<p>SAMMANFATTNING____________________________________________</p><p>Gabriela Vrbanc och Jenny Brandt- Eriksson</p><p>Professionalism i förskolan</p><p>År: 2007 Antal sidor: 35</p><p>_____________________________________</p><p>Syftet med arbetet är att få kunskap om och belysa hur förskollärares professionalism ser ut i förskolan. Syftet uppnåddes genom en kvalitativ forskningsmetod, med hjälp av intervjufrågor, för att få kunskap om hur fyra förskollärare ser på lärarprofessionalism. Vi använde oss även av videoobservationer för att sedan koppla ihop intervjusvaren med lärarnas handlande. Vi anser att kvalifikationer och erfarenheter, lärarens roll och kontakt med kollegor och andra professionella, föräldradeltagande och läroplanen är bitar som är viktiga för att bli en professionell förskollärare. Detta leder till kvalitet i förskolan. Alla bitar hänger samman och bildar en helhet i arbetet som förskollärare. Alla förskollärare bör känna till professionalism i sitt arbete och vägen till ett professionellt förhållningssätt. Läroplanerna ska utgöra ett ständigt stöd för hur en professionell lärare ska förhålla sig till barnen på förskolan. Genom ett professionellt bemötande och ett medvetet arbete utifrån läroplansaspekterna tränas barnen i sin sociala och demokratiska utveckling. Barnen är vår framtid och det är vårt ansvar att de får en så bra tid som möjligt på förskolan och ett professionellt bemötande för att kunna utvecklas optimalt utifrån sina förutsättningar.</p><p>_____________________________________</p><p>Nyckelord: Förskollärare, professionalism, kvalitet i förskolan, kvalifikationer och erfarenheter, läroplanen.</p>

<p>Abstract</p><p>My purpose with this essey is to study how they work in preschool whir language- stimulation. I will try a way to work with this trough intervjus whit teacher at preschool. My main questions are: Way dose teachers use language- stimulation? How dose teachers use language- stimulation when it comes to there way of working and methods? Do the teachers think that language- stimulation help the childrens development?</p><p>To answer these questions I interviewed 6 teachers I central Sweden and used this as data. I have written about language, language- development in a biologik and theoretical aspect, teachers plan, language- stimulation, playing by language sounds and TRAS (early registration of language development) in my literary review.</p><p>My result shows that working whit language- stimulation helps children in there language- development, it also develops there self-image and identity. Children that have had language- stimulation in preschool are aware of the use of the language. Whit language- stimulation the childs self- knowledge and social competens are strengthening.</p><p>Keywords: language- stimualtion, language- development, language- games, teachers plan</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med min uppsats är att undersöka hur man på förskolan arbetar med språkstimulering. Detta kommer jag att göra genom intervjuer med lärare på förskolan. Frågeställningar: Varför använder sig lärarna av språkstimulering? Hur använder sig lärarna av språkstimulering vad gäller arbetssätt och metoder? Anser lärarna att språkstimulering på förskolan underlättar barnens utveckling?</p><p>För att besvara dessa frågeställningar intervjuade jag 6 förskollärare i Mellansverige och använde detta som insamlingsdata. I litteraturgenomgången har jag skrivit om språk, språkutveckling i olika aspekt, läroplanen, språkstimulering, språkljudlek och TRAS (tidig registrering av språkutveckling) som är kopplat till resultatet.</p><p>Resultatet visar att arbete med språkstimulering hjälper barnen i deras språkutveckling, det utvecklar dessutom deras självinsikt och identitet. Barn som har fått språkstimulering på förskolan använder sig medvetet av språket. Med språkstimulering växer barnets självinsikt och den sociala samvaron stärks.</p><p>Nyckelord: språkstimulering, språkutveckling, språklekar, läroplanen</p>

