Syftet med detta arbete är att ta reda på om attityden till matematik påverkas när man integrerar musik med matematik. Vi har i två förskoleklasser dels genomfört undervisningsförsök under en vecka, dels intervjuat sex barn både före- och efter undervisningsförsöken. Tre av dessa elever är från undervisningsgruppen med musik och tre från gruppen utan musik. Undervisningsförsöken, som utgjorde den största och viktigaste delen av arbetet med faktainsamlingen, har resulterat i att musikgruppen har fått en positivare attityd till matematik som ämne, samt att de har befäst vissa kunskaper bättre. Den andra gruppen har blivit bättre på andra områden. Vi har med hjälp av undervisningsförsöken upptäckt att ett samspel mellan dessa båda ämnen kan vara till klar fördel för elever i undervisningssituationer, eftersom de på så vis får en mer varierad inlärning. Att barnen får en varierad undervisning är något som flera forskare har kommit fram till är viktigt eftersom man måste tillgodose alla elevers olika inlärningsbehov.

Syftet med arbetet är att undersöka hur miljön, när eleverna arbetar med sina läxor, förändras med stigande ålder. Vidare att försöka finna när barnens lärstil utvecklas. Slutligen att undersöka om det finns lärmiljöer som eleverna väljer hemma som inte skolan kan erbjuda.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om läxor, läxmiljöer, lärmiljöer och lärstilar. Med enkäter utfrågas ett antal elever i grundskolans år två och år åtta för att ta reda på vilka läxmiljöer de trivs i. Några rektorer får uttala sig om de kan erbjuda alla de lärmiljöer eleverna trivs i utifrån enkätsvaren.Resultatet visar att läxmiljöerna förändras under grundskoletiden. Det ger också en inblick i elevernas läxmiljö. Det visar även att skolan inte kan erbjuda individuella lärmiljöer till alla elever. / Not available in english

Vårt syfte är att undersöka vilken syn på arbete med lärstilar pedagoger har på grundskolans tidigare år jämfört med pedagoger på grundskolans senare år och hur de praktiserar detta i sin undervisning i jämförelse med varandra. Finns det några likheter och skillnader mellan de två åldersinriktningarna? Detta med utgångspunkt i vad pedagoger som utger sig för att arbeta med lärstilar säger i våra kvalitativa intervjuer. I vår empiriska undersökning har vi använt oss av en inledande enkätundersökning för att finna lämpliga informanter som utger sig för att arbeta med lärstilar. Därefter har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Resultaten av empirin visar på både likheter och skillnader mellan grundskolans tidigare år och grundskolans senare år. En likhet vi fann var att samtliga pedagoger har en övervägande positiv syn på lärstilar men skillnaden ligger i hur de praktiserar det i sin undervisning. Denna skillnad medför att vi kan dra slutsatsen att arbete med lärstilar förekommer i större utsträckning på grundskolans tidigare år jämfört med grundskolans senare år. Detta på grund av att vi ser en större variation på momenten i undervisningen i de tidigare åren i jämförelse med de senare åren vilket medför att samtliga lärstilar oftare blir tillgodosedda. En ytterligare slutsats vi kan dra utifrån vårt resultat är att det är svårare att arbeta med lärstilar i de senare åren än vad det är i de tidigare åren. Denna slutsats kan vi dra på grund av att det dels finns fler resurser att tillgå i grundskolans tidigare år i form av material, mer personal och hemklassrum som underlättar för pedagoger när de arbetar med lärstilar men även för att pedagogerna i de senare åren är ämneslärare och som sådana får de inte en helhetsbild av eleven då de inte träffar eleven i lika stor utsträckning som en pedagog på grundskolans tidigare år.

Arbetet beskriver arbetsgången från identifierat behov av hjälpmedel i undervisningen i matematik A till ett färdigt pedagogiskt hjälpmedel. Begreppsutveckling har en central roll i styrdokumenten och skolan. För att alla elever ska få likvärdiga förutsättningar att utvecklas i skolan bör undervisningen utformas så att den passar varje elevs sätt att lära sig. Genom att använda en mångfald av presentationsformer och arbetsformer kan man som lärare skapa goda förutsättningar för alla elever oavsett lärstil. Utifrån erfarenhetspedagogiken och lärstilsteorin utformas och konstrueras en artefakt som ska kunna användas i avsikten att bidra till en mångfacetterad undervisning.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att de intervjuade pedagogerna har viljan och ambitionen att ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov i undervisningen men att de uppfattar att möjligheterna till att genomföra individanpassad undervisning är begränsade.De begränsade faktorerna har enligt pedagogerna främst att göra med klasstorleken samt att en del av pedagogerna ofta är ensamma i undervisningen. Det verkar också som det saknas kunskap om barns olika inlärningsstilar. / How a group of teachers understands individually adapted education at a F - 2 school.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka om kunskaperna hos våra elever ökar inom ritningsläsning, genom att eleverna befinner sig i en miljö med ett verkligt objekt.Vi har utfört ett kvasiexperiment med två grupper, där den ena har fungerat som kontrollgrupp. Kontrollgruppen har genom hela experimentet befunnit sig i en traditionell klassrumsmiljö, medan försöksgruppen i halva experimentet har befunnit sig i miljön med det verkliga objektet. Genom att jämföra provresultaten mellan grupperna, har vi fått fram ett kvantitativt resultat, där eleverna i försöksgruppen förbättrade sina resultat betydligt, i motsats till eleverna i kontrollgruppen. Det tyder på att fler elever i försöksgruppen, fick sina lärstilar tillgodosedda i det verkliga objektet.

