Abstract The ability to read and write is a very important skill in today’s information based society. Most of us learn how to read and write, but not everyone is blessed to do this without struggle. Dyslexia is a very common learning disability and therefore I found it interesting to study how teachers teach students with dyslexia. By studying the literature and by interviewing teachers, I found that dyslexia is a very complex disability. The teachers have to adapt their way of teaching in a way that a student with dyslexia can participate. It is important to act quickly or the student’s self-confidence can be harmed. The teachers should try to strengthen the student’s self-confidence and their will to learn. Additional one on one-training or in small groups is a necessary measure. The way the teacher plans, instructs and teach are of great importance and together with aid like word-processing software, Speech synthesis software and other software, these student’s can overcome their problems. / Sammanfattning Att kunna läsa och skriva är mycket viktigt i dagens informationssamhälle. De flesta lär sig att läsa och skriva utan problem men långt ifrån alla. Dyslexi är ett vanligt förekommande handikapp och därför har jag funnit det intressant att undersöka hur lärare undervisar barn med dyslexi. Genom att studera litteratur och att intervjua lärare har jag sökt svaret och funnit att dyslexi är ett komplext problem där läraren måste anpassa undervisningen efter individen. Det är viktigt att agera snabbt för att inte elevens självförtroende ska skadas. Läraren bör försöka att stärka elevens självförtroende och lusten att lära sig. Extra lästräning enskilt eller i liten grupp är en nödvändig åtgärd. Lärarens sätt att instruera, planera och lära ut är av stor betydelse och tillsammans med hjälpmedel såsom ordbehandlingsprogram, talsyntes, talböcker, lästräningsprogram kan dessa elevers problem övervinnas.

Denna studie syftar till att undersöka korrelationen mellan perception av tonhöjd och fonologisk medvetenhet hos barn i förskoleklass. Den undersöker också genom en interventionsstudie, med drag åt aktionsforskning, huruvida detta samband kan stärkas av regelbundna övningar i tonhöjd under sju veckor. Idén till studien kommer ur en vilja att undersöka hur musik kan användas språkutvecklande, för att kunna skapa varierande lärmiljöer. 19 barn ingick i interventionsgruppen och 18 barn på samma skola bildade jämförelsegrupp. I varje klass undervisar två lärare; dessa, samt skolans musiklärare, var involverade i interventionen. Resultatet visar att någon korrelation mellan tonhöjdsperception och fonologisk medvetenhet inte fanns. Interventionsgruppen förbättrade inte heller sina resultat på testet av tonhöjdsperception efter sju veckor; dock förbättrade de sina resultat i de båda språktesten – test av fonologisk medvetenhet och läsförståelse.

Som lärare har vi mött många elever som upplevt svårigheter med att läsa och skriva, vilket har gett upphov till tankar kring hur svårigheterna påverkar elevernas självbild och identitetsskapande. Syftet med studien är därför att undersöka vilka erfarenheter elever i läs- och skrivsvårigheter har av skolan för att bidra med kunskap om hur mötet med skolan påverkar elevernas självbild och identitetsskapande. Genom att ha en utgångspunkt i en kvalitativ metod har vi intervjuat sex ungdomar i läs- och skrivsvårigheter i slutet av sin gymnasietid.  Vi ville få en bättre bild av hur mötet med skolan påverkat dessa ungdomars syn på sig själva, sina liv och sin framtid. Vi utgick från forskning kring elever i läs- och skrivsvårigheter och teorier om identitetsskapande och självbild. Vår undersökning visar att eleverna har en positiv syn på sig själva och sina möjligheter. Alla informanter beskriver att skoltiden har varit jobbig på något eller flera sätt, men de har ändå en positiv framtidssyn. Det är viktigt för dem att bli uppfattade som alla andra elever och inte utifrån läs- och skrivsvårigheterna. Dessutom är det av största vikt att vara självständig, vilket innebär att de tycker att det är viktigt att finna strategier som inte innebär ett ständigt behov av alternativa verktyg. Vår slutsats är att eleverna, trots sina upplevda svårigheter, klarat av att hantera dessa och därmed fått en positiv syn på sin förmåga och sin framtid.