SAMMANFATTNING____________________________________________ Gabriela Vrbanc och Jenny Brandt- Eriksson Professionalism i förskolan År: 2007 Antal sidor: 35 _____________________________________ Syftet med arbetet är att få kunskap om och belysa hur förskollärares professionalism ser ut i förskolan. Syftet uppnåddes genom en kvalitativ forskningsmetod, med hjälp av intervjufrågor, för att få kunskap om hur fyra förskollärare ser på lärarprofessionalism. Vi använde oss även av videoobservationer för att sedan koppla ihop intervjusvaren med lärarnas handlande. Vi anser att kvalifikationer och erfarenheter, lärarens roll och kontakt med kollegor och andra professionella, föräldradeltagande och läroplanen är bitar som är viktiga för att bli en professionell förskollärare. Detta leder till kvalitet i förskolan. Alla bitar hänger samman och bildar en helhet i arbetet som förskollärare. Alla förskollärare bör känna till professionalism i sitt arbete och vägen till ett professionellt förhållningssätt. Läroplanerna ska utgöra ett ständigt stöd för hur en professionell lärare ska förhålla sig till barnen på förskolan. Genom ett professionellt bemötande och ett medvetet arbete utifrån läroplansaspekterna tränas barnen i sin sociala och demokratiska utveckling. Barnen är vår framtid och det är vårt ansvar att de får en så bra tid som möjligt på förskolan och ett professionellt bemötande för att kunna utvecklas optimalt utifrån sina förutsättningar. _____________________________________ Nyckelord: Förskollärare, professionalism, kvalitet i förskolan, kvalifikationer och erfarenheter, läroplanen.

My essay begins with two stories showing two different perspectives when looking at learning in preschool. These two different learning styles I have chosen to call, the measurable and the difficult to measure learning. As a pedagogue I am involved in both events. In these events I describe how different we pedagogues interpret our governing documents on children's learning. By describing how the educational activities are designed differently in the two events, I try to highlight the pedagogues views on learning in preschool. Although we have the same governing document, we differ in our work with children. In my study, I look at how educators Piaget and Vygotskij regard the child and its development from a socio-cultural and a cognitive perspective. I want to see if there is any connection between their views on child development and what is happening in my two events. In the essay, I also try to find out how we work with children in preschool when it comes to both the measurable and the difficult to measure learning and why we do it so differently. Our society has recently become more focused on measurable results in order for us to assure the quality of the work we do. In preschool we also have a duty to assure the quality of our educational activities. I examine whether that is the reason we have different views on learning. The measurable learning makes it easier for pedagogues to see what children have learned while the difficult to measure, makes it more complicated to measure results.

Den här rapporten undersöker vilken uppfattning och kunskap lärarna i förskolan har om naturvetenskap och hur den införlivas i praktiken enligt förskolans läroplan och lokala styrdokument. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för lärarna i förskolan? (ii) Vilka mekanismer styr lärarnas planering och realisering av naturvetenskapen i det pedagogiska vardagsarbetet? Material och data till undersökningen har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju lärare i förskolan. Rapporten visar att övervägande delen av lärarna i förskolan ser naturvetenskapen som att vistas i skog och mark. Vad det gäller faktorer som påverkar planering och realisering av naturvetenskapen framkom det genom intervjumaterialet att det är: (i) Kompetens, (ii) förståelse av naturvetenskapen och dess innehåll och (iii) insikten av de styrdokument som förskolan lyder under. Utifrån gällanden styrdokument i förskolan är naturvetenskapen ett kunskapsområde som bör lyftas och synliggöras i den pedagogiska vardagen. För att uppfylla dessa krav bör lärarna i förskolan öka sin kunskap inom denna vetenskapsgren. / This report investigates the perception and knowledge of natural science amongst pre-school teachers and how natural science is currently incorporated into the pre-school curriculum. The aims of these investigations are in particular to: (i) Establish what natural science means (and implicates) to pre-school teachers. (ii) Identify factors that influence planning and implementation of natural science in the pre-school curriculum. Material and data for the abovementioned investigations have been gathered through qualitative interviews with seven active pre-school teachers. The report finds that a majority of the interviewees only have a very basic understanding of natural science and therefore often fail to adequately incorporate natural science in the daily pre-school curriculum. The report furthermore finds that amongst the interviewees the factors that influence planning and implementation of natural science in the pre-school curriculum are: (i) competence, (ii) perception and knowledge of natural science and (iii) interpretation of the pre-school curriculum guidelines. Current pre-school curriculum guidelines stresses the importance of natural science and encourages pre-school teachers to increase the awareness of natural science by incorporating it in the daily curriculum. This report argues that in order to increase the awareness of natural science the knowledge and perception of natural science amongst pre-school teachers must first be improved.

