Det pedagogiska intresset för ”lärstilar” har under senaste åren ökat och barns individualitet i skriftspråkstillägnandet uttrycks även i andra sammanhang. Syftet med denna studie är att belysa och diskutera hur man kan se på och arbeta med barns olika sätt att lära i läs- och skrivundervisningen. Vidare är studien inriktad mot att belysa studieområdet ur en vidare kontext då den empiriska undersökningen genomförts både i Sverige och i Costa Rica med en kombination av intervjuer och observationer. Utifrån en kulturell och utbildningspolitisk kontext belyses variationer och likheter i lärarnas möjligheter och förutsättningar att beakta barns olika sätt att lära sig skriftspråket. Av resultatet framkommer att lärarna påvisar en viss form av beaktande av barns olika sätt att lära skriftspråket främst i form av en inriktning mot individualisering utifrån varje individs nivå och arbetstakt. De uppvisar en ambition att individanpassa undervisningen både i Sverige och i Costa Rica men undervisningen förefaller trots detta vara inriktad mot gemensamma moment. Genom att variera den gemensamma undervisningen, bland annat genom att blanda analytiska och syntetiska läs- och skrivmetoder, försöker lärarna tillgodose barns olika sätt att lära. De intervjuade lärarna framhåller dessutom motivationen hos eleverna som en avgörande faktor för ett framgångsrikt skriftspråkstillägnande och poängterar underhållande arbetssätt och skapandet av intresse hos eleverna som betydelsefulla inslag i undervisningen. Vidare tyder studiens resultat på att till skillnad mot i Sverige framhålls i Costa Rica verbala förmågor då observationer och styrdokument visar på en fokusering av muntliga undervisningsformer. Studiens resultat antyder dessutom att förutsättningar och möjligheter att beakta barns olika sätt att tillägna sig skriftspråket skiljer sig åt mellan de olika kontexterna, främst i form av att de ekonomiska resurserna i Costa Rica inte möjliggör förverkligande av lärarnas pedagogiska ambitioner.

Utifrån att elever verkar ha en förmåga till att endast söka svar på uppgifterna de får och inte vilja intressera sig för att förstå området, så uppkom iden om detta arbete. Syftet med arbetet är att studera vilken kunskap som mäts i skolan. Begreppet kunskap beskrivs utifrån olika synsätt. Området lärstil beskrivs i arbetet med en tyngd på att beskriva ytinlärning och djupinlärning. Vidare beskrivs området kunskapsbedömning där olika frågetyper beskrivs. En studie med kvalitativ karaktär har genomförts genom intervjuer med lärare, samt kvantitativ granskning utav skriftliga kunskapsprov. Resultaten påvisar att det ligger mycket på lärarna vilka prov de använder, beroende på hur de skriftliga proven är uppbyggda samt att motivera eleverna. Den kunskap som mäts med de skriftliga proven är främst ytinriktad och det stämmer inte överens med vad kursmål och betygskriterier efterfrågar då de mest efterfrågar djupinriktad kunskap.

