Det är en parallellundersökning för att se hur lärare och elever uppfattar läs- och skrivsvårigheter och vad det finns för hjälpinsatser på skolorna samt vilka rättigheter elever har och vilka skyldigheter skolorna har gentemot dessa elever.

Hur arbetar lärare för att förbättra förutsättningarna för elever med ADHD som även har läs- och skrivsvårigheter? Syftet med detta arbete är att skapa en förståelse och få insikt i vilka strategier och metoder som kan tillämpas för att underlätta läs- och skrivinlärningen för elever med ADHD. Rapporten avser att besvara följande frågor.  Vilka strategier och metoder använder lärare för att förbättra förutsättningarna för elever med ADHD som även har läs- och skrivsvårigheter?  När/hur tillämpar lärarna sina strategier eller metoder? I denna rapport har jag valt att använda mig av kvalitativa forskningsintervjuer för att få informa- tion om mitt syfte och mina frågeställningar. Det gör att jag kan ta del av människors upplevelser och erfarenheter, samt deras syn på verkligheten. Resultatet har jag analyserat utifrån en feno- menologisk ansats som beskriver informanternas upplevelser fördomsfritt, neutralt och tillbakasyf- tande i förhållande till mina frågeställningar. I denna rapport har jag även undersökt det valda pro- blemområdet utifrån ett vetenskapligt synsätt och med utvald litteratur inom ämnet. Geng (2011) har gjort en undersökning av lärares verbala och icke verbala strategier för att hantera elever med ADHD i klassrummet. I studien framkom att läraren måste ha en positiv inställning och tro till att eleven kan lyckas. Om läraren har en tilltro till detta kommer eleverna lättare kunna leva upp till förväntningarna. Det är även viktigt med goda relationer som bygger på förtroende, förståel- se och respekt. Om läraren har medvetenhet om elevens styrkor, svagheter och behov, är förutsätt- ningarna bättre för att utveckla undervisning och strategier, detta eftersom alla elever med ADHD är olika individer och olika tillvägagångssätt bör anpassas därefter. Likande resultat framkommer i min studie där samtliga lärare poängterar vikten av att identifiera och kartlägga varje enskild individs utvecklingsbehov. Därefter anpassa lämpliga strategier och metoder utifrån de behov eleven har. Det framgår att lärarna tycker det är viktigt att skapa en god relation med eleven så att man lättare kan få ökad förståelse och empati. En lustfylld och strukture- rad undervisning framhåller flera av lärarna som mycket betydelsefullt. Med fördel ska undervis- ningen bygga på elevens intressen. För att kunna utveckla elevers läs- och skrivförmåga krävs det att läraren har kunskap om olika metoder och strategier som de kan tillämpa. Flertalet lärare betonar vikten av att ta stöd av kollegor, rektor eller speciallärare och tillsammans öka förutsättningarna för elevens utveckling.

