Denna uppsats är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med syfte att undersöka huruvida respondenterna med läs- och skrivsvårigheter upplever att de fått det stöd de har rätt till i svenskundervisningen samt huruvida svårigheterna påverkat deras självkänsla. För att uppnå detta syfte gjordes intervjuer med fem personer med dokumenterade läs- och skrivsvårigheter som lämnat gymnasieskolan. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna inte upplevde sig fått det stöd de anser sig behövt i form av lärarstöd och kompensatoriska hjälpmedel som exempelvis talsyntes, ljudbok och ordprediktion. De respondenter som haft talsyntes menade att detta hjälpmedel gynnat dem under skoltiden men inte efter. Fyra av respondenterna upplevde att självkänslan stärktes av att få läs- och skrivsvårigheterna dokumenterade. Den som inte höll med om detta menade att självkänslan sjönk av att få det bekräftat. Resultatet visade också att en av respondenterna upplevt mobbing till följd av svårigheterna. Resultatet mynnade ut i en kvalitativ analys där några av slutsatserna blev att lärarstöd är viktigt för elever med läs- och skrivsvårigheters självkänsla, men att bemötandet från klasskamraterna också spelar en stor roll. En annan slutsats är att kompensatoriska hjälpmedel kan gynna elevers självkänsla medan de är skolverksamma, men riskerar att sänka elevernas självkänsla efter att de plockats bort, eftersom den litterära världens portar då kan stängas för dem.

Det övergripande syftet med studien är att få kunskap om rektorers didaktiska medvetenhet i samband med rekrytering av lärare för arbete med elever i behov av särskilt stöd inom kunskapsområdet språk, skriv och läs. För att följa upp syftet och för att få kunskap om hur rektorers didaktiska medvetenhet påverkat val vid rekrytering undersöks utbildningsbakgrunden/didaktisk kompetens hos lärare som är anställda för arbete med elever i behov av särskilt stöd inom kunskapsområdet språk, skriv och läs. Studien är en kvalitativ studie med en hermeneutiskt ansats.  I studien intervjuades fyra rektorer och fyra lärare som arbetar med att ge stöd inom området språk, skriv och läs.   Alla rektorer uppvisade didaktiskt medvetenhet om vilka kompetenser de efterfrågar vid rekrytering av en lärare för arbete med elever i behov av särskilt stöd inom kunskapsområdet språk, skriv och läs. Samtliga rektor efterfrågar en formellt utbildad lärare med erfarenhet och kunskaper inom kunskapsområdet liknande de som ges vid en utbildning till speciallärare inom språk, skriv och läs men det är bara en rektor som efterfrågar en utbildad speciallärare inom kunskapsområdet. Rektorernas val av lärare som skall arbeta med elever i behov av särskilt stöd inom kunskapsområdet språk, skriv och läs påverkar skolans kompetens inom området och därmed den specialundervisning som ges på skolan.  Rektorerna sätter stor vikt av att läraren ska vara socialt kompetent. Flera rektorer menar att många högskolepoäng inte är detsamma som en bra lärare. En lärare med speciallärarutbildning inom språk, skriv och läs väger alltid tyngst vid rekrytering. Om valet sedan står mellan en lärare med många högskolepoäng och mindre goda vitsord och en lärare med färre högskolepoäng och goda vitsord är det läraren med bäst vitsord de anser vara mest kompetent för arbetet. De intervjuade lärarna hade alla liknande arbetsuppgifter men ingen av dem hade formell behörighet som speciallärare inom området språk, skriv och läs.

