Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagogerna ser på barnlitteraturens roll inför barns lärande och utveckling i verksamheten på förskolan. Vi har använt oss av intervjuer som insamlingsmetod och har intervjuat 10 respondenter från olika förskolor i olika kommuner. Resultatet visar att barnlitteratur är viktig som pedagogiskt verktyg i verksamheten, samt att den är viktig för att barn ska kunna bearbeta vardagen samt för språkutvecklingen. Detta resultat stämmer till stor del överens med den litteratur och forskning som finns kring barnlitteratur och vad den kan bidra med. Dock har vi hittat intressanta aspekter som visar att studien och litteraturen lägger tyngdpunkten vid olika delar gällande barnlitteraturens roll. Vi anser att denna studie har bidragit till att visa på hur viktig barnlitteraturen är som pedagogiskt verktyg i förskolan, vilket kan göra att verksamma pedagoger i större utsträckning reflekterar över barns perspektiv i förhållande till barnlitteraturens användning. Studien kan även belysa att mer forskning inom området är önskvärt.

No description available.

Syftet med min undersökning är att beskriva elever med läs- och skrivsvårigheters erfarenheter av att studera på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Frågeställningen jag utgått från är: hur beskriver elever med läs- och skrivsvårigheter sin tillvaro på gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag använt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag använt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundläggande i formandet av personens livsvärld. Aspekterna är relationer, tid, kropp och rum. Elevernas erfarenheter visar på vikten av att skapa djupa relationer mellan lärare och elev för att skolan ska kunna erbjuda eleverna möjlighet att få utvecklas på individuell nivå. Eleverna vill inte vara en i mängden utan det är viktigt att lärarna visar att de ser var och en av sina elever för den han eller hon är. En framgångsfaktor som visar sig i elevernas berättelser är lärarens förmåga att skapa en lugn miljö där eleverna känner att de får möjlighet att ställa frågor och hinna med att lösa uppgifterna. En del elevers självbild har förändrats över tid, från att först kännas jobbigt att få sin diagnos har deras inställning blivit annorlunda med större medvetenhet om hur de påverkas av att ha läs- och skrivsvårigheter. Elevernas erfarenheter visar vikten av att skolan tar in den enskilde individens situation och inte utgår från en diagnos för att avgöra lämpliga åtgärder. Genom att eleven känner sig sedd och lyssnad på skapas utveckling och positiva erfarenheter då skola och elev samverkar.

För att elever i skolan ska kunna inhämta kunskaper behöver de ha fungerande verktyg. Att läsa och skriva är viktiga redskap för detta ändamål. Elever med läs- och skrivsvårigheter kan behöva använda sig av alternativa verktyg för att lyckas med sin kunskapsinhämtning. Det här arbetet var en del i ett större projekt på Linnéuniversitet. Syftet med studien var att bidra med förståelse för om ett multifunktionellt tekniskt verktyg, i detta fall smartphone, fungerar som ett alternativt verktyg som kan öka möjligheterna till en likvärdig utbildning för elever med läs- och skrivsvårigheter i grundskolan. Under arbetets gång utvecklades frågeställningen till att mer specifikt beröra hur användarvänliga de olika verktygen uppfattades samt vilka motiverande faktorer man kunde se hos användarna. Datainsamlingen gjordes genom intervjuer, fältstudier och olika enkäter. Både positiva och negativa faktorer redovisas i arbetet. Resultaten mättes i en teoretisk modell över hur mänskliga faktorer kan påverka framgångsfaktorn i användandet av alternativa verktyg. Generellt sett var motivationen hög och detta ökade framgångsfaktorn hos deltagarna i projektet. När det gäller de mer specifika redskapen verkar läsverktygen och studieverktygen vara de som tenderar att ha högst framgångsfaktor. Hur stor framgång verktyget får för den enskilde användaren kan bero på många olika mänskliga faktorer. / Alternativa verktyg; ett stöd för läs- och skrivutvecklingen

No description available.

Under min verksamhetsförlagda utbildningstid (hädanefter förkortat vfu) observerade jag många elever som alla kämpar på sitt eget sätt med sin läsning, och jag intresserade mig snabbt för hur lärare och skola kan hjälpa dessa elever med sina svårigheter och blev på så sätt introducerad för en metod som heter Rydaholmsmetoden. Rydaholmsmetoden är en metod som ska hjälpa eleverna att träna upp sin läshastighet och sin ordkunskap, och trots att metoden ej har en forskningsgrund så används den flitigt vid min VFU-skola där eleverna träffar en speciallärare två till tre gånger i veckan i 20 minuters pass där de tränar på att förbättra sin läsning genom arbete med just Rydaholmsmetoden.   Syftet var att undersöka om Rydaholmsmetoden kunde vara en fungerande metod för elever med läs- och skrivsvårigheter, samt om dessa elever även kunde göra framsteg i Läsutvecklingsschemat (LUS) i och med arbete i Rydaholmsmetoden.   För att genomföra denna studie valdes ett antal av sex elever ut som alla fick undervisning i Rydaholmsmetoden. Dessa elever testades med ett av metodens standardtest (H4-test) och utvärderades sedan i LUS. Denna procedur upprepades efter åtta veckor för att se om arbetet med Rydaholmsmetoden givit någon effekt på elevernas resultat i LUS.   Resultaten som framkom var att fem av de sex eleverna som deltog i studien hade gjort framsteg i LUS under studiens tid, men resultatet kan ifrågasättas då eleverna samtidigt fick undervisning i såkallad parläsning, högläsning och tystläsning som alla kan ha påverkat elevernas resultat likväl som Rydaholmsmetoden.

