Syftet med denna studie är att undersöka skillnaden mellan två undervisningsformer, dessa undervisningsformer är lärstilsanpassad undervisning och traditionell undervisning. Undervisningsformerna ställs mot varandra i form av verktyg och hur eleverna upplever att någon av formerna är mer givande för dem samt om någon av undervisningsformerna ger en ökad elevaktivitet. För att följa läroplanen för individanpassning så belyser vi även denna fråga. Våra frågeställningar är:   Ger någon av undervisningsformerna, lärstilsanpassad respektive traditionell undervisning i historia 1b ett bättre resultat? Anser eleverna att det är någon skillnad mellan de olika undervisningsformerna lärstilsanpassad respektive traditionell undervisning?Upplever eleverna att verktygen och informationen varit mer givande i någon av undervisningsformerna? Upplever eleverna att de har fått tillfälle att visa sina kunskaper samt tagit eget ansvar för att uppnå betygsmålen? Är det någon undervisningsform som eleverna föredrar för att kunna ta till sig kunskapen som förmedlats? Leder någon av undervisningsmetoderna till mer elevaktivitet? Är någon av undervisningsmetoderna mer individanpassad?   För att få svar på dessa frågeställningar vände vi oss till CVL-Sandviken och fick tillfälle att utföra studien där. Eftersom CVL-Sandviken profilerar sig med lärstilar och lärstilsteori skapad av Rita Dunn och Kenneth Dunn samt Lena Boström föll det naturligt att vi använde oss av samma teori för att skapa vårt lärstilsmoment. Teorierna säger att om man som lärare anpassar sig till elevernas lärstilar så kommer deras resultat att bli bättre. Det är inte bara positiv forskning som finns om lärstilar utan även kritisk forskning. Vårt fokus när det gäller kritik ligger på två artiklar: Learning styles, Concepts and Evidence och The Myths of Learning Styles. Artiklarna fokuserar till att människor enligt psykologin inte har olika sätt att lära sig utan att man bör fokusera på vilket arbetssätt som är bäst för att nå målet. Det vill säga att välja arbetssättet efter ämnet man ska lära sig. Även att anledningen till att eleven lär sig hör ihop mer med intresse, förmågor och bakgrundskunskaper.   Sammanfattningsvis så visar våra resultat på att om eleven är i centrum så är den mer aktiv samt visar en större vilja att lära sig. Lärstilar är en genväg för att som lärare nå fram till eleven men kanske inte är en självklar pedagogisk utgångspunkt som är den bästa för elevens lärande.

2011 kom en ny läroplan, Lgr 11, som ersatte den tidigare läroplanen Lpo 94. Den nya läroplanen innehåller bland annat beskrivningar om vad undervisningen i simning ska innefatta, till skillnad från Lpo 94. Vi författare har dock upplevt att det inte har skett någon förändring i lärarnas sätt att arbeta med simning sedan införandet av Lgr 11. Syfte: Syftet med studien var därför att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa tänker och arbetar kring simundervisningen inom årskurs 6-9 i några skolor inom Stockholms län. För att utreda detta har vi använt oss av följande frågeställningar; - Har lärarnas sätt att arbeta med simundervisningen förändrats sedan införandet av Lgr 11? - Hur ser lärarnas "simdidaktiska" överväganden ut? - Känner lärarna sig kompetenta att undervisa i simning? Metod: För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lärare i Idrott och hälsa i olika geografiska områden inom Stockholms län. Resultat: Resultatet av studien visar att ingen av de intervjuade lärarna arbetar annorlunda med simning sedan införandet av Lgr 11. Samtliga lärare känner sig kompetenta att undervisa i simning. Lärarnas "simdidaktiska" överväganden var svåra att urskilja och analysera, då endast två av de intervjuade lärarna organiserade någon form av simundervisning. Slutsats: Studiens slutsats är att de intervjuade lärarna i Idrott och hälsa upplever sig kompetenta nog att undervisa i simning. Detta speglar dock inte deras sätt att arbeta med simundervisning, då redan simkunniga elever inte erbjuds möjlighet att utveckla befintliga färdigheter. / <p>Kurs Idrott III, vetenskapsteori och forskningsmetodik.</p>

