SammanfattningSyftet med detta examensarbete är att undersöka vad några elever i årskurs 7-9 har för attityder till skolämnet geografi. För att kunna ta reda på detta har jag valt att använda mig av en enkätundersökning som innefattar två olika delar, den första innehåller 20 frågor om vad eleverna är intresserade av och den andra innehåller 10 påståenden om ämnet geografi som eleverna får ta ställning till. I resultatet visar det sig att eleverna i årskurs 7-9 är mest intresserade av naturkatastrofer, som till exempel, tsunamis, jordbävningar m.m. Däremot finner eleverna inget intresse av växter i deras närområden och det ekologiska jordbruket. Slutsatsen är att eleverna tycker att ämnet geografi är ett viktigt ämne i skolan samtidigt som de har lärt sig mer om var olika länder, städer ligger snarare än andra delar ur geografin.

Persson, Lotta (2007). Lärarna och kunskapsbegreppet (Teachers and the concept of knowledge). Skolutveckling och ledarskap, Lärarexamen 60 poäng heltid/distans, Malmö högskola.Syftet med följande arbete är att undersöka vilka tankar det finns kring kunskapsbegreppet bland lärare i grundskolans senare del. Studien rör sig kring frågor om lärares syn på kunskap och hur resonemangen förhåller sig till läroplanens (Lpo94) kunskapsbegrepp i de fyra aspekterna fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet.Arbetet ger en översikt om läroplanens kunskapsbegrepp och tankarna bakom detsamma samt andra aspekter på kunskap som är relevanta för studien. Med hjälp av en kvalitativ metod i form av en fallstudie med två gruppintervjuer i två olika lärlag ville jag se vilka tankar och aspekter lärare i grundskolans senare del har på skolans kunskapsbegrepp.Resultatet av undersökningen pekar på att lärarnas kunskapssyn har ungefär samma aspekter som läroplanen, men de använder inte terminologin i form av fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Det tycks dessutom finnas viss form av obalans i värderingen av de fyra aspekterna, där faktakunskap är dominerande som en bas och förutsättning för övriga kunskapsformer men att den däremot inte premieras med höga betyg. Resultaten visar också att hierarkin i kunskapsbegreppet blir tydligast i resonemangen kring praktisk kunskap, färdighetsaspekten. Ytterligare ett resultat är samsynen på att den viktigaste kunskapen eleverna måste ha med sig från skolan är förmågan att hantera och värdera all information som finns tillgänglig i samhället och göra rimliga och välgrundade ställningstaganden.

Brankovic, Nusejma & Tegstam, Patricia (2011). Vikten av kunskap – en studie utifrån den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98. Malmö HögskolaStudiens syfte är att undersöka aktiva pedagogers synsätt och arbetssätt med den reviderade läroplanen för förskolan. Första revideringen började gälla i samband med skolans nya läroplan Lgr11 den 1 juli 2011. Den 1 augusti 2011 kom en andra upplaga av läroplanen som ytterligare förtydligade den. Studiens huvudfråga är; hur tolkas läroplanen av aktiva pedagoger?. Teorier utifrån den kognitiva utvecklingspsykologin har lyfts fram för att stärka forskningsläget, analysen och resultatet. Studien har en kvalitativ ingång för att gå på djupet och fånga informanternas åsikter och tolkningar av läroplanen. Resultatet visar på skillnader i tolkningar och arbetssätt inom samma arbetsområde. Det vill säga hur det pedagogiska yrket och pedagogers erfarenheter påverkar verksamheten beroende på förhållningssättet till läroplanen och dess betydelse för en lustfylld utbildning och god utveckling.Centrala begrepp: dokumentation, lek, lärande, läroplanen, miljö, språk, tolkning, utveckling

