<p>Den dominerande pedagogiken i skolan stimulerar de auditiva och visuella eleverna. Vad händer med de kinestetiska och taktila eleverna som behöver röra på sig för att tillgodogöra sig undervisningen? Med det i åtanke har jag övervägande studerat forskarna Rita och Kenneth Dunns inlärningsmodell Learning Styles samt intervjuat pedagoger i några skolor som arbetar aktivt med olika lärstilar.</p><p>Studien visar på betydelsen av att vara förberedd på vad arbetssättet med olika lärstilar innebär, för att tillvarata elevernas olika lärstilar genom att tillmötesgå deras preferenser på olika sätt. Arbetsättet har gett resultat, speciellt för elever i koncentrationssvårigheter, som ofta kan härledas till elever med ett taktilt och kinestetiskt inlärningssätt.</p><p>Dagens skola drabbas ofta av personalnedskärningar. Det är därför viktigt att hitta olika vägar för att hjälpa alla elever i behov av olika slag. En väg att gå kan vara att tillmötesgå elevernas olika lärstilar så att de får en framgångsrik skolgång.</p>

<p>I detta examensarbete har fokus rört elevers olika inlärningssätt. Syftet med detta examensarbete var dels att finna exempel på inlärningssätt och dels att empiriskt undersöka hur lärare tillgodosåg dessa i den aktuella undervisningen. Uppsatsens empiriska del var av kvalitativ karaktär och innehöll två delar. En enkätundersökning som syftade till att kartlägga vilka olika inlärningssätt som existerade i den aktuella klassen, samt fyra observationer som syftade till att undersöka huruvida lärarna tillgodosåg dessa. Resultatet av undersökningarna påvisade att det dominerande sättet att lära sig bäst på utifrån de sociala faktorerna var att arbeta med en kamrat. Utifrån de fysiska faktorerna besatt majoriteten i klassen mest av den auditiva förmågan och den dominerande lärstilen var den aktiva. Andra resultat var också att skolans byggnader inte var anpassade efter den pedagogik som påvisas i Lpf 94.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur lärare utformar och individanpassar sin undervisning efter elevers olika behov och förutsättningar. Dessutom studerades vilka kunskaper som existerar kring ämnet, samt vad som finns skrivet i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94, Utbildningsdepartementet, 2006) angående detta. Utifrån semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare samt observationer i klassrum kunde slutsatsen dras att samtliga medverkande ansåg att individanpassad undervisning är nödvändigt för att kunna ta hänsyn till alla elevers olikheter och behov. Observationerna visade att samtliga lärare i olika hög grad lever upp till en individanpassad undervisning med varierande inslag. Dock genomför eleverna, trots variation i undervisningen, samma uppgifter men vid olika tillfällen.</p>

<p>Detta arbete tar sin utgångspunkt i den eviga spänningen mellan individ och kollektiv. Genom att ge en historisk genomgång av det sociokulturella perspektivet och det kognitivistiska perspektivet blir det tydligt vilka influenser som präglar varje perspektivs syn på lärande. Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande studie mellan ett individfokuserat och ett kollektivfokuserat perspektiv på lärande och genom en textanalys av en text inom respektive perspektiv har detta gjorts. Vidare har jag utfört en kvantitativ enkätstudie som gick ut till 35 lärare som arbetar inom grundskolan, högstadiet och gymnasiet. Enkäten har dock tillämpats och analyserats på ett kvalitativt sätt då detta bättre betjänade mitt syfte. Resultatet av min textanalys är att det finns skillnader mellan de två perspektiven men att deras olika sätt att resonera kring ämnet inlärning och lärande är en följ av de olika infallsvinklarna de har på ämnet och inte nödvändigtvis att de utgör varandras motsatser. Av min enkätstudie har jag sett att lärare svårligen kan ta ställning till frågor kring lärare då de med sina svar visar på en ambivalens. Detta kopplar jag till det komplexa förhållandet mellan individ och kollektiv som jag menar existerar.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Intresset för klassrummets fysiska miljö väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen</p><p>då klassrummen inte alltid kändes så tilltalande. Klassrummet är den plats där vi som</p><p>verksamma lärare kommer tillbringa en stor del av arbetstiden tillsammans med våra elever.</p><p>Därför finner vi det viktigt att ta reda på hur ett klassrum kan utformas, möbleras och inredas</p><p>för att fungera optimalt.</p><p>Syftet med föreliggande uppsats är att ta reda på verksamma lärares erfarenheter kring</p><p>möblering och inredning av klassrum samt vilka pedagogiska konsekvenser detta medför. Vi</p><p>har undersökt om det går att använda klassrummets fysiska miljö som ett verktyg ur ett</p><p>pedagogiskt/individanpassat perspektiv.</p><p>För att verkligen fånga essensen av lärarnas erfarenheter valde vi att genomföra en</p><p>”casestudie” med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes i lärarnas respektive</p><p>hemklassrum.</p><p>Resultatet av studien visar att den fysiska miljön påverkar pedagogiken på så sätt att den</p><p>antingen kan utgöra ett hinder eller en möjlighet i verksamheten. Många lärare upplever sina</p><p>klassrum för små vilket i sin tur utgör en begränsning för möjligheten att utforma</p><p>klassrumsmiljön efter pedagogiska önskemål. Dessutom begränsar det flexibiliteten enligt</p><p>lärarna. Studien visar också på att elevinflytandet inte är så stort och att arbetsmiljö inte</p><p>högprioriteras.</p>