I denna studie genomfördes intervjuer med 11 personer med läs- och/eller skrivsvårigheter i syfte att upptäcka hur deltagarnas inställning till studier har förändrats och hur skolans roll i denna process såg ut. Deltagarnas ålder varierade: den yngsta gick på lågstadiet och den äldsta var i 40 års-åldern. De rekryterades med hjälp av annonsering på internet och på anslagstavlor eller genom bekantas bekanta. Undersökningen har en fenomenologisk ansats och undersökte deltagarnas livsvärld med fokus på deras erfarenheter av att leva med läs- och skrivsvårigheter. I fenomenologisk forskning är upplevelsen utgångspunkt för kunskap och alltså står den subjektiva upplevelsen i centrum. Resultaten presenterades och analyserades med hjälp av s.k. narrativ analys där varje intervju presenterades som en berättelse. Föreliggande studie visar att yttre omständigheter påverkar personernas förhållningssätt och inställning till studier. Lärarens tro på eleven och utmaningar som är anpassade till elevens förmåga är två omständigheter som hade betydelse för deltagarnas utveckling av sunda förhållningssätt gentemot studier. En annan viktig aspekt var den sociala situationen och deltagarnas upplevelse av att vara med i ett sammanhang och ha kompisar. Fyra av deltagarna gick i en skola för personer med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter vilket gav en möjlighet till inblick i denna typ av verksamhet utifrån frågeställningarna. Deltagarnas berättelser vittnade om en större upplevelse av inkludering i specialskolan. Uppsatsens titel är ett citat från en av deltagarna som gick i denna skola och anspelar på hur han i specialskolan inte upplevde sig behöva dölja något för de andra eleverna på det sätt som han gjorde innan han kom till den skolan. Segregeringen ledde till en större upplevelse av inkludering.

Studiens syfte var att öka kunskapen om grundlärares perspektiv på läs- och skrivsvårigheter och stödinsatser för elever i årskurs 4-6. För att uppnå vårt syfte intervjuades åtta lärare vid två olika skolor, fyra på skola A och fyra på skola B. Med utgångspunkt i vårt syfte formulerades frågeställningar kring lärarnas erfarenheter av elever med läs- och skrivsvårigheter, vilket perspektiv på läs- och skrivsvårigheter lärarna ger uttryck för, hur lärarna beskriver att de stödjer elever med läs- och skrivsvårigheter samt hur lärarna beskriver samverkan med föräldrar, kollegor och andra verksamheter. Analysen av lärarnas intervjusvar har dels bestått av en tematisk analys kring erfarenheter, perspektiv, stödinsatser och samverkan, och dels av en övergripande analys av lärarnas perspektiv på elever med läs- och skrivsvårigheter med utgångspunkt i två olika specialpedagogiska perspektiv, det relationella och det kategoriska/kompensatoriska, med särskilt fokus på läs- och skrivsvårigheter. Resultatet av vår tematiska undersökning visar klara likheter i vad lärarna anser vara avgörande för elevers läs- och skrivinlärning. Lärarna i de båda skolorna betonar att det är viktigt att stärka elevers självbild hos elever med läs- och skrivsvårigheter samtidigt som de anser att de specialpedagogiska insatserna har stort betydelse i både lärarnas arbete och elevens utveckling i läs- och skrivinlärning. Det framgår även vissa skillnader i studiens resultat om hur lärarna samverkar med föräldrar och kollegor. Där skola A samverkade mindre med föräldrar än vad skola B gjorde. Utifrån ett helhetsperspektiv på lärares uttryck av specialpedagogiska perspektiv visar resultat att endast en av åtta lärare ger uttryck för ett tydligt kategoriskt perspektiv, detta för att denne lärare ser elever med läs- och skrivsvårigheter med brister, till skillnad från de övriga lärarna som snarare ser eleven i svårigheter, vilket tyder på ett relationellt perspektiv. Däremot ger samtliga lärare uttryck för ett kompensatoriskt perspektiv där lärarna menar att de behöver kompensera elevers individuella svårigheter. I diskussionskapitlet för vi resonemang om hur våra resultat förhåller sig till tidigare forskning och avslutar med en konklusion samt förslag på fortsatt forskning.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur lärare upplever att arbetar med en metod som riktar sig till elever som har läs- och skrivsvårigheter. Mina frågeställningar berör hur lärare upplever att det är att arbeta med Wittingmetodens ominlärning samt hur de upplever att elevernas syn på sig själva som läsare och skrivare påverkas och slutligen hur de upplever att eleverna påverkas av metoden.   De teoretiska perspektiv som är utgångspunkterna i arbetet är dels specialpedagogiskt perspektiv som berör hur skolan ser på elevers svårigheter samt vilka åtgärder som lämpar sig och dels ett strukturellt perspektiv gällande vad som är goda arbets- och lärmiljöer för elever som har svårigheter med läsning och skrivning. Jag har varit inspirerad av fenomenografisk ansats och den metod jag har valt att använda mig av är kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med lärare som arbetat med Wittingmetoden för att hjälpa elever åtgärda sina läs- och skrivsvårigheter. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys som har resulterat i teman.   Resultatet visar att lärarna har en positiv inställning till Wittingmetodens ominlärning och att eleverna utvecklar en medvetenhet om sina styrkor och svagheter, får en starkare tilltro till sin egen förmåga och därmed även ett ökat självförtroende.