Studiens syfte har varit att studera hur faktorerna kompetens, resurser och motivation påverkar pedagogerna i deras val av läs- och skrivutvecklingsmetod. Utifrån implementeringsteorin och med hjälp av kvalitativa intervjuer har vi försökt få större förståelse för de förutsättningar pedagogerna ställs inför på skolorna. Vi har intervjuat fyra pedagoger som undervisar i läs- och skrivutveckling i årskurs 1 eller 2. Teorin visar att pedagogerna ställs inför olika förutsättningar på skolorna och att pedagogernas kompetens är det centrala för genomförandet och utformningen av undervisningen. Tidigare forskning visar också att pedagogernas motivation är avgörande för deras vilja att utveckla sig själva och undervisningen.   Resultatet av vår studie visar att faktorerna kompetens, resurser och motivation i många fall påverkas av varandra. Om det är någon av dessa faktorer som är bristande påverkar detta pedagogernas valmöjlighet av läs- och skrivutvecklingsmetod. Vi kan konstatera att vissa pedagogers undervisning och metodval har påverkats av vilken kompetensutveckling de fått och vissa ser brister i detta för att kunna genomföra den undervisning de skulle vilja. Ingen av pedagogerna säger att de saknar motivation till arbetet men däremot efterfrågar de ibland fler resurser. De flesta pedagogerna anser att deras valmöjligheter är stora men vi har i vår studie sett att påverkan av kompetens, resurser och motivation styr deras val av läs- och skrivutvecklingsmetod i stor utsträckning.

Det här arbetet handlar om elevers läs-och skrivsvårigheter i dagens skola och hur skolan och läraren/specialläraren kan förebygga, åtgärda och underlätta för eleverna. Vi intervjuade tre lärare och tre speciallärare i olika åldrar, både män och kvinnor. Resultatet visar att läs-och skrivsvårigheter är ett svårdefinierat begrepp även bland verksamma lärare. Men det visade också att det finns aktivt arbete ute på skolorna för att förebygga läs-och skrivsvårigheter och att man så tidigt som möjligt kan upptäcka eventuella svårigheter hos eleverna. Då läs-och skrivsvårigheter är ett aktivt samtalsämne i skolorna gör detta att det sker ett gediget arbete både i ett förebyggande syfte men det finns också ett utvecklande arbete för de elever där svårigheten redan har upptäckts. Vidare framkommer att läraren behöver ett engagerande och motiverande förhållningssätt för att det ska uppstå ett positivt klassrumsklimat där det skapas lust att lära. Som lärare ska man se alla elever och utgå från deras individuella behov vilket man bör göra för alla, med eller utan läs-och skrivsvårigheter. Elever med läs-och skrivsvårigheter har idag bra förutsättningar för att lyckas med sin läsning och skrivning om de har en lärare som tror på deras förmåga och skapar rätt förutsättningar för att lyckas.

Syftet med detta arbete var att belysa faktorer som förebygger svårigheter i läs- och skrivinlärning samt metoder som används för att identifiera vari svårigheterna består och åtgärder som tillämpas för att stödja elever med läs- och skrivproblematik. Den metod som tillämpats har varit en litteraturstudie samt en mindre empirisk undersökning i form av åtta intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1-3. Resultatet visar att faktorer som förebygger läs- och skrivproblem är en riklig tal- och skriftspråklig stimulans i hem- och närmiljö samt en medvetet förebyggande metodik i skolan, med fokus på att systematiskt följa varje elevs läsutveckling. Vidare visar resultatet att de metoder som används för att upptäcka och identifiera läs- och skrivsvårigheter både består i olika former av kartläggningsmaterial och lärares kunskaps- och erfarenhetsbaserade förmåga att på daglig basis avläsa var eleverna befinner sig i inlärningsprocessen. Resultatet visar också att de åtgärder som tillämpas sker i såväl mindre elevgrupper som i enskild undervisning, så kallad en-en-pedagogik, med syfte att träna det som eleverna specifikt behöver. Den sistnämnda formen av undervisning, en-en, har i resultatet framkommit som särskilt effektiv. Det framkommer även att lärares möjligheter till kollegialitet är en essentiell fråga för en effektiv undervisning. Sammanfattningsvis konstateras att skolans primära behov är en fråga om huruvida skolan tillförs ökade resurser.