Den dominerande pedagogiken i skolan stimulerar de auditiva och visuella eleverna. Vad händer med de kinestetiska och taktila eleverna som behöver röra på sig för att tillgodogöra sig undervisningen? Med det i åtanke har jag övervägande studerat forskarna Rita och Kenneth Dunns inlärningsmodell Learning Styles samt intervjuat pedagoger i några skolor som arbetar aktivt med olika lärstilar. Studien visar på betydelsen av att vara förberedd på vad arbetssättet med olika lärstilar innebär, för att tillvarata elevernas olika lärstilar genom att tillmötesgå deras preferenser på olika sätt. Arbetsättet har gett resultat, speciellt för elever i koncentrationssvårigheter, som ofta kan härledas till elever med ett taktilt och kinestetiskt inlärningssätt. Dagens skola drabbas ofta av personalnedskärningar. Det är därför viktigt att hitta olika vägar för att hjälpa alla elever i behov av olika slag. En väg att gå kan vara att tillmötesgå elevernas olika lärstilar så att de får en framgångsrik skolgång.

Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i lärstilspedagogisk metodik och är en jämförelse av tre lärstilsanpassade metoder (MIP, CAP och PLS) utarbetade utifrån Dunns lärstilsmodell. Kopplingar görs också till Lpo 94 som bland annat föreskriver individualisering, historisk metodik samt lärandeperspektiv. Undervisningsområdet var klockan för klasser-na 2-4 och studien genomfördes på en skola med lärstilsprofilering. Den kvantitativa studien har en kvasiexperimentell design med beskrivande statistik och syftet var att testa lärstilsmetoderna MIP, CAP och PLS i undervisning av klockan samt ställa dessa lärstilsmetoder mot varandra. Syftet var också att testa elevernas minnesbehållning. Resultaten av föreliggande studie visar att eleverna lär sig klockan på ett lustfyllt sätt med hjälp av metodverktygen och att minnesbehållningen är hög men att mer omfattande studier skulle behövas för få generaliserbara resul-tat.

I detta examensarbete har fokus rört elevers olika inlärningssätt. Syftet med detta examensarbete var dels att finna exempel på inlärningssätt och dels att empiriskt undersöka hur lärare tillgodosåg dessa i den aktuella undervisningen. Uppsatsens empiriska del var av kvalitativ karaktär och innehöll två delar. En enkätundersökning som syftade till att kartlägga vilka olika inlärningssätt som existerade i den aktuella klassen, samt fyra observationer som syftade till att undersöka huruvida lärarna tillgodosåg dessa. Resultatet av undersökningarna påvisade att det dominerande sättet att lära sig bäst på utifrån de sociala faktorerna var att arbeta med en kamrat. Utifrån de fysiska faktorerna besatt majoriteten i klassen mest av den auditiva förmågan och den dominerande lärstilen var den aktiva. Andra resultat var också att skolans byggnader inte var anpassade efter den pedagogik som påvisas i Lpf 94.

Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur lärare utformar och individanpassar sin undervisning efter elevers olika behov och förutsättningar. Dessutom studerades vilka kunskaper som existerar kring ämnet, samt vad som finns skrivet i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94, Utbildningsdepartementet, 2006) angående detta. Utifrån semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare samt observationer i klassrum kunde slutsatsen dras att samtliga medverkande ansåg att individanpassad undervisning är nödvändigt för att kunna ta hänsyn till alla elevers olikheter och behov. Observationerna visade att samtliga lärare i olika hög grad lever upp till en individanpassad undervisning med varierande inslag. Dock genomför eleverna, trots variation i undervisningen, samma uppgifter men vid olika tillfällen.

SAMMANFATTNING Intresset för klassrummets fysiska miljö väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen då klassrummen inte alltid kändes så tilltalande. Klassrummet är den plats där vi som verksamma lärare kommer tillbringa en stor del av arbetstiden tillsammans med våra elever. Därför finner vi det viktigt att ta reda på hur ett klassrum kan utformas, möbleras och inredas för att fungera optimalt. Syftet med föreliggande uppsats är att ta reda på verksamma lärares erfarenheter kring möblering och inredning av klassrum samt vilka pedagogiska konsekvenser detta medför. Vi har undersökt om det går att använda klassrummets fysiska miljö som ett verktyg ur ett pedagogiskt/individanpassat perspektiv. För att verkligen fånga essensen av lärarnas erfarenheter valde vi att genomföra en ”casestudie” med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes i lärarnas respektive hemklassrum. Resultatet av studien visar att den fysiska miljön påverkar pedagogiken på så sätt att den antingen kan utgöra ett hinder eller en möjlighet i verksamheten. Många lärare upplever sina klassrum för små vilket i sin tur utgör en begränsning för möjligheten att utforma klassrumsmiljön efter pedagogiska önskemål. Dessutom begränsar det flexibiliteten enligt lärarna. Studien visar också på att elevinflytandet inte är så stort och att arbetsmiljö inte högprioriteras.