I både nationella och internationella styrdokument uppmärksammas vikten av individanpassning och möjligheten att få tillgång till den teknik elever i grundskolan behöver för att utvecklas kunskapsmässigt. Avsikten med denna studie var att undersöka vad pedagoger anser om elevers möjligheter att få tillgång till alternativa verktyg i grundskolan för att komma runt sina svårigheter när det gäller att läsa, skriva och att räkna. Vi har gjort en flermetodsstudie, både en webbaserad enkät och fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger från grundskolan. Enkäten skickades till 51 pedagoger och svarsfrekvensen blev 80 procent. Undersökningen visade att de vanligaste alternativa verktygen för att komma runt svårigheterna var en dator utrustad med talsyntes och rättstavningsprogram samt miniräknare. Mindre vanligt var ny teknik såsom smartphones och surfplattor. Resultatet av studien visade att ekonomin var avgörande om eleven skulle få tillgång till alternativa verktyg. Ytterligare ett hinder på organisationsnivå var möjligheten att avsätta personaltid för utprovning och handledning. Pedagogerna upplevde att de saknade kompetens gällande alternativa verktyg och IKT. Tiden angavs som ett hinder för att kunna kompetensutveckla sig inom dessa områden. Även andra faktorer utanför skolans ansvar visade sig påverka tillgången och tillgängligheten av alternativa verktyg för elever i grundskolan. Elevens tekniska intresse upplevdes som en möjlighet för tillgängligheten och även elevens personlighet visade sig ha en viss betydelse. Både elevens och föräldrarnas inställning kunde utgöra ett hinder eller en möjlighet för elevens tillgång till alternativa verktyg.

Den föreliggande studien av Nya språket lyfter syftar till att undersöka vilka skriftspråksdiskurser (Ivanič, 2004; Liberg & Säljö, 2010) som konstitueras i diagnosmaterialet samt att jämföra talet inom dessa diskurser med hur man inom olika forskningstraditioner ser på språk och språkhandlingar. Det analytiska rastret i den diskursanalys som genomförts av Nya språket lyfter har utgjorts av Ivanič uppdelning av språk och språkhandlingar i fyra lager: texten och dess formaspekter, läsarens och skrivarens kognitiva processer, den sociala kontexten för läsandet och skrivandet samt sociopolitiska aspekter av helheten. Resultatet visar att bedömningsdelen i materialet i stor utsträckning fokuserar på formaspekter av elevernas läsande och skrivande samt elevernas kreativa handlande. Men resultatet visar också att materialet beskriver en undervisning där läsande och skrivande sätts in i ett vidare sammanhang och olika sociala kontexter för läsandet och skrivandet lyfts fram. I den avslutande diskussionen behandlas bland annat frågan om en lärare kan komma att uppfatta och även använda diagnosmaterialet olika beroende på vilken forsknings- och undervisningstradition han eller hon anser sig höra hemma inom, exempelvis en tradition som fokuserar på formaspekterna, en som fokuserar på de sociala kontexterna eller en som fokuserar på flera av dessa aspekter.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i förskolan beskriver sitt arbete med att stödja barns språkutveckling. När det handlar om att förebygga läs- och skrivsvårigheter hos barn ligger stor vikt i att aktiviteter och miljö är stimulerande på ett språkligt plan. Därför frågade vi oss hur det egentligen såg ut i förskolan. Vi valde att använda semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod i denna kvalitativa studie. Det var tio lärare som deltog i studien. Resultatet visade att det fanns fem kategorier av språkstimulerande arbetssätt, vilka var lärarstyrd kommunikation, vardagskommunikation, samt auditiv, visuell och estetisk kommunikation. Vi uppfattade samling och högläsning som frekvent använda aktiviteter. De intervjuade lärarnas beskrivningar var samstämmiga i hög grad, där miljöns utformning var en betydande faktor. Det var vanligt att väggarna dekorerades med bilder och texter, samt att böcker och pyssel placeras på barnens nivå. Allt detta för att genom olika sätt stimulera barns språkutveckling.

Denna studie hade för avsikt att undersöka hur pedagoger arbetar med dyslexi i en mellansvensk skola, och ta reda på varför vissa barns funktionshinder upptäcks tidigt och varför vissa elever faller mellan stolarna. Informationen samlades in via intervjuer med tre stycken informanter och läsning av litteratur med aktuell forskning kring problemområdet. Resultat visar att barnen med läs- och skrivsvårigheter förbises på grund av olika anledningar, såsom att föräldrar nekar till att problemet finns eller att eleven kan vara sen i utvecklingen. Vissa barn kan vara duktiga på att undvika problemet, då de inte ser det. Många barn upptäcks i god tid på grund av att många skolor använder sig av en screenplan. I den finns olika punkter som pedagogerna ska gå igenom i varje årskurs för att eleverna inte ska upptäckas sent i skolåren. Det vill säga att skolan arbetar i förbyggande syfte. Pedagogerna vid skolan jag har intervjuat arbetar med den så kallade Bornholmsmodellen och det är anledningen till screenplanen.