Previous research has shown that sustainable development is a complex concept that can be difficult to apply in a teaching context. The purpose of this study is to investigate how the concept of sustainable development and education for sustainable development are formulated in school policy documents related to the five teachers' descriptions of how they practice it in reality. I have, based on the purpose of this study issued following questions: What are projected on sustainable development and education for sustainable development in the school curriculum as well as other documents that support school activities? What is included? What is not included? How does the teachers interpret the concept of sustainable development? How does the teachers say that they work with sustainable development in the subjects of social science? What difficulties does the teachers experience with education for sustainable development?  This study is made through a qualitative method based on a contextual analysis and interviews with five teachers. The results show that neither the documents nor the teachers' descriptions of education for sustainable development seem to indicate that sustainable development is seen as a political issue. Rather, the descriptions indicate that sustainable development is seen as a matter of ethics. In both the documents and the teachers' descriptions all levels of sustainable development i.e. local, national and international level are mentioned. Therefore, it is also described as a collective responsibility rather than an individual responsibility. In the teachers' descriptions of sustainable development the environmental dimension is mainly mentioned. The documents on the other hand emphasize all dimensions i.e. the social, economic and environmental. According to the documents these three should be balanced in order for sustainable development to be possible to achieve. Teachers' descriptions of how they work with sustainable development show a more clear vision of education for sustainable development as value mediation compared to what is written out in the documents. The steering documents also emphasize that knowledge of sustainable development is required to enable sustainable development. The difficulties that the teachers’ describe on education for sustainable development is mostly related to the complexity of the concept.  One conclusion of this study is that the documents and the teachers' descriptions of sustainable development and education for sustainable development are quite similar. This despite the few differences mentioned above and the fact that one teacher believes that the directives of the curriculum syllabus is a bit unclear in terms of sustainable development.

The purpose of this thesis has been to compare the grades regarding conduct, diligence, history and Christianity in Swedish schools in the early 20th century. The purpose has also been to investigate the differences in grades between a regular school and a school for maladjusted boys. The materials I have used are grade ledgers from the archives in Kalmar and Vadstena. I have assumed two different perspectives; Michel Foucault’s ”The normalized sanction” and Donald Broady’s ”The hidden curriculum”. These perspectives have highlighted the use of grades as punishments and rewards, and the schools expectations on the pupils. The method and approach I have been using is comparative method as an aim to compare the schools and grades. My analysis has come to the conclusion that the grades in conduct and diligence had no effect on the grades in history and Christianity. The pupils at the regular school showed signs to have lower grades compared to the pupils at the school for maladjusted boys. I could not see any change over time, however, it was more common for the pupils in sixth grade to have better grades in the subjects compared to the pupils in the lower grades.

Syftet är att ta reda på hur förskollärare tolkar och omsätter de läroplansmål som kan kopplas till IKT, där barnenska få tillfälle att kunna utveckla sin förmåga att urskilja samt utforska digital teknik. Studiens frågeställningar är:Hur beskriver förskollärare att de arbetar med IKT i förskolans verksamhet? och Vilka begränsningar beskriverförskollärarna att det finns i deras användning av digital teknik på förskolan? Uppsatsens teoretiska utgångspunktär läroplansteori med Von Wrights determinanter som analysmetod. För att producera empirin till uppsatsengenomfördes åtta semistrukturerade intervjuer, där åtta förskollärare deltog. De genomfördes på fem förskolor itvå kommuner i södra Sverige. Resultatet redovisas i tre teman: Att tolka läroplanen, Att omsätta läroplanen ochBegränsningar som digital teknik kan medföra. Det framkommer en delning av hur förskollärarna tolkar de målsom kan kopplas till IKT. Förskollärarna lyfter fram att de använder den digitala tekniken som ett verktyg för attskapa dokumentation, QR-koder, programmera bluebots samt för att använda sig utav projektorn. Genom attförskollärarna tar del av barnens intresse och nyfikenhet blir de delaktiga i metoderna som används. Förskollärarnatar upp att de blir begränsade när de arbetar med IKT. Däremot har förskollärarna genom samarbete funnitlösningar till att begränsningarna skapar problem.

Uppsatsens syfte handlar om att beskriva pedagogers uppfattningar kring vadmiljön och materialet har för betydelse i förskolan. Vi har genom kvalitativaintervjuer med 9 pedagoger från 5 olika förskolor gjort en studie där vi ringat intre teman som vi upplevde var avgörande för hur förskolans miljöer fungerade.Pedagogerna fick inför intervjun fotografera varsin miljö där de upplevde enfungerande lek/aktivitet samt en miljö där det fungerade mindre bra. Dessabilder har använts under analysarbetet och tillsammans med pedagogernastankar kring dessa så har vi gjort analyser av vilka faktorer som finns och nämnssom bra och mindre bra. Vi har gjort analysen utifrån att pedagoger idag har ettutökat pedagogiskt ansvar i förskolan och vad det skulle kunna innebära förmiljö, material och förhållningssätt. Förhållningssätt till miljö och material harvarit framträdande i intervjuerna och i resultatet så synliggörs pedagogers synpå lärande och även barnsyn. Våra rubriker för de tre teman vi hittat är Mötenmed miljö, material och varandra, Lärande - på olika sätt, Förhållningssätt till miljö ochmaterial - sett från flera håll. I diskussionen så behandlar vi dessa teman genommed stöd av litteratur och forskning från bakgrunden. Vi fokuserar idiskussionen på pedagogens roll och förhållningssätt till miljö och material påförskolan. Samt hur styrdokument och förskolans styrning kan påverkapedagogers möjlighet till att utveckla förskolans innemiljö för att kunnaanvända det som ett pedagogiskt verktyg i verksamheten. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