Syftet med studien är att undersöka lärarens användning av multimodalt arbetssätt i matematikundervisningen. För att komma fram till resultaten i studien har vi utfört observationer och intervjuer med fyra stycken mellanstadielärare samt läst och tolkat tidigare forskning och litteratur i ämnet. Genom vår studie har det framkommit från samtliga av våra respondenter att det både finns möjligheter och hinder med multimodalundervisning. Det har även visat sig att de flesta lärare i studien vill arbeta varierat eftersom det är lustfyllt och ökar motivationen hos många av eleverna.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka undervisningsmetoder pedagogerna på en utvald skola använder sig av i undervisningen för att öka elevernas motivation och bejaka deras olikheter för inlärning. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med fokusgruppsamtal, intervjuer och observationer som metod. Således ligger intresset i att ta reda på vilka undervisningsmetoder pedagogerna använder sig av för att öka elevernas motivation och bejaka deras olikheter för inlärning. Vi har funnit det relevant att både intervjua samt observera elever och pedagoger i årskurs tre. Resultatet visar att eleverna i studien lär in ny och svår kunskap på olika sätt om de ges möjlighet till det. Begrepp som motivation och metakognition är viktiga att ta in i lärandeprocessen. Trots pedagogernas vision och vetskap om det som undersöks framstår hinder som försvårar för pedagogerna att bedriva undervisningen som de själva önskar. Utifrån vårt resultat ser vi att de elever som har de styrkor som skolan mest präglas av gällande hur man tar in ny och svår kunskap har ett försprång att lyckas i ett längre perspektiv.

Föreliggande studie bygger på kvalitativa intervjuer av fem pedagoger. Genom att intervjua pedagoger med utbildning i Human Dynamics, undersöker jag hur pedagoger arbetar praktisk med Human Dynamics med fokus på inlärningsprocessen. Jag undersöker även likheter och skillnader mellan Human Dynamics och Dunn och Dunns lärstilsmodell. / Learning Style - Human Dynamics - Learning Process - Intervjues with teachers in nine-year compulsory school

Detta examensarbete handlar om att undersöka lärstilar hos elever i grundskolans senare år. Syftet är att undersöka vilka lärstilar sex elever ur grundskolans senare år har genom att utföra enklare teoretiska test. Frågeställningen jag vill undersöka är: Vilka lärstilar har sex elever i grundskolans senare år? Syftet är också att diskutera med var elev om hur de på bästa sätt lär sig kemi, detta med hjälp av intervjufrågor. Två metoder valdes i min undersökning, för att ta reda på vilka lärstilar som fanns representerade i en grupp elever. Enkätundersökning i form av teoretiskt test utfördes först med två grupper elever som ett första steg. Resultatet visade att de två vanligaste sinneslärstilarna i hela elevgruppen var kinestetisk och auditiv. 79 procent av eleverna hade något av dessa två alternativ som främsta sinneslärstil enligt enkätundersökningarna. Dessutom hade alla elever antingen kinestetisk och/eller auditiv sinneslärstil som någon av sina två främsta preferenser, så detta resultat innebär att genom undervisa med auditiva och kinestetiska lärstilsövningar så kan alla dessa elever nås. Även liknande resonemang kan föras gällande gruppens styrkor gällande intelligenser. Ett urval av sex elever ur grupperna gjordes sedan. I ett andra steg utfördes en intervju med var och en av dessa sex elever. Jämfört med tidigare forskning så erhöll denna studie också resultatet att det gick att kartlägga en lärstilsprofil av varje elev, och många intervjusvar stämde väl överens med den lärstil som sammanställdes efter enkäterna. Flera publikationer som använt Flemings VARK questionnaire har fått resultat där de kunnat identifiera elevernas lärstilar. Liu och Ginther (1999) visade i en amerikansk studie att mellan 20 och 30 procent föredrog auditiv sinneslärstil, 40 procent visuell och mellan 30 till 40 procent antingen read/write eller kinestetisk. Kartläggningen av elevernas lärstilar kan vara högst användbart som utgångspunkt i lektionsplanering i ämnet kemi. Inför varje undervisningsmoment så är det viktigt att vara medveten om hur man lägger upp planeringen. Andrews (1984) undersökning kring ordningen på teoretiska och praktiska undervisningsmoment i organisk kemiundervisning visade att om undervisningssättet varieras så att det matchade studenternas lärstilar, så kan studenternas lärande förbättras. Tidigare forskning har visat att en elev som får sin lärstil tillgodosedd i undervisningen kommer att prestera bättre (med 95 procentig säkerhet) (Boström 2007, s. 25).