Syftet med den här studien har varit att undersöka värdegrunden i Lpfö 98/10, samt hur normer skrivs fram där i. Vi har också velat undersöka huruvida den normkritik som skolverket efterfrågar syns i läroplanen, som kanske är det styrdokument förskollärare använder sig allra mest av. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi gjort en kvalitativ innehållsanalys där vi har utgått ifrån litteratur som är relevant för området. Normkritik är ett relativt nytt begrepp som utgår från queer teori, queer teori utgör en bakgrund för normkritiken och är därför viktig att ha i beaktande. Analysen visar att den av skolverket efterfrågade normkritiken saknas i Lpfö 98/10. Istället finns det på många ställen snarare ett toleransperspektiv. Analysen visar också att olika normer fastställs, upprepas samt utelämnas ut läroplanen. Värdegrunden tycks i Lpfö 98/10 vara något som ska överföras från vuxna till barn. Vår slutsats är att det som förskollärare är viktigt att vara medveten om bristerna i Lpfö 98/10 när det kommer till värdegrunden samt normerna, så att inte likabehandlingsarbetet påverkas av dessa brister.

Syftet med denna uppsats är att få en bild av hur jämställdhets- och genusperspektivet ter sig hos historielärare i de senare skolåren på Centralskolan i Svedala, samt om och hur man i historieundervisningen arbetar för att uppnå kraven i läroplanen angående jämställdhet mellan kön. Min utgångspunkt är att undersöka om historielärare tycker att de arbetar jämställt. Undersökningen har gjorts med hjälp av intervjuer och slutsatsen visar på att kunskapen är låg men att man ändå tycker att man arbetar jämställt. / The purpose of this paper is to get perspective on how historyteachers in Svedala, Sweden, thinks about the concept gender equality. I also wish to see how and if the teachers works to reach the demands in the curricula concerning gender equality. My main question is, do teachers think they work with gender equality? The study was made by interviews and the conclusion shows that teachers knowledge about gender equality is low but that they anyway thinks that they are working with gender equality.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur och om pedagogerna använder sig av estetiska lärprocesser i undervisningen. Det finns endast vid ett tillfälle inom so-ämnena som estetik tas upp och det är inom religionen. Detta kan ge en skev uppfattning om hur estetiken ska integreras inom de samhällsorienterade ämnena. Dessvärre är även den teoretiska kunskapen mer överordnad framför den praktiskt-estetiska kunskapen. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat sex pedagoger som har minst fem år av arbetslivserfarenhet inom skolverksamheten. Vi har valt att lyfta fram tre övergripande områden i vårt resultat och de är: läroplanen, estetik i klassrummet och estetiska arbetsmetoder. Dessa övergripande områden har vi sedan analyserat utifrån tidigare forskning och teori. Det sociokulturella perspektivet, att man lär sig i sociala sammanhang ligger som grund i detta arbete. Vi kan konstatera utifrån vårt resultat att pedagogerna är positivt inställda till att använda sig av estetiska lärprocesser i undervisningen. Pedagogerna ser mer än gärna att estetik är en del av undervisningen. Det finns dock faktorer som bidrar till att estetiken väljs bort. Dessa faktorer är: tid för planering, brist på lokaler och större utrymmen samt brist på kompetens inom de estetiska arbetsmetoderna. Vi anser att om det kan avsättas tid för planering där lärare får möjlighet att hjälpa varandra så är något som borde prioriteras. I verksamheten borde det även göras en översikt på vilka estetiska kompetenser de olika lärarna besitter. På så sätt kan pedagogerna utnyttja varandras kunskaper vilket kan bidra till att mer estetik integreras i undervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken plats engelsk skönlitteratur har i årskurs 4–6 i svenska engelskklassrum. Metoden jag har använt mig av är semistrukturerade intervjuer. För att få en tydlig bild har jag intervjuat både lärare och bibliotekarier för att se hur de arbetar för att främja elevers intresse i läsning. Studiens resultat visar att lärarna inte har rätt kunskaper och tillgång till att använda engelsk litteratur i sin undervisning. Det visar även på att bibliotekarierna gärna bidrar med sin expertis men att ett samarbete mellan skola och kommunala bibliotek saknas.