<p>I dagens skola är individen och dennes behov i fokus. Detta uttrycks i skolans läroplan,<em> Lpo 94</em>. Läroplanens intention är att undervisningen skall individanpassas utifrån varje elevs behov och förutsättningar. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen. Vidare är studiens syfte att belysa pedagogers syn på individanpassad undervisning och vad det är som styr deras utformning av den.</p><p>Antalet respondenter i studien har varit fyra pedagoger, som alla är verksamma i skolår 3. Studien utgörs av en fallstudie med observationer och intervjuer, vilka har analyserats och tolkats.</p><p>Resultatet visar att pedagoger använder sig av ett varierande arbetssätt för att möta varje enskild elev. De använder planeringsbok, arbetsschema eller beting i arbetet med att individanpassa undervisningen, vilket innebär att eleverna arbetar självständigt och att uppgifterna ofta är självinstruerande. Pedagogerna anser det enklare att individanpassa i matematik och svenska än i idrott, engelska och de natur- och samhällsorienterande ämnena. Studiens resultat visar att en av fördelarna med individanpassad undervisning är att den utgår just från den enskilde eleven. När undervisningen anpassas efter elevens förmåga och behov, leder det till att eleven känner glädje och en känsla av att den kan. Pedagogerna synliggör i detta sammanhang också möjligheten som ges att kunna utmana de duktiga eleverna. Studiens resultat visar att pedagoger vill arbeta mer individanpassat än vad de gör idag, men ser de yttre faktorerna som hinder för detta.</p> / <p>In the school of today, the individual's needs are the focus. This is expressed in Lpo 94. The intention of the curriculum (Lpo 94) is that education should be adjusted to the needs and conditions of every pupil. The purpose of the study is to examine how pedagogues adjust education to the individual. Furthermore, the purpose is to illustrate pedagogues' view on individually based education, and what dictates how it is carried out.</p><p>Four pedagogues, all working in school year 3, responded to the study. This case study used observations and interviews, which have been analysed.</p><p>The result shows that pedagogues use a variety of ways to meet the needs of every single pupil. They use planning books, working schedules and/or assignments as learning tools. This implies that the pupils work independently, and that work is often self-instructive. The pedagogues state that it is easier to adjust to the individual's needs in mathematics and Swedish than in physical education, foreign languages, social studies and science. All pedagogues see from a pupil's perspective when talking about the advantages with individually based teaching. They emphasize that the advantage is the possibility to adjust to the abilities and needs of each individual pupil, which leads to a more positive pupil and sense of accomplishment. Individually based teaching also gives the pedagogues the possibility to challenge high achieving pupils. All pedagogues want to work more individually based, but see external factors as impediments.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur yrkeslärare som undervisar på industritekniska utbildningar reflekterar kring, flippade klassrum som undervisningsmetod. Metoden som använts i studien har varit kvalitativ och tre stycken yrkeslärare har intervjuats. Tidigare forskning om flippade klassrum och olika lärstilar ligger till grund för analysen.Resultatet visade att flippade klassrum har många positiva effekter för både lärare och elever. För många elever blir inlärningstiden många gånger mindre jämfört med traditionell undervisning. Många lärare blandar traditionell undervisning med flippade klassrum och variationen gör att eleverna lättare kan lära sig nya saker.Min slutsats blev att flippade klassrum är en omtyckt undervisningsmetod av både lärare och elever, men att det är tidkrävande för lärarna i början och att det blir en omställning för eleverna som förväntas vara mer förberedda innan en lektion startar. Läraren och eleverna som arbetar med flippade klassrum måste mer eller mindre vara teknikintresserade för att modellen ska fungera. / The purpose of the study is to investigate how vocational teachers who teach industrial engineering education reflect around, flipped classroom as a teaching method. The method used in the study has been qualitative and three vocational teachers have been interviewed. Previous research on flipped classrooms and different learning styles forms the basis for the analysis.The result showed that flipped classrooms have many positive effects for both teachers and students. For many students, learning time is many times less compared with traditional teaching. Many teachers mix traditional classroom with flipped classroom and the variation allows students to learn new things more easily.My conclusion was that flipped classrooms are a popular teaching method of both teachers and students, but it is time-consuming for the teachers at the beginning and that there will be a change for the students who are expected to be more prepared before a lesson starts. The teacher and the students working with flipped classrooms must more or less be technically motivated for the model to work.

I föreliggande självstudie undersöker jag memorering på flöjt. Arbetet tar hänsyn till och jämför de passiva memoreringsmöjligheterna mellan flöjt och andra instrument. Infallsvinkeln är den från mig som flöjtist, och människa som genomgått en utmattningsdepression. Jag finner det mer sällsynt att se flöjtister framföra konserter utan notställ än andra musiker och detta arbete ämnar besvara möjliga orsaker till detta. Arbetet berör ytligt varför ett framförande gjort utan noter kan uppfattas som bättre. Olika strategier för memorering och inlärning används, samt bedöms utifrån vilka som gav bättre respektive sämre resultat. De verk som tas med i detta arbete är Kassouga av Makoto Shinohara, första satsen ur Sonata Op.25 av Philippe Gaubert samt första satsen ur Solosonat för flöjt i a-moll av Carl Philip Emanuel Bach. Strategier för memorering finner jag i litteratur som rör både memorering och inlärning samt intervjuer med andra musiker. Arbetet visar på effektiviteten av ett kinestetiskt inriktat lärande för memorering på flöjt, och hur minnesträning kan påverka den musikaliska förmågan, samt effekten av minnesträning för återhämtning från en utmattningsdepression. / This thesis will cover memorising music on flute, comparing passive memorisation tools between flute and other instruments. The angle of this thesis is based on my skills and experiences as a flutist, notably as someone who has endured burnout. In my experience, it is rare to see flutists perform without a score, compared to other musicians – I propose some reasons as to why this could be. The thesis suggests why a performance made without a score can be perceived as superior. Different strategies for memorization and learning are discussed and ranked based on how well they performed. These strategies are observed from literature that revolves around memorization and learning, including interviews with other musicians. This thesis demonstrates the effectiveness of the kinaesthetic learning style for memorization, how memory training affects musical ability and the effect of memory training for recovery from burnout. Works referenced in this thesis: Kassouga by Makoto Shinohara The first movement of sonata Op. 25 by Philippe Gaubert The first movement of the Solo Sonata for Flute in A-minor by Carl Philip Emanuel Bach