Syftet med studien är att undersöka likheter och skillnader bland ekonomilärare avseende att arbeta med motivation i gymnasieskolan. Mina frågeställningar är hur ekonomilärare tänker avseende motivation hos elever på Ekonomiprogrammet samt vilka faktorer är motivationsskapande hos elever på Ekonomiprogrammet. Metoden är kvalitativ utifrån semistrukturerade intervjuer. Resultatet har författaren analyserat med hänsyn till kategorier avseende likheter och skillnader i ekonomilärarnas svar. Författaren har använt sig av en analysmetod som kallas meningskoncentrering och relaterar materialet till teori. Resultatet visar att för att motivera elever arbetar ekonomilärarna med diverse metoder såsom mål och målbilder, lärstilar, variation av undervisning utifrån innehåll samt konstruktiv feedback.

Olika sätt att lära - en utmaning i det pedagogiska uppdraget, av Birgitta Sundström och Caroline Wahlström, är en kvalitativ och beskrivande undersökning av sju lärares åsikter om sin yrkesroll då de tillämpar teorier om lärstilar i sitt arbete.Undersökningens fokus är riktat mot lärarperspektivet då vi saknar detta i de tidigare examensarbeten vi tagit del av. Insamling av datamaterial till vår undersökning har bestått av litteraturstudier samt genomförande av intervjuer med sju lärare som aktivt arbetar med lärstilar som ett redskap i sin undervisning. Av dessa är fem lärare verksamma inom grundskolan, från år tre till år nio, och två är lärare inom gymnasieskolan och KomVux. Vi har också dokumenterat klassrumsmiljöer samt konkret material som används i undervisningen med lärstilar. Syftet med vår undersökning var att söka efter mönster och variationer i de intervjuade lärarnas åsikter om tillämpning av teorier om lärstilar som ett pedagogiskt redskap. Vi ville också få kunskap om vilka faktorer lärarna ansåg påverkar detta arbete. För att uppnå vårt syfte valde vi följande huvudfrågor:*Hur tolkar de intervjuade lärarna sitt pedagogiska uppdrag?*Hur beskriver de intervjuade lärarna sitt arbete med olika lärstilar?*Hur tolkar de intervjuade lärarna begreppet lärstilar?Ett genomgående mönster hos de sju intervjuade lärarna är att de på olika sätt har upplevt sig som sökare i sitt pedagogiska uppdrag att nå varje enskild elev och samtidigt leda hela elevgruppen. De anser också att arbetet med lärstilar som redskap i sin undervisning har underlättat för dem att uppnå målen i styrdokument och läroplaner. I det praktiska arbetet med lärstilar har vi funnit variationer i hur lärarna i grundskolan respektive lärarna i gymnasieskolan och KomVux ser på skolmiljön, undervisningsmaterial och föräldrasamverkan.

SAMMANFATTNINGSchmidt. Ann-Sofie (2009). Individualisering i den pedagogiska praktiken (Individualized tuition in the pedagogical practice). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, 90hp, Malmö högskola. Studien syftar till att synliggöra hur begreppen individualisering och individualiserad undervisning kan tolkas och innebära för enskilda lärare. Vilka faktorer påverkar, möjliggör och/eller förhindrar möjligheterna för läraren att individanpassa undervisningen för eleven. På vilka sätt påverkar lärarrollen och lärarens bakgrund, kunskapssyn och syn på lärande individualiseringsbegreppet? Genom intervju och observation har jag undersökt på vilka sätt tre lärare reflekterar kring och praktiskt arbetar utifrån att individanpassa undervisning för elever i årskurs 1-3. Resultatet visar att samtliga lärare i studien individualiserar sin undervisning. Deras enskilda uppfattningar om vad individualisering innebär skiljer sig åt, vilket kan relateras till en avsaknad av diskussion kring begreppets innebörd men även utifrån hur de tänker kring och agerar i sin lärarroll. Pedagogiska och organisatoriska resurser samt elevantal påverkar också möjligheterna att individualisera. Konsekvenserna blir att individualiseringen sker mer eller mindre reflekterat och omfattande, utifrån olika syften och elevens eller lärarens olika behov.

Syftet med vår kvalitativa undersökning är att kartlägga estetiska uttrycksformer i undervisningssammanhang. Vi formulerade följande problemställningar; hur definierar verksamma pedagoger begreppet estetiska uttrycksformer, hur använder verksamma pedagoger estetiska uttrycksformer i sin undervisning samt hur uppmärksammar verksamma pedagoger de estetiska lärprocesserna? Genom våra semistrukturerade intervjuer fann vi att begreppet estetiska uttrycksformer definieras som praktiska moment där motorik och sinne samspelar. Vi fann även att fritidspedagogerna lägger vikt vid elevernas sociala utveckling medan lärarna fokuserar på kunskapsutvecklingen hos eleverna. En gemensam uppfattning hos de verksamma pedagogerna är att de estetiska uttrycksformerna fördelaktigt kan användas för att främja de olika lärstilarna.