Studier om alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter har tidigare utgått från elevperspektiv samt ur specialpedagogers och speciallärares perspektiv. Den här studiens syfte har varit att belysa klasslärares uppfattningar om alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter i klassrummet. I vår studie har vi belyst hur klasslärare uppfattar sin egen kunskap och sitt arbete med alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter avseende måluppfyllelse och delaktighet. För att ta reda på dessa uppfattningar har vi använt en fenomenografisk ansats och genomfört kvalitativa intervjuer med 16 klasslärare i grundskolan.  Vi har använt en fenomenografisk analysmodell för att få syn på de olika uppfattningarna. Vi har tolkat uppfattningarna utifrån specialpedagogiska perspektiv. Vi fann att kunskapen skilde sig åt bland klasslärarna när det gäller alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter samt att mycket av deras kunskap inhämtats på basis av eget intresse. De flesta klasslärarna uppfattade att måluppfyllelse och delaktighet kunde öka med hjälp av användandet av alternativa verktyg. En framgångsfaktor för detta arbete var att använda de alternativa verktygen för alla elever i klassen. Det framkom dock att de olika förutsättningarna i skolorna hade betydelse då det gällde såväl kunskap om alternativa verktyg, hur de användes och om de hade någon effekt gällande måluppfyllelse eller delaktighet. Vi anser att det behövs större likvärdighet i den svenska skolan, alltför mycket av ansvaret för användandet av de alternativa verktygen läggs på de enskilda klasslärarna.

Abstract The aim of this study is to find out how the central content of the compulsory school curriculum (Lgr11) is handled in three teacher’s manuals for instruction in reading and writing for grade 1, and how these consider interaction and variation in learning how to read and write. Through a qualitative analysis with a hermeneutic approach, the three teacher’s manuals in Swedish for grade 1 were subjected to a close reading. The result shows that parts of the central content of the curriculum are considered, but that it is by studying exercises and texts that these become visible. Another finding is that all the teacher’s manuals emphasize dialogue and interaction. As regards texts and exercises, it is only to a certain extent that the pupils encounter any variation in these. It can be observed that the teacher’s ability to handle dialogue in preparation for both reading and writing, and the importance of reflecting on and handling texts and exercises, are crucial factors for the quality of the content which is conveyed in all the teacher’s manuals, and which has to be handled in the teaching.

Denna fenomenologiska studie har till syfte att undersöka förskollärare upplevda professionalism i relation till den förberedande läs- och skrivinlärningen. I studien har förskollärare deltagit i fokusgruppsintervjuer där de har berättat om sina erfarenheter om den förberedande läs- och skrivinlärningen och professionalism. Förskollärarna har berättat om sina erfarenheter och sitt arbete i den pedagogiska verksamheten. Resultaten i studien visar hur förskollärarna arbetar med läs- och skrivinlärningen integrerat i sitt vardagliga arbete. Lärarna berättade att de utvecklar språket genom att läsa för barnen och att aktivt försöka utveckla språket. I denna studie har det kommit fram att förskollärarna inte har en tydlig metod för hur de arbetar förberedande med läs- och skrivinlärningen men att de har olika arbetssätt för att utveckla språket.