Syftet med studien var att studera vad ett urval om fem lärare på Nya Zeeland upplevde som centralt i sitt arbete med elevers tidiga läs- och skrivutveckling inom klassrumsundervisningen och inom Reading Recovery som didaktiskt redskap. En kvalitativ metod har genomförts utifrån en deskriptiv fallstudie då studien genomfördes på en skola i Nya Zeeland. Datamaterialet bestod av deltagande observationer i form av fältanteckningar, intervjuer med fem lärare och samtal med de fem lärarna vid flertalet tillfällen under fallstudiens gång. Dokumentationen bestod av ljudinspelningar, videoinspelningar och fältanteckningar. Analysprocessen sattes igång under tiden empirin samlades in och slutfördes efter att insamlandet av datamaterialet var klart. Resultatet visade att klasslärarna såg arbetet med literacy som centralt i sitt arbete med elevernas läs- och skrivutveckling. Klasslärarna arbetade för att vissa specifika upplevelser, förmågor och känslor skulle internaliseras hos eleven för att progression skulle ske i läsandet och skrivandet. Inom Reading Recovery framträdde några fokusområden som kännetecknande för Reading Recoverylärarens arbete med eleverna. Reading Recoveryläraren observerade elevens beteenden, arbetade med strategier och utgick ifrån elevens styrkor i arbetet med eleverna. Slutsatsen i studien var att lärarna på Nya Zeeland arbetade för att eleverna skulle bli självständiga läsare och skrivare. De elever som inte nådde dit i den tidiga läs- och skrivutvecklingen fick stöd av Reading Recovery för att bli självständiga läsare och skrivare, bli redo för att klara av klassrummets undervisning och fortsätta utvecklas tillsammans med sina klasskamrater.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur verksamma lärare i Sverige arbetar med att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter i åk F-3. Vi genomförde en kvantitativ studie genom att informanter svarade på ett elektroniskt enkätformulär samt kompletterade vi materialet med ett par intervjuer, och därmed fick studien både en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Resultatet visar att informanterna anser att de har de teoretiska kunskaper som krävs och insikt i att det krävs olika metoder och arbetssätt för att kunna individanpassa undervisningen. De uppger också att de har en god kompetens som gynnar elevers läs- och skrivutveckling och att de vill utveckla sin egen undervisning. I studien framkommer olika svårigheter som kan leda till att anpassningen för elever med läs- och skrivsvårigheter blir lidande, exempelvis för stor klass, för knappt med material och för mycket annat arbete. Det finns olika uppfattningar bland informanterna vad gäller när åtgärder ska sättas in för elever med läs- och skrivsvårigheter. Det ser också olika ut i vad mån speciallärare tar hand om de specifika insatserna, De flesta informanterna anser att eleverna bör läsa enskilt för dem, men det finns olika uppfattning om huruvida det är en tillräcklig åtgärd för en elev med läs- och skrivsvårigheter att läsa varje dag.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur en kommun arbetar med läs- och skrivutveckling i grundskolan. Vilka är riktlinjerna för ett gemensamt arbete och hur arbetar skolan för att höja elevernas förmåga. Undersökningen är av kvalitativ data och använder semistrukturerade intervjuer för att kunna återge informanternas tankar om läs- och skrivinlärning. Intervjupersonerna var lärare, specialpedagoger och en språk-, läs- och skrivutvecklare i kommunen. Kommunens arbete i frågan är omfattande även om resultatet för elevgruppen på läs- och skrivförståelsetester har sjunkit. Kommunens arbete har på många plan precis påbörjats när det handlar om att arbeta fram språkplaner för åk F-3, åk 4-6 och åk 7-9 samt ett arbetsdokument med rutiner för hur arbetet med läs- och skrivsvårigheter ska gå till. Det är upp till varje skola att arbeta utifrån de kommungemensamma arbetsdokumentens bestämda planer och rutiner. Det som kom fram i undersökningen var att arbetsgången, vem som gör vad i arbetet med elevernas läs- och skrivutveckling inte är helt fastställt utan ett pågående arbete. Elevernas läs- och skrivutveckling behöver bli en helhet, då det i intervjuerna togs upp att progressionen i grundskolans arbete med läs- och skrivutveckling behöver förbättras. Det behöver finnas ett samarbete mellan de olika årskurserna i grundskolan. / The purpose of the survey is to find out how a municipality works with reading and writing development in primary school. What are the guidelines for a joint work and how does the school work to increase the students’ ability? The survey is based on qualitative data and uses semi-structured interviews to reflect the informants’ thoughts on reading and writing learning. The interviewees were teachers, special educators and a language-, reading and writing developer in the municipality. The municipality’s work on this issue is extensive, although the result for the student group on reading and writing comprehension tests has dropped. The municipality’s work has just begun on many levels when it comes to developing language plans for preschool - year 3, year 4-6 and year 7-9 as well as a working document with routines for how the work with reading and writing difficulties should proceed. Based on the municipal working documents, it is up to each school to work on the specific plans and routines. What emerged in the survey was that the workflow, who does what in the work with the students' reading and writing development, is not fully established but it is an ongoing work. The students’ reading and writing development needs to become a whole, as it was mentioned in the interviews the progression in the compulsory school’s work with reading and writing development needs to be improved. There is a need for cooperation between the different grades in primary school.

<p>Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur de verksamma pedagogerna definierar begreppet läs- och skrivsvårigheter samt vilket stöd de kan ge de elever som har läs- och skrivsvårigheter. Metoden som vi har använt oss av i vår undersökning för att samla in information från våra respondenter är via en enkätundersökning med både öppna och slutna frågor. Resultatet visar att kunskaper om vad begreppet läs- och skrivsvårigheter innebär finns hos de verksamma pedagogerna, men de anser sig inte ha tillräckligt med kunskap, vare sig teoretisk eller praktisk, för att ge stöd åt dessa elever. I genomsnitt finns det 2-3 elever i varje klass som har läs- och skrivsvårigheter och många av dem får specialhjälp, men behovet av hjälp finns hos fler elever. Vår slutsats utifrån vår undersökning är att behoven av extra stöd bland eleverna är större än vad vi i början trodde. Vi trodde även att pedagogerna skulle ha mer utbildning inom ämnet än vad de anser sig ha, då läs- och skrivsvårigheter är vanligt förekommande bland eleverna.</p>

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur de verksamma pedagogerna definierar begreppet läs- och skrivsvårigheter samt vilket stöd de kan ge de elever som har läs- och skrivsvårigheter. Metoden som vi har använt oss av i vår undersökning för att samla in information från våra respondenter är via en enkätundersökning med både öppna och slutna frågor. Resultatet visar att kunskaper om vad begreppet läs- och skrivsvårigheter innebär finns hos de verksamma pedagogerna, men de anser sig inte ha tillräckligt med kunskap, vare sig teoretisk eller praktisk, för att ge stöd åt dessa elever. I genomsnitt finns det 2-3 elever i varje klass som har läs- och skrivsvårigheter och många av dem får specialhjälp, men behovet av hjälp finns hos fler elever. Vår slutsats utifrån vår undersökning är att behoven av extra stöd bland eleverna är större än vad vi i början trodde. Vi trodde även att pedagogerna skulle ha mer utbildning inom ämnet än vad de anser sig ha, då läs- och skrivsvårigheter är vanligt förekommande bland eleverna.