Syftet med studien är att undersöka fritidshemspersonalens och skolledningens positioneringsarbete av fritidshemsverksamheten och fritidshemspersonalen med utgångspunkt i nya läroplansdelen. Studien baseras på kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer på fem olika grundskolor där informanterna består utav både rektorer, biträdande rektorer, samt fritidshemspersonal. Studien påvisar att skolorna har kommit olika långt med implementeringen av del 4 för fritidshem. Både skolledning och fritidshemspersonal uttrycker att det är bra att fritidshemmet har fått en egen läroplansdel, men att det också är viktigt att det finns personal som förstår hur den ska användas. Det framkom även att samtliga skolor har stora rekryteringsproblem av utbildad personal till fritidshemmet, vilket tycks försvåra effektiviteten av implementeringen. För implementering av fritidshemmets styrdokument är det nödvändigt med en mycket engagerad och stöttande skolledning och personal. En anmärkningsvärd slutsats påvisar att avtalen mellan fritidshemspersonal och skollärare är olika och skapar problem i samverkan mellan skolan och fritidshemmet.

Denna undersökning redogör för hur väl läromedel i de naturorienterande ämnena är förankrade i det centrala innehållet samt de olika förmågorna i läroplanen för årskurs 1–3. Med fokus på två olika läroböcker i NO har en analys genomförts utifrån att ställa böckernas innehåll mot alla punkter i det centrala innehållet samt de fem olika förmågorna. Utifrån analysen har det framkommit att punkterna i det centrala innehållet förekommer i olika hög grad i respektive läromedel. När det gäller förmågorna är det endast förmågan att hantera information som är underrepresenterad i båda läromedlen. Sammanfattningsvis kan man inte lita på att något läromedel är tillräckligt förankrad i läroplanen för att kunna stå på egna ben i undervisningen. Därför finns det en möjlighet att variera mellan två eller tre böcker för att de ska komplettera varandra och skapa en så lärorik undervisning som möjligt med läroplanen som utgångspunkt.

Forskningsfrågan som kommer behandlas är: Hur de matematiska förmågorna som efterfrågas i läroplanen år 2011 återspeglas i matematikböcker för årskurs 3? Frågan kommer att besvaras genom en kvantitativmetod med en komparativanalys och resultatet presenteras statistiskt. Resultatet visar att metodförmågan tränas till störst del och är den enda förmågan som tränas i tillräckligt stor utsträckning. Begrepps- och resonemangsförmågan är de förmågor som är mest representerade efter metodförmågan, men ändå till en förhållandevis liten del.Problemlösnings- och kommunikationsförmågorna lyser med sin frånvaro och finns nästan eller inte alls angivna i läromedlen. Om matteboken är det enda eleverna möter i matematikundervisningen, kommer inte alla förmågorna att utvecklas, oavsett vilket läromedel av de som ingår i undersökningen som används.

Syftet med vår enkätstudie är att beskriva hur pedagoger upplever sitt arbete i förskolan med omsorg och lärande. Syftet leder vidare till problemfokus, om de krav som läroplanen ställer på pedagogerna i det praktiska arbetet. Vilken betydelse har pedagogers kompetens i arbetet med läroplanen för förskolan? Enkätstudien är genomförd utifrån en öppen tolkning av pedagogers upplevelser, för att få en allmän uppfattning om hur pedagoger förhåller sig till läroplanens innehåll. Studien inriktas på att omsorg och lärande ska samverka som en helhet i det praktiska arbetet. I läroplanen för förskolan omfattas fostran och utveckling också som en del utav aspekter som ska samverka som en helhet i verksamheten. Utvecklingspedagogiken används i studien som en teoretisk tolkningsram, då utvecklingspedagogiken är en viktig grund att förhålla sig till som pedagog i arbetet med omsorg, lärande och utveckling. Studien grundar sig på en kvantitativ undersökning i form av en digital enkät med inslag av kvalitativa frågor. Den digitala enkäten sändes ut via mail till fyra förskolor i tre olika kommuner. Pedagoger fick svara hur dem upplever arbetet i förskolans verksamhet med omsorg och lärande utifrån de krav läroplanen ställer (2016). I studien framkom det att pedagogers förhållningssätt och kompetens påverkar kvaliteten i arbetet med omsorg och lärande, både som enskilda aspekter och som en helhet i verksamheten. Stora barngrupper, brist på pedagogers kompetens och olika förhållningssätt anses vara en problematik i arbetet med de krav läroplanen ställer. I huvudresultatet presenteras pedagogers tolkningssätt av läroplanens innehåll i att arbeta med omsorg och lärande som en helhet. Analyseringen omfattar olika perspektiv på läroplanens innehåll, perspektiv på läroplanen som strävansmål eller som mål att uppnå.