I detta examensarbete har jag studerat hur omgivningen, det vill säga lärare och föräldrar, upplever att fem skolbarn i grundskolans lågstadium har utvecklats under ett år med FMT. För att kunna göra det har jag skriftligen frågat några av barnens lärare samt barnens föräldrar/vårdnadshavare hur de ser på barnens utveckling. Jag har ställt den öppna frågan, hur har x utvecklats, i dina ögon, under året med FMT? och jag har bett respondenterna att tolka begreppet utveckling som de själva vill. Alla respondenter har blivit erbjudna att få se ett videosammandrag av barnens utveckling i FMT under året. De svar jag fått in pekar entydigt, om än i skiftande ordalag, mot att FMT har bidragit till barnens utveckling och stärkt deras självkänsla.   Min slutsats är att FMT har en plats i grundskolans lågstadium. Med FMT som resurs skulle skolan kunna fånga upp, och stödja många av de barn som inte riktigt passar in i normen för hur ett nyblivet skolbarn ska fungera. Då skulle fler kunna följa och ta till sig skolans undervisning, fler skulle lyckas med att närma sig sin potential och därigenom nå skolans mål.

According to pre-school curriculum, the children´s needs and interests from the basis for the design and planning of the educational activities. The curriculum also highlights that all children should have the opportunity to satisfy their increasing ability to influence the content and approach. The purpose of this study is to examine whether and how teachers work in involving children's influence and interest in forest excursions. The essay is based on a qualitative approach in which we have chosen to carry out unstructured observations by a team of three educationalists. The study includes children of 3-5 years of age. The results show that the educationalists take advantage of children's interests and needs foremost in conversations. The children are given the possibility of influence that of which concerns only themselves and nobody else. In other words, the children are not given the possibility to influence that the educational activities that the curriculum advocates with regard to the content and approach. The results revealed a variety of reasons that prevent educators to give the children influence on the educational activities. The main reasons were related to lack of time, security context, rules and procedures. / Enligt läroplanen för förskolan skall barnens behov och intressen ligga till grund för utformning och planering av den pedagogiska verksamheten. Läroplanen beskriver även att alla barn ska få möjlighet att efter ökande förmåga påverka verksamhetens innehåll och arbetssätt. Syftet med denna studie är att undersöka om och hur pedagoger arbetar när det gäller att involvera barnens inflytande och intresse under skogsutflykter. Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats där vi valt att utföra ostrukturerade observationer av ett arbetslag med tre pedagoger. I studien ingår barn i åldrarna 3-5 år. Resultatet visar att pedagogerna tar tillvara på barnens intressen och behov främst i samtal. Barnen ges inflytande över det som rör dem själva och ingen annan. Alltså ges inte alltid det inflytande som läroplanen förespråkar barn skall ha när det gäller verksamhetens innehåll och arbetssätt. I resultatet framkom olika orsaker som hindrar pedagogerna till att ge barnen inflytande vilket var tidsbrist, säkerhetsperspektiv samt regler och rutiner.