Syftet med studien var att med hjälp av intervjuer och enkäter med ett kvalitativt inslag synliggöra klasslärares tankar om olika vägar att skapa framgång i läsning och skrivning för de elever som befinner sig i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Sammanfattning av resultatet visar att klassläraren har god kunskap om barns läs- och skrivutveckling och arbetar på ett strukturerat och varierat sätt med läs- och skrivinlärning i årskurs 1, där det sker en integrering av både ljudmetoden och helordsmetoden. I studien finns tankar om delaktighet och ett metakognitivt perspektiv, där man gör eleven delaktig i sitt eget lärande vilket utvecklar elevens inre kompensation och vilja, mod att lära och känslan av att kunna. Studien lyfter accepterande för olikhet och en tillåtande attityd som betydelsefullt för elevens självbild, där ett flexibelt arbetssätt och ett dynamiskt samarbete med specialläraren eller specialpedagog, där närheten och den dagliga kommunikationen är en styrka, bäst gynnar eleverna. Intensiva pedagogiska insatser i år 1 förekommer men är ingen självklarhet för alla elever därför är det ett viktigt utvecklingsområde där skolan som en självklarhet ska erbjuda alla elever i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter denna möjlighet. Studien synliggör även hos några klasslärare en medveten strategi att göra de alternativa tekniska verktygen naturliga i undervisningen för alla elever i årskurs 1, där användandet av talsyntes är ett stöd i skrivande och läsande. Detta möjliggör att gå runt svårigheter, vilket kan vara avgörande vid dyslexi.

The aim of this study is to investigate a number of class teachers' thoughts on the use of information and communications technology (ICT) in early literacy learning. The study has been conducted as a qualitative study, interviewing five teachers with the help of an interview guide. Three central questions were posed. What perception do the teachers have about the use of ICT in their tuition? What perception do the teachers have about the pupils' literacy learning in teaching with ICT tools? What perception do the teachets have about teaching and learning by means of ICT when it comes to pupils with reading and writing difficulties/dyslexia? The overall theoretical basis of the study is Vygotskij's sociocultural theory. In conclusion, the result of the study is as follows.Most class teachers feel that the training they have undergone in ICT education was adequate, but they also call for skill development.Most teachers believe that the use of ICT tools provide opportunities to adapt their teaching to pupils' knowledge level. The teachers' opinion is that ICT in teaching is useful for pupils' progress in early literacy learning.Most teachers also believe that ICT tools in teaching can be of some help for pupils with reading and writing difficulties/dyslexia.One obstacle in helping these pupils is lack of time.Therefore, the majority of the teachers hand these pupils over to special education outside the classroom.

Denna studies syfte är att uppmärksamma Literacy i förskolan och undersöka ett samband mellan tre aspekter av förskolan: förskollärarens förhållningssätt, undervisningens innehåll och barnsförutsättningar för lärande. Problematiken som ligger till grund för studien är den uppmärksammade Literacykrisen i Europa. På senare år har det indikerats att många barn inte når målen för den grundläggande läs- och skrivkunnigheten, vilken är en fundamentalt viktig förmåga i dagens samhälle. Studiens teori utgår från socialkonstruktivismen med ett sociokulturellt perspektiv på lärande som förespråkar att allting i livet är socialt och kulturellt konstruerat. Metoden bygger på en tematisk analysmetod där empirin samlats in via en skriftligt riktad intervju till målgruppen förskollärare. Resultatet har visat på att interaktionerna mellan förskollärarnas förhållningssätt, hur de utformar undervisningen samt genom det bemöter barns förutsättningar för lärande är viktiga beståndsdelar i att erövra allt lärande så som Literacy. För att kunna bli medborgare som kan fungera i samhället har det av förskollärarnas beskrivningaräven framgått att barn behöver finna lusten till att erövra läs- och skrivkunnighet och att barn med svårigheter får den stöttning de behöver. Förskollärarna var även eniga om att det är viktigt att introducera Literacy och utforma dess innehåll genom socialt betingade interaktioner mellan så väl barn-barn, barn-vuxna som miljön.