Syftet med den här studien är att undersöka lärares uppfattningar om sitt ansvar för att upptäcka elever med dyslexi och hur undervisningen kan bedrivas för att underlätta för dessa elever att nå kunskapskraven. För att få svar på studiens syfte och frågor har en kvalitativ forskningsintervju genomförts. Frågeställningarna som är kopplade till syftet är; vilka hinder och möjligheter kan lärare se i verksamheten och vilken roll samt hur arbetar lärare med att stärka självförtroendet hos eleverna? Resultatet visar att lärare har ett stort ansvar i upptäckandet av dyslexi. Resultatet visar också att den generella uppfattningen är att dyslexi inte är så vanligt förekommande, utan det betecknas istället som läs- och skrivsvårigheter. De talas om mognad och begåvning hos elever vilket bidrar till att lärare väntar med att uppmärksamma övrig personal om att det finns en elev med svårigheter. Dyslexi som diagnos undviks i stor utsträckning, istället kontrolleras alla andra tänkbara möjligheter i förstahand.  Studiens resultat visar dessutom att ett gott självförtroende hos eleverna är en förutsättning för läs- och skrivutvecklingen

Hur är det att komma ny till ett land där du varken har språket eller känner igen kulturen? För de nyanlända eleverna påbörjas en process vid denna tidpunkt. En process som syftar till att tillägna sig det svenska språket och på samma gång utvecklas i skolans alla ämnen. En svår utmaning kan tyckas. Hur är det då om det visar sig att du inte lär dig språket i den takt som det förväntas av dig? Om du aldrig känner att du förstår ordentligt och det visar sig att du har läs- och skrivsvårigheter. Hur är det att leva som andraspråkselev med läs- och skrivsvårigheter i skolan? Denna studie syftar till att, med hjälp av ostrukturerade kvalitativa intervjuer, undersöka hur andraspråkselever med läs- och skrivsvårigheter av olika slag uppfattar sin skolgång och se vilken hjälp de får i skolan. Studien har tagit elevernas perspektiv och handlar därmed inte om hur lärare bör arbeta för att effektivt hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Istället ger studien utrymme för elevernas egna röster. Hur känns det att kämpa med att tillägna sig ett andraspråk och på samma gång försöka överkomma sina läs- och skrivsvårigheter? Studien visar på ett varierat resultat där vissa elever utarbetar strategier för att kunna dölja sina läs- och skrivsvårigheter, medan andra försöker få all hjälp de kan för att utvecklas i skolan. Att ha läs- och skrivsvårigheter och kämpa på sitt modersmål är svårt, men att göra det på ett andraspråk bör vara än mycket svårare. Dessutom visar resultatet på att det inte nödvändigtvis behöver vara modersmålet som är elevens starkaste språk och det språk som eleven själv fördrar att tillägna sig undervisningen på. Andraspråkselever med läs- och skrivsvårigheter möter en vardag som är långt ifrån lätthanterlig. Varken för dem själva eller för lärarna som ska hjälpa dem. Begreppet intersektionalitet (Bowleg, 2012:1267) är applicerbart på dessa elever då de inte enbart är andraspråks- elever eller elever med läs- och skrivsvårigheter, utan är utsatta på flera olika sätt. Studien bidrar med att visa på en komplexitet som andraspråksinlärning och läs- och skrivsvårigheter innebär. Motivationen och inställningen till andraspråket och läs- och skrivsvårigheterna är i högsta grad individuella och det visar sig att det är viktigt att det inte går att tala om en och samma undervisning för de elever som omfattas av svårigheterna, utan återigen blir den individbaserade undervisningen av stor betydelse.