Detta arbete är en studie om hur pedagoger i fyra klasser på mellanstadiet arbetar för att elever ska nå kunskapsmålen i matematik. Studiens syfte är att ur pedagogers perspektiv beskriva och besvara frågan om vilka arbetssätt som används på mellanstadiet i matematik. För att få svar på studiens forskningsfrågor har en kvalitativ studie genomförts på fyra olika kommunala skolor där metoden kvalitiativa intervjuer av fyra pedagoger används. Resultatet av studien visar att motivationen och kommunikationen har stor betydelse för att elever ska kunna och vilja lära sig matematik. Vidare visar studien att pedagoger har lite tid att hjälpa elever som behöver extra stöd och utmaningar i ämnet samt att pedagogerna oftast använder läromedlet i undervisningen för att elever ska nå kunskapsmålen.

The aim of this study is to see how music teachers at secondary school work with the implementation of cultural heritage in teaching. What has been examined in the study is what the participating teachers believe that the curriculum aims at the existing cultural heritage, and what they themselves consider to belong to a cultural heritage. It is the qualitative method of interviewing informant and interviewer that has been used. Concepts that are important for this study are cultural heritage and culture. The study highlights different perspectives on culture and heritage and discusses how cultural heritage and identity come together. The teachers have told how they work with the implementation of the cultural heritage in the teaching and what they themselves consider appropriate to use and teach to the students. The teachers also conclude that identity is strongly linked to culture and cultural heritage, and discusses how teaching affects students in their identity creation. The study's analysis is viewed from a theoretical perspective with postcolonialism's way of seeing that the Westerners are seen as normative and Lévi-Strauss's way of looking at the interplay between cultures. / Målet med denna studie är att se hur musiklärare på högstadiet arbetar med implementeringen av kulturarvet i undervisningen. Det som har undersökts i studien är vad de deltagande lärarna tror att läroplanen syftar till gällande kulturarv, samt vad de själva anser tillhöra ett kulturarv. Det är den kvalitativa metoden med intervju mellan informant och intervjuare som har använts. Begrepp som är viktiga för denna studien är kulturarv och kultur. Studien lyfter fram olika synsätt på kultur och kulturarv samt diskuterar hur kulturarvet och identitet hör ihop. Lärarna har berättat hur de arbetar med implementeringen av kulturarvet i undervisningen och vad de själva anser vara lämpligt att använda sig av och lära ut till eleverna. Lärarna kommer även fram till att identitet är starkt sammankopplat med kultur och kulturarv, och diskuterar hur undervisningen påverkar eleverna i sina identitetsskapanden. Studiens analys ses ur ett teoretiskt perspektiv med postkolonialismens sätt att se att det västerländska ses som normativt samt Lévi-Strauss sätt att se på kulturers samverkan mellan varandra.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och tolka förskollärares uppfattningar om utomhusmiljön som ett verktyg för lärande. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi använde halvstrukturerade intervjuer som metodval. Intervjuerna genomfördes med 8 stycken utbildade förskollärare som arbetar på olika förskolor inom samma kommun. Intervjuerna spelades in och det insamlade materialet analyserades med kodning. Under analysarbetet växte två olika huvudrubriker fram; uppfattningar om läroplanens formuleringar om utomhusmiljön och utevistelse samt uppfattningar om förskollärares roll i utomhusmiljön. I resultatet framkom det att det fanns skilda uppfattningar om läroplanens formuleringar samt att det låg i förskollärares uppdrag att tolka läroplanen utifrån förskolans förutsättningar. Det framgår även i vårt resultat att förskollärarens roll i utomhusmiljön har flera aspekter, att vara medforskande, observatör samt att skapa lärmiljöer. / <p>Betyg i Ladok, 201221.</p>

Syftet med denna studie har varit vad lärare uppfattar i klassrummet, kring samtal och diskussioner med sina elever, om livsfrågor inom ämnet religionskunskap. För att ta reda på detta har jag använt mig av en kvalitativ metod som innefattar intervjuer med två lärare, från två årskursintegrerade klasser med årskurserna 1–3, och en lärare från årskurs 5 för att hon har jobbat med eleverna sedan årskurs 1. Med stöd från tidigare forskning lyfts det fram vilka livsfrågeämnen som är mest relevanta för eleverna, samt hur intresset hos lärare spelar in gällande undervisningen inom ämnet religion. Studien grundar sig i ett lärarperspektiv, då det är deras erfarenheter och upplevelser som lyfts fram, samtidigt som lärarna berättar hur lektionerna och samtalen kring livsfrågor kan se ut. Lärarna förklarar även hur de går till väga under samtalen, med elever som inte har svenska som modersmål, samt hur de förhåller sig till läroplanens värdegrund.