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för inlärning genom olika lärstilar för att tillgodose alla elevers behov i en skola för alla och ta reda på huruvida grammatikundervisningen så som den ser ut idag ger somliga elever sämre förutsättningar för att gå vidare till eftergymnasiala studier? Jag undersöker hur grammatikundervisningen ser ut i spanskämnet på högstadie- och gymnasienivå och tar reda på i hur stor utsträckning lärstilsanpassad undervisning förekommer. Vidare undersöker jag vilket sambandet kan vara mellan rådande undervisningsmetoder och elevers studieambitioner och elevernas tillgångar till kulturellt kapital. De teoretiska utgångspunkterna är Dunn &amp; Dunns lärstilsforskning, som gör gällande att olika individers inlärningsförmåga påverkas av olika faktorer och i synnerhet olika sinnespreferenser, samt Broadys applicering av Bourdieus kapitalbegrepp på svenska förhållanden för att studera sambanden mellan elevernas studieambitioner och deras tillgångar till kulturellt kapital. Studien har genomförts med tre metoder: ett specialutformat frågeformulär, klassrumsobservationer och enkätundersökning. Analysunderlaget utgörs av totalt 54 högstadie- och gymnasieelever i sammanlagt fyra klasser från två skolor. Resultaten visar att en majoritet av eleverna, cirka 2/3, får möjlighet till inlärning genom sin starkaste lärstilspreferens, men 1/3 av eleverna har lärstilspreferenser som inte tillgodoses i undervisningen. Detta kan ha betydelse för elevernas studieambitioner på lång sikt. Dessa tendenser kan också skönjas i denna studie. Det är vanligare att elever som får sitt lärstilsbehov tillgodosett i undervisningen också planerar att studera vidare efter gymnasiet. Näst vanligast är kombinationen av att elever som både har högt kulturellt kapital och får sitt lärstilsbehov tillgodosett planerar att studera vidare efter gymnasiet. Det är mindre vanligt att enbart högt kulturellt kapital har ett samband med elevens studieambitioner. Den viktigaste slutsatsen som man kan dra är att inte underskatta vikten av lärstilsanpassad undervisning och variationen av undervisningsmetoder.

Lärplattformar används idag i allt större utsträckning vid distansundervisning. Forskning pekar på att lärstilar är en viktig faktor att ta hänsyn till vid distansundervisning, dock är området beträffande lärstilar i relation till lärplattformar relativt outforskat, och det saknas tydlig vetskap om hur lärplattformar kan designas för att stödja olika lärstilar. Den här studien undersöker lärstilar i relation till funktioner i lärplattformar, genom en explorativ ansats och studie med designinslag. Utifrån en litteraturstudie identifierades funktioner i en lärplattform, vilka ställdes i relation till Kolbs teori om lärstilar för att mynna ut i ett antal rekommendationer för undervisning och användning av funktioner, som låg till grund för utformning av en prototyp. Prototypen fungerade som underlag för den empiriska undersökningen, vilken genom intervjuer utgjorde prövning av rekommendationernas relevans, samt kartläggning av hur funktioner i lärplattformar stödjer olika lärstilar vid användning. Studienresulterade i åtta designriktlinjer, och bidrar till den brist som idag råder i fråga om hur lärplattformar kan designas för att stödja olika lärstilar. / Learning management systems are currently used increasingly in distance education. Research indicates that learning styles are important factors to consider in distance education, however, the area regarding learning styles in relation to learning management systems is relatively unexplored, and there is no clear knowledge of how learning management systems can be designed to support different learning styles. This study investigates learning styles in relation to the features in learning management systems, through an explorative approach and study with design elements. Based on a literature study we identified features of a learning management system, which was put in relation to Kolb's theory of learning styles in order to lead to a number of recommendations for education and use of features, which formed the basis for the design of a prototype. The prototype served as the basis for the empirical investigation, in which interviews constituted testing of the relevance of the recommendations, and the mapping of the features of the learning management system to support different learning styles in use. The study resulted in eight design guidelines, and contributes to the shortage that currently exists in terms of how learning management systems can be designed to support different learning styles.