E-learning är en undervisningsmetodik som blir allt vanligare att i utbildningssammanhang.Detta då datorer och interaktiva läromedel successivt integrerats i skolmiljön, både som ettpedagogiskt verktyg men också som komplement till den traditionella undervisningen. Dennastudie undersöker hur dagens interaktiva läromedel möter pedagogernas krav på etttillfredsställande sätt. Samt vad som krävs för att öka det interaktiva läromedlets användbarhetutifrån ett förlags – och pedagogperspektiv. Studien baseras på observationer och intervjuer, därförfattare utgått från en kvalitativ forskningsansats. All data som samlats in under studien hartolkats och bearbetats under rubriken diskussion. Genom dessa metoder kan det konstateras attinteraktiviteten och de multimodala funktionerna i ett läromedel, är vad de tillfrågadepedagogerna och representanterna från läromedelsförlagen anser vara viktigast. Likväl finnsproblematiken med att ej kunna tillfredsställa pedagogernas alla önskemål. Då det förefaller att lärarnas primära krav att nå en användbarhet baserat på individualitet och flexibilitet, istället för vad läromedelsförlagen tror, en större teknik och funktionsutveckling / E-learning is an education methodology that is increasing its use in educational contexts. Thisdue to computer and interactive learning tools successively is integrated in the educationalenvironment as teaching tool as well as complement to the traditional education methods. Thisstudy aims to investigate how the interactive learning tools can meet the educator’s demands.This study also focuses on how to increase the interactive learning tool´s usability from aproducer and educator perspective. The study is founded on observations and interviews, whichis based on a qualitative research method. Through above mentioned research method it couldbe stated that interactive functions in a educational tool is what the interviewed educators findsmost relevant. It is worth mentioning that the problems with the demands from educator’scontra producer’s are difference in a way that leaves some of the educator’s demandsunsatisfied. It was clear from the study that the educators primary requirements of usabilityshould be based on individuality and flexibility rather than what the producers think;technological development and a wide range of functions.

I denna uppsats står egenföretagare i fokus. Med hjälp av David A. Kolbs teori om erfarenhetsbaserat lärande riktas särskild uppmärksamhet mot de kompetenser, erfarenheter och informella kunnande som ett urval egenföretagare uppfattar som viktiga för en framgångsrik verksamhet. Därtill riktas intresset också mot dessa egenföretagares gemensamma personlighetsdrag och lärstilar. Syftet med uppsatsen är att utveckla kunskap om entreprenörskap. Mer specifikt är syftet att öka förståelsen för vilka erfarenheter och former av kunskap som används av egenföretagare i deras verksamhet och organisation. Utifrån syftet konstruerades följande forskningsfrågor: Vilka lärstilar använder sig entreprenören av för att lära sig den nödvändiga kunskapen för att driva sin organisation? Vilka faktorer påverkar lärandets utveckling inom entreprenörskapet? Vilka former av kunskap använder entreprenörerna i arbetet med sina olika arbetsområden?   Undersökningen består av sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet pekar på att småföretagarnas erfarenheter, kompetenser och kunnande har sina hemvister i vardagen snarare än formella utbildningssituationer, samt att egenföretagarnas lärstilar och personlighetsdrag i mångt och mycket verkar spegla varandra där social kompetens och att vara orädd för misslyckanden var några av de mer framträdande.

<p>Elever tar till sig kunskap olika fort och på olika sätt. Förutsättningen för lärande hos den enskilda eleven påverkas av ett antal olika faktorer. Till exempel föredrar vissa elever grupparbete medan andra helst arbetar ensamma. Några elever lär sig snabbt och enkelt medan andra behöver mera tid för reflektion. Läroplanens krav på individualisering är tydlig. För att maximera lärandet hos samtliga elever bör läraren individualisera matematikundervisningen. I planeringen av denna förväntas läraren utgå från varje elevs individuella förmågor och behov. Denna studie undersöker hur lärare går till väga för att individualisera matematikundervisningen samt vilka konsekvenser det kan få för eleverna. Undersökningen baserar sig på fyra lärarintervjuer och 16 elevintervjuer. Resultatet visar bland annat att gemensamma genomgångar följt av nivåanpassat eget arbete eller grupparbete är vanligt förekommande. Enskilda och gemensamma samtal och/eller diagnoser fungerar som utgångspunkt för planeringen. Lärarna varierar innehållet och arbetsformerna för matematikundervisningen, vilket är uppskattat av de flesta elever.</p>

No description available.