I dagens informationssamhälle ökar kravet på skriftspråklighet. Detta konstaterande kopplat till att läs- och skrivsvårigheter idag är den vanligast förekommande funktionsnedsättningen i vårt samhälle, gör att ett av skolans främsta specialpedagogiska uppdrag är att förebygga och undanröja läs- och skrivsvårigheter. Skolan behöver därför kompetens kring läs- och skrivsvårigheter samt de konsekvenser läs- och skrivsvårigheter får för elevernas kunskapsinhämtning, resultat och självkänsla. Då en del i arbetet med läs- och skrivsvårigheter är att överbrygga hinder är även kompetens kring alternativa verktyg viktigt. Syftet med arbetet var att undersöka om en flerfunktions-applikation till iPhone/iPad hade potential att via sin användarvänlighet och lättillgänglighet fungera som alternativt verktyg och ge stöd till elever i läs- och skrivsvårigheter. Läs- och skrivsvårigheter, dess långtgående effekter samt en individs varande och lyckanden får inte ses som isolerade fenomen. I kapitlet Studiens ingångsvärden återfinns vår bild med vilken vi vill illustrera detta samt motivera arbetets olika delar.  Därefter följer en del där vi utvecklar begrepp som är centrala för arbetet. Speciellt fokus ligger på formeln Yttre nyttofaktorer x  Inre nyttofaktorer x Användarvänlighet = Användbarhet. Denna formel utgör tillsammans med bilden en röd tråd som löper genom arbetet. Elever intressanta för studien var de med svag ordavkodning samt svag fonologisk förmåga. I metoddelen motiverar vi varför just denna grupp var aktuell för studien. Resultatet av studien visar dels att eleverna i urvalsgruppen inte bedömde sig ha speciellt stora svårigheter med vare sig läs- eller skrivmoment, till skillnad från testresultat och vårdnadshavares bedömningar. Vidare visar resultatet att den flerfunktions-applikation som användes i studien upplevdes som användarvänlig och användbar av både elever och pedagoger. Detta sammantaget ger att applikationer till följd av sin lättillgänglighet och användarvänlighet har potential att fungera som alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagoger väljer litteratur till förskolan då den är viktig för läs och skrivinlärningen. Vi vill också undersöka vilket inflytande barnen har på valet av litteraturen. Vi har i undersökningen intervjuat tre pedagoger samt en barnbibliotekarie. Frågeställningarna är: Hur väljer pedagoger barnlitteratur till förskolan och vad styr valet? Har barn inflytande över litteraturvalet till förskolan? Hur ser i så fall detta inflytande ut? Resultaten av intervjuerna har bearbetats och diskuterats för att kunna presenteras. I diskussionen framkom att alla pedagogerna genom samarbete med bokbussar ser till att det finns barnlitteratur på förskolan och att denna byts ut regelbundet. Det visar sig att barnen har ett relativt stort inflytande över valet av litteratur, men att det ser ut på olika sätt och kunde utvecklas. Barnbibliotekarien hade ett aktivt och nära samarbete med förskolan. Det framkom att ingen av våra informanter gjorde någon utvärdering av barnlitteraturen. Det visade sig också att IKT är på stark ingång och konkurrerar med barnlitteraturen.

En rapport med internationella mätningar från Skolverket (2012) visar att elevers läsförmåga har minskat. Vi tycker oss ha sett ett samband med Skolverkets rapport och vad vi sett under den verksamhetsförlagda utbildning där vi har noterat att det finns många elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet med denna studie är att kartlägga två skolors arbetssätt med läs- och skrivinlärning samt deras hantering av misstänkta läs- och skrivsvårigheter för att se om det skiljer sig åt. I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning omkring läs- och skrivinlärningens grunder och metoder samt definition, utredning och åtgärder av läs- och skrivsvårigheter. Materialet för undersökningen består av enkäter till lärarna i de båda skolorna, observationer samt en intervju. Materialet har granskats med avseende på skillnader mellan skolorna för att se om arbetssättet vid läs- och skrivinlärning och tillvägagångssättet vid hantering av misstänkta läs- och skrivsvårigheter skiljer sig åt. Resultatet visade att vi kunde se både likheter och skillnader mellan skolorna avseende läs- och skrivundervisningen samt att utredningen av läs- och skrivsvårigheter är densamma på de båda skolorna.

Vårt syfte med studien är att ta reda på hur dagens verksamma lärare arbetar för att inkludera barn med läs- och skrivsvårigheter i klassrummet. Vi valde att fokusera på hur lärare i skolans tidigare år väljer att arbeta samt vilket arbetssätt de anser gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter. För att nå vårt syfte har vi först tagit del av tidigare forskning och offentliga handlingar. Vidare valde vi att genomföra tio intervjuer med verksamma lärare. På så sätt kunde vi jämföra forskningen med hur verkligheten ser ut. Vi kom fram till att många lärare har kunskap om vad barn med läs- och skrivsvårigheter behöver för att utveckla sin läs- och skrivförmåga. Trots det var det få lärare som nämnde arbetssätt som gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter enligt forskning. Vi kom också fram till att en del lärare känner sig otillräckliga med att finnas där som stöd för varje enskilt barn då de uttryckte att barngrupperna är för stora. Efter att vi utfört denna studie har vi kommit till insikt med hur viktigt det är att erbjuda ett mångsidigt arbetssätt för nå ut till barn samt hur viktigt det är att ge barn med läs- och skrivsvårigheter stöd tidigt i åldrarna.