Transformering och realisering av Läroplan för förskolan 2018, syftar till att återge en trovärdig bild över hur förskollärare tolkar och tillämpar läroplanen i förskolan för de yngsta barnen. I föreliggande studie lyfter vi omständigheter som begränsar och möjliggör förskollärarens undervisningsuppdrag. Studien bygger på teoretiska utgångspunkter som Läroplansteorin och Harts samt Shiers delaktighetsstege. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ studie genom att intervjua och observera förskollärare. Vidare identifierar resultatdelen faktorer som personaltäthet, gruppstorlek, åldersspridning på barnen och språkliga hinder som de strukturella omständigheterna som undervisningen står i relation till. Förskollärares egna erfarenheter, kommunikativa kompetens och stoff är de aspekter som påverkar undervisningens innehåll och förmedlingsform. Vidare sammanför studien dessa moment som det primära när det kommer till hur läroplanen realiseras. Vilket lärande som möjliggörs för barnen bygger på kriterier som består därmed av stoffet som väljs ut tillsammans med de behov som förskollärare bedömer att det enskilda barnet har. Barnens aktuella kunskapsnivå, det vill säga de förmågor de besitter ligger till grund för hur undervisningen organiseras och på vilken svårighetsnivå den hamnar på. Studien intresserar sig särskilt för de tillämpningar förskolläraren gör i arbetet med de yngsta barnen och hur detta står i relation till de strävansmål som omfattas i Läroplanen för förskolan 2018 (Lpfö 18 2018). Läroplanen lämnar både ett tolknings- och handlingsutrymme som begränsar eller möjliggör förskollärares uppdrag och föreliggande studie koncentreras till hur detta utrymme hanteras.

Denna studie belyser kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer genom tematisk analys och kvalitativa intervjuer med elever från högstadiet. Studiens syfte är att undersöka hur elever på högstadiet har upplevt sin undervisning i sexualitet, samtycke och relationer inom samhällskunskapen efter att den nya läroplanen trädde kraft 2022. Studien genomfördes med nio semistrukturerade intervjuer på en skola i Stockholm. Den insamlade datan har transkriberats för att sedan tolkas utifrån studiens metodansats, tematisk analys. Det empiriska materialet har sedan analyserats och kategoriserats i fyra huvudteman: undervisningsstruktur, undervisningsinnehåll och riktlinjer, andra informationskällor och förbättringar i undervisningen. Resultatet visade att flera elever uppfattar undervisning av sexualitet, samtycke och relationer som helt utebliven eller bristfällig i samhällskunskap och beskriver att en förbättring vore önskvärt. Utsagorna från resultatet är av samhällskunskapsdidaktisk relevans eftersom att de bidrar till ny kunskap över hur eleverna uppfattar kunskapsområdet. Från studiens resultat och tidigare forskning kan man se att det är viktigt att läraren är kompetent i ämnet och att undervisningen tillämpas och konstrueras på ett bra sätt, för att eleverna ska tycka att undervisningen är relevant och utöka sitt intresse kring området. Resultaten från denna studie kan hjälpa framtida samhällskunskapslärare att veta vilka brister som finns i undervisningen i sexualitet, samtycke och relationer från elevernas perspektiv.

The aim of the research presented in this paper is to expand current understandings of how preschool teachers in Sweden work with and talk about intercultural issues in preschool, and how they interpret the curriculum working with respect to issues of cultural diversity. The study is based on data from two semi-structured focus groups with preschool teachers from preschools where the majority of the children were foreign born or were first generation Swedes. Transcriptions from these focus groups were subjected to content analyses based on a norm critical perspective. Our results showed that the preschool teachers had difficulty distinguishing the terms multicultural and intercultural. However, based on the way the teachers discussed their approaches to engaging with actual and hypothetical cultural dilemmas it was evident that the teachers had competence in the intercultural area and worked with an intercultural pedagogy but without reflecting about it.  While our study showed that teachers believe that they need more formal training in intercultural pedagogy, it also highlighted the fact that teachers develop legitimate competencies in these areas on their own. These ”learning-by-doing” competencies are valuable as well and should be accounted for as the preschool teacher training sector works to develop training methods for preschool teaches in intercultural education. A lot of things are left for the preschool teacher to handle and interpret by themselves.  The curriculum is an example for one of these tools that a lot of teachers have a hard time interpreting. Our results showed that the goals in the curriculum within the aspect of intercultural issues and diversity is contradictory and hard to understand.