Studien undersöker vilka undervisningsmetoder lärare i årskurserna 1–3 använder sig av för att stödja elevernas utveckling inom genren berättande texter. Studien undersöker även hur lärare utformar sin undervisning i relation till de styrdokument som undervisningen ska utgå från. En kvalitativ studie har genomförts vilket innebär att intervjuer samt observationer ligger till grund för det insamlade materialet. Sex lärare intervjuades och tre av dessa lärare observerades vid två tillfällen. I studien utgick vi från hermeneutiken som en övergripande teoretisk utgångspunkt vad gäller angreppssättet av materialet. Vidare användes den sociokulturella teorin som teoretisk utgångspunkt baserat på an- tagandet att lärandet sker i ett socialt samspel. Slutligen har vi använt Ivaničs skrivdiskurser som ett avsmalnat angreppssätt vad gäller skrivundervisning. Resultatet visar att lärarna använder sig av olika undervisningsmetoder som kan liknas med forskningsbaserade metoder. I resultatet framgår även att lärarnas undervisningsmetoder kan kopplas samman med Ivaničs skrivdiskurser. Vidare påvisar resultatet att lärarna har skilda meningar angående hur läroplanen ska tolkas samt hur de utformar undervisningen utifrån sina tolkningar. Vår tolkning är att lärarna anser att erfarenhet väger mer än det som står i läroplanen. Lärarnas kunskaper och erfarenheter av begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kan anses som ofullständiga. En slutsats som dragits utifrån det är att dessa begrepp inte förekommer som ett naturligt diskussionsämne inom lärarkåren.

Utifrån observation och intervjuer upplever vi att läraryrket är ett utsatt yrke präglat av stress och har en hög arbetsbelastning med ständiga förändringar. Utifrån empiriskt material och intervjuer uppfattar vi att lärarna ligger i en högre riskzon än snittet för att bli sjukskrivna med stressrelaterade sjukdomar. Vårt fokus under studien har varit att undersöka hur skolan arbetar med de befintliga styrdokumenten för att skapa en gynnsam arbetsmiljö för lärarnas hälsa och motivation. Vi har även studerat närmare hur arbetsbelastningen förändrats över tid och hur dokumentations förändringarna medfört mer arbete för den enskilde lärarens i vardagen. För att undersöka detta har vi valt en kvalitativ studie utformad som en fallstudie där vår data består av en observation vid en arbetsplatsträff, sex stycken intervjuer med utbildade lärare och en enkät som nyligen är utförd på skolan vilket blir vår sekundärdata då vi inte själv konstruerat enkäten. Valet av skola är baserat utifrån skolinspektionens ranking av skolkommuner i Sverige, där denna kommun påvisat förbättrat resultat under tre års tid och som har en placering i mitten av rankingen. Sekundärdata utgjorde grunden för vilka frågor vi skulle lyfta i intervjuerna för att få en djupare bild av situationen inom läraryrket. Det som framkommit under studien är en väldigt tydlig bild av att kollegor och arbetsmiljö är den motiverande faktorn och att styrdokumenten, i detta fall skollagen och läroplanen är mer av stöd för läraren att arbeta utifrån. Dessa styrdokument ställer även krav på viss kreativitet hos den enskilde läraren som sedan själv får ”återuppfinna hjulet” för att lösa de problem som uppkommer i det vardagliga arbetet. / We find that the teaching profession is an exposed occupation characterized by stress and has a high workload with constant changes. The teachers are therefore in a higher risk zone than the average rate of sick leave with stress-related illnesses. Our focus during the study has been to investigate how the school works with existing governing documents to create a favorable working environment for the teachers' health and motivation. We have also looked at how workloads have changed over time and how all the documentation that the change has brought has influenced the individual teacher's work in everyday life. To investigate this, we have chosen a qualitative study designed as a case study where our data consists of an observation at a workplace meeting, six interviews with educated teachers and a survey recently completed at school, which becomes our secondary data when we did not construct the survey themselves. The choice of school is based on the school inspectorate's ranking of school municipalities in Sweden, where this municipality demonstrated improved results for three years and has a placement in the middle of the rankings. Secondary data formed the basis for which questions we would raise in the interviews in order to get a deeper picture of the situation in the teaching profession. What has been found in the study is a very clear picture that colleagues and the working environment are the motivating factor, and that the governing documents in this case and the curriculum are more of a support for the teacher to lean against. These guiding documents also require some creativity from the individual teacher who then "reinvents the wheel" to solve the problems that arise in everyday work.