmål vid betygsättning, behörighetsår, utbildningsplats, kunskapskrav och läromedel är faktorer som påverkar bildlärare. Det har framkommit i resultaten att lärarnas olika sätt att tolka och använda sig av läroplanen i sin undervisning kan bero på olika bakomliggande faktorer och att majoriteten av respondenterna saknar läromedel.Behov av ett gemensamt läromedel i undervisningen samt kompetensutbildning diskuteras. Vidare forskning behövs om ett gemensamt framtaget läromedel för ämnet bild. Det är även viktigt att rektorn på skolan visar intresse och engagemang i bildämnet. / <p>Bild</p>

Abstract Förskollärarens uppdrag är komplext och påverkas dessutom kontinuerligt av såväl samhälleliga förändringar som politiska direktiv. För att förskollärare ska kunna bedriva ett kvalitetsarbete som gynnar såväl förskolans verksamhet som barnens lärande behöver faktorer som både möjliggör och utmanar uppdraget identifieras. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som kan verka möjliggörande och/eller utmanande i förskollärares uppdrag. Därtill hur dessa faktorer kan förstås utifrån praktikarkitekturteorins olika arrangemang; kulturellt-diskursiva, materiella-ekonomiska och de sociala-politiska. Studien utgår ifrån ett förskollärarperspektiv och tillsammans med praktikarkitekturteorin som analytiskt verktyg ämnar vi att undersöka vad som sägs, görs och relateras i verksamheten, praktiken. Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med förskollärare. I resultatet har vi genom insamlad empiri kommit fram till sex olika faktorer som kan verka möjliggörande och/eller utmanande i förskollärares uppdrag. Dessa är tidsfaktorn, läroplanens betydelse för uppdraget, relationer inom praktiken, samverkan med vårdnadshavare, kompetensutveckling-självdrivet-kollegialt lärande samt ledningen. Resultaten visar att förskollärares sägande, görande och relaterande till stor del påverkas av vilket sammanhang de befinner sig i och vilka arrangemang som formar dessa praktiker, vilket därför gör att det inte går att dela upp vilka faktorer som är utmanande och vilka som möjliggör för uppdraget.Nyckelord: förskollärare, läroplanen, möjligheter, praktikarkitekturteorin, utmaningar

Denna kunskapsöversikt är skriven för att diskutera hur HBTQ implementeras i skolan. Till hjälp har vi använt oss av två frågor som vi anser kommer att hjälpa oss att komma fram till ett kvalificerat svar. Dessa frågor lyder, hur undervisas ämnet sex och samlevnad för elever i de tidiga årskurserna i dag? Hur kan HBTQ inkluderas i undervisning? För att sedan kunna svara på dessa frågor så genomfördes en informationssökning där flera artiklar lästs. För att komma fram till de bäst lämpade källorna för detta arbete användes olika kombinationer av sökord. Denna informationssökning gjordes med hjälp av sökmotorer som Libsearch, Taylor &amp; Francis Online, Education Research Complete via EBSCO och tidskriften Sex Education. Detta gav en bred grund att bygga arbetet på. Utav alla de källor som hittats valdes sedan 15 huvudkällor att basera vårt arbete på. Resultatet visar att lärare upplever en osäkerhet till undervisningen när det gäller HBTQ. Detta eftersom det inte tydligt står i läroplanen, och som lärare är det lättare att det finns led i läroplanen om just HBTQ. Resultatet visar även att lärare känner sig oförberedda att undervisa om just HBTQ. Kunskapsöversiktens slutsats är följaktligen att lärare saknar kunskap när det gäller HBTQ och därför är det inte något som aktivt finns med i undervisningen.