Previous international studies have shown that mathematics teaching in Sweden is in need of improvement. The results show that Swedish students possess great mathematical difficulties in algebra. The purpose of this study was to investigate how analogous mathematics books can promote students' algebra knowledge through social interaction and multimodal learning, in relation to the new curriculum, Lgr22 for grade 3. In order to be able to answer the purpose of this study, an analysis of three different teaching materials for grade 3 has been done. The results of this study show that teaching materials that pretend to include all algebra areas in relation to the curriculum, Lgr22 do not treat all areas to the same extent. The teaching materials inclusion of different elements of algebra varies a lot, which can lead to weaker knowledge for the students in certain parts of algebra. The three teaching materials that were studied turned out to touch on algebra, but some inclusion of social interaktion and multimodal aspects in certain parts varies in the different algebra areas.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur yrkesrollerna i förskolan resonerar om begreppet undervisning och hur man arbetar med detta begrepp i verksamheten. Med hjälp av våra frågeställningar vill vi ta reda på hur yrkesrollerna tolkar undervisningsbegreppet och hur de tolkar begreppet utifrån sitt uppdrag i läroplanen. Vi har valt att utföra en kvalitativ forskning med en hermeneutisk ansats då den gör det möjligt för oss att tolka yrkesrollernas svar från de semistrukturerade intervjuerna vi valt att använda oss av. Denna insamlade data har analyserats genom hermeneutiken och den hermeneutiska cirkeln där fokus ligger på hur pedagoger i förskolan samtalar kring undervisningsbegreppet och hur de tolkar undervisningsbegreppet i relation till läroplanen. Vi valde att spela in intervjuerna och sedan skriva ner dem, för att urskilja en variation i resultatet. Resultatet av vår studie visar på en osäkerhet och en tvetydighet från läroplanen och läroplansmålen. Yrkesrollernas gemensamma svar som vi tolkade var att undervisning sker hela tiden på förskolan av den anledningen att undervisning ofta associeras med lärandet. Vi kunde också tolka att stor vikt låg på omsorgen och barnens bästa och spänningsfältet mellan omsorgsbegreppet och undervisningsbegreppet.    Nyckelord: Undervisning, yrkesrollerna, läroplanen, vårdnadshavarna.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med modersmålsutveckling på förskolan. Den utgick från en kvalitativ ansats där metoden som användes var semi-strukturerade intervjuer med förskollärare. Resultatet analyserades genom tematisering och ställdes mot studiens teoretiska perspektiv. Resultatet analyserades därefter mot tidigare forskning, styrdokument, lagar och granskningar i en resultatdiskussion. I resultatet framkom det en genomgående osäkerhet i arbetet med barns modersmålsutveckling men även flertalet gynnsamma metoder presenteras. Slutsatsen för studien är att mer forskning, kompetens och stöd kan behöva tillföras till förskollärarna för att kunna synliggöra och arbeta med att utveckla barnens modersmål.

The purpose of this study is to explore two Swedish preschool teachers’ difficulties and possibilities in the practice of ‘becoming’ in their roles as pedagogical leaders in work teams that consist of several different professions. The choice of research area is primarily based on the increasing focus on preschool teachers' pedagogical responsibilities in educational settings due to the new guidelines in the Swedish curriculum for preschool which was implemented summer of 2019. Six different scenarios regarding interlockings in work teams are presented from interviews and analyzed through Deleuze’s concept of reading intensively which involves the process of reading for identifying sudden moments of changes, stutters. These scenarios are presented through narratives and analyzed by using the concepts from Deleuze and Guattari’s theoretical framework such as ‘nomadic thinking’ and ‘micropolitics’.  From the ‘stutters’ found in the preschool teachers’ usage of language, possibilities, ‘lines of flight’, act as guidelines for understanding their ‘becoming’ in the pedagogical leadership role. The findings of the preschool teachers’ ‘becomings’ are varied and dependent on the ten­sions and interlockings that arise from their situation descriptions. In the first respondent’s case, two deadlocks occur as a result of her not delegating. Tensions arise as a result of differences in opinions regarding the range of activities and the childcare colleague's lack of initiative in the pedagogical activities. In the second respondent’s case, the deadlock occurs as a result of a colleague objecting to performing the assigned task. The tensions arise as a result of an unclear division of roles between preschool teachers and child caretakers, followed by conflicting opinions between two reflective perspectives and finally conflicting opinions when it comes to children's influence in activity planning.

Sammanfattning  Denna kunskapsöversikt syftar till att få en överblick av vad som kännetecknar forskning kring sambandet mellan läromedel och läsförståelse i skolämnet svenska. Översikten har i syfte att presentera ett resultat ur en beskrivande och objektiv karta. Genom det presenterade resultatet hoppas vi att översikten kan bli gynnsam för lärare som undervisar i läsförståelse. I urvalet återfinns vetenskapliga artiklar som är insamlade både genom systematisk litteratursökning i databaserna Primo och ERIC (ProQuest) samt genom manuell sökning. Dessa vetenskapliga artiklar är vetenskapligt granskade och är skrivna på engelska. Samtliga artiklar belyser forskning kring läromedel eller läsförståelse.  Resultaten i studierna i denna kunskapsöversikt visar på att lärare använder läromedel kontinuerligt och att lärarna använder sig av både fysiska- och digitala läromedel. Det finns ett tydligt samband mellan läromedel och läsförståelse där resultatet visar att läromedel har en direkt påverkan på läsförståelse. Påtagligt utifrån resultatet i studierna som presenteras i denna kunskapsöversikt är att fysiska läromedel ger bättre resultat för läsförståelse än digitala läromedel. Vidare beskrivs att elevers läsförståelse försvåras vid läsning av digitala texter, samtidigt som det påvisas att digitala läromedel ger elever en bättre självkänsla. Användningen av digitala läromedel påtalas vara oundvikligt och troligtvis kommer användandet av digitala läromedel att öka i skolan framöver. Att möjliggöra för eleverna att utveckla kunskaper kring användandet av digitala läromedlen är essentiellt för deras kunskapsutveckling.

Since the introduction of a new national curriculum for the upper secondary schools of Sweden in 2011 the syllabus for the programming subject has undergone two major revisions. The aim of this study was to investigate how teachers reacted to these revisions and how they felt their teaching practice was affected by them. Data collection was conducted with an online questionaire. Concepts taken from curriculum theory are used to classify the revisions and analyse the responses. Results indicate that not all teachers interpret the syllabus the same way and that there is an element of tradition in programming education that may have greater influence on teacher practice than the actual text of the syllabus. The conclusion is that changes in the syllabus may have only small effects on many of the teachers and that newly introduced content that is not explained to them may be misinterpreted or ignored.