I denna studie undersöks vilka undervisningsformer verksamma lärare i årskurs 1 använder i bokstavsinlärningen samt om dessa stämmer överens med elevernas framträdande sinnespreferenser. De sinnespreferenser studien utgår från är: visuell, auditiv, kinestetisk och taktil. Kunskapsinhämtningen kan påverkas av samtliga fyra sinnen som beskriver att lärande sker med hjälp av syn, hörsel, kropp och känsel. För att studera detta har vi valt att genomföra intervjuer med fyra lärare i årskurs 1. Intervjuerna avser att ta reda på om, hur och varför lärarna arbetar med sinnespreferenser i bokstavsinlärningen samt om de individanpassar undervisningen utifrån elevernas olika sätt att lära. Vidare innehåller studien en enkätundersökning med de intervjuade lärarnas elever för att ta reda på vilka sinnespreferenser som är mest framträdande. Vi har noggrant undersökt och sammanställt resultatet i vilket samtliga lärare uttrycker att eleverna har olika förutsättningar och behov i relation till inlärning. Undervisningsformerna varierar, dock utgår de till störst del från en visuell och en auditiv lärstil. Lärarna legitimerar framförallt sina val genom auktorisering och moralisk värdering, det är också vanligt förekommande att de intervjuade lärarna rationaliserar sina handlingar. Enkätundersökningen visade att det var en kombination mellan flera olika sinnespreferenser som var vanligast förekommande, därefter kom kroppsligt arbete, det vill säga kinestetiskt som 22 % av eleverna föredrog. Endast en lärare nämner att anpassningar i undervisningen sker utifrån ett individperspektiv. För att eleverna ska ha samma möjlighet att lyckas i skolan är det av relevans att inkludera samtliga fyra sinnespreferenser i undervisningen.

Syftet med denna fallstudie är att experimentellt prova och därefter jämföra lärarcentrerad respektive elevcentrerad grammatikundervisning i grundskolans årskurs 8. Den lärarcentrerade undervisningsmetoden består av typisk analytisk och traditionell skolundervisning med lärarledd genomgång om satslära och övningsuppgifter till eleverna att arbeta med individuellt. Den elevcentrerade undervisningsmetoden är holistisk och eleverna får språklaborera, problematisera språket och prova sig fram till kunskaper om satslära genom ett sociokulturellt lärande i grupp. Dessutom fastställs även attityder till undervisningsmetoder efter undervisningstillfället genom en enkätundersökning. Studien fokuserar på den didaktiska hur? - frågan om vilken påverkan lärarcentrerad respektive elevcentrerad grammatikundervisning hade för elevernas inlärning. I arbetsmaterialet från den elevcentrerade undervisningsgruppen framkommer det tydligt att eleverna hade arbetat tillsammans inom gruppen genom ett sociokulturellt lärande. Provresultaten efter provad respektive undervisningsmetod visade ingen markant skillnad gällande påverkan av lärarcentrerad eller elevcentrerad undervisningsmetod. Däremot kan eleverna från den elevcentrerade undervisningsgruppen ha fått djupare förståelse för satsdelarnas samspel och funktion i satser, vilket den lärarcentrerade undervisningen inte per automatik kunnat ge eleverna.

I denna uppsats görs en jämförelse mellan läromedel i spanska för nybörjare. Betoningen ligger på grammatik och länderkunskap. / This essay presents a comparasion between different educational materials for beginners in Spanish. The author emphasizes grammar and knowledge about the Spanish speaking countries.