I och med att man nu håller på att införa en reviderad läroplan för förskolan där bl.a matematiken får en större plats ville jag se hur förskolorna i dag arbetar med matematiken utifrån den läroplan som gäller idag. Syftet med min studie är att ta reda på hur pedagoger synliggör och arbetar med matematiken i förskolan. Är det i planerade aktiviteter eller i den fria leken som matematiken kommer in och hur befäster man barnens kunskaper så att det verkligen blir en bestående kunskap? Jag har valt att i min studie intervjua fem förskollärare från fem olika enskilt drivna förskolor med lite olika inriktningar. Jag har främst tittat på hur de planerar sin verksamhet utifrån läroplanens strävansmål i matematik och hur de lär barnen taluppfattningen. Jag har också tittat på hur de dokumenterar barnens lärande och hur detta synliggörs för föräldrarna. Jag har även tittat på hur de stödjer och uppmuntrar barn som är ointresserade av matematik och hur de stödjer och uppmuntrar barn som är mycket intresserade av matematik.  I min studie har jag valt att dela in materialet i det som är pedagogiskt planerade aktiviteter och de aktiviteter som är mer spontana. Resultatet visar att även de förskolor som inte fokuserar på matematiken arbetar med taluppfattningen i framförallt rutinsituationerna så som dukning och påklädning och i den fria leken.

Förskolan har vuxit sig allt större de senaste åren och majoriteten av alla barn går i förskolan. 1998 skedde en stor förändring då ansvaret för förskolan överfördes från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet och förskolan blev en del av skolväsendet. Vi har i denna studie undersökt hur pedagogens roll i förhållande till barnen skrivs fram i Det pedagogiska programmet för förskolan från 1987 och i Läroplanen för förskolan från 1998/2010 samt vilken barnsyn som ligger till grund för detta. Vi har utgått från Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod. Teorin bygger på en uppfattning om att diskursen påverkar och påverkas av den diskursiva och sociala praktiken den är en del av (och även andra). Vi har genom en kvalitativ textanalys och med hjälp av analysverktyg hämtat från Fairclough analyserat texterna för att söka svar på våra frågeställningar. Resultat och analys struktureras genom att vi redovisat de olika roller vi funnit i texterna. Där är också citat uttaget från de båda styrdokumenten. Efter varje roll följer en analysdel. Resultatet visar att pedagogens roll i förhållande till barnen är att inspirera, vårda, lyssna på barnen, fostra, stödja/hjälpa, främja lärande samt stimulera och utmana. Dessa roller skrivs fram i båda styrdokumenten. Vi kan dock se att rollerna skrivs fram på olika sätt och där betoningen av omsorg och trygghet läggs vid i det Pedagogiska programmet för förskolan medan barns kognitiva utveckling fokuseras i Läroplanen för förskolan. I det Pedagogiska programmet för förskolan utgår man också från utvecklingspsykologiska teorier om barn där kunskap om barn är framträdande för att kunna möta barn på ett bra sätt och är till stor vikt i utformandet av förskolan. Vi har också sett en förskjutning från fokus på gruppen som helhet i det Pedagogiska programmet för förskolan till fokus på individen i Läroplanen för förskolan när det gäller kunskap och lärande. Resultatet visar vidare att det inte framträder någon entydig barnsyn i de olika texterna. Vi kan i de båda tyda en barnsyn med utgångspunkt i barns behov av vägledning och omsorg och en barnsyn med utgångspunkt i det aktiva barnet. Dock är barnsynen med utgångspunkt i det aktiva barnet mer framträdande i Läroplanen för förskolan och barnsynen med utgångspunkt i barns behov av vägledning och omsorg mer framträdande i det Pedagogiska programmet för förskolan.

The aim of the study is to find out what pre-school teachers perceived of the curriculum, regarding esthetic subjects. The study is built on the teachers thoughts and ideas about the esthetic work, and how it is supposed to help all children develop. How the teachers has interpreted the curriculum points on how they have chosen to work with the esthetic subjects. The study is based on interviews with six teachers, from two pre-schools. The material from the interviews has then been analyzed with theories and earlier research. The result shows that the teachers think that the esthetic expressions are a language, and that the pre-school is supposed to give the children the opportunity to experience different types, for example dance, music, drama and art. The teachers didn’t seem to have considered the esthetic expressions as a tool to learn other subjects. They have interpreted the aims of the curriculum as aims for the children. Several teachers also think that the aim points on the importance of finishing started projects. They also wish for more time to plan and organize the work with the children.