Vår studie syftar till att få kunskap om läs- och skrivsvårigheter för att kunna hjälpa och underlätta för elever med dessa svårigheter i klassrummet samt sätta in rätt åtgärder. Vi har studerat tidigare forskning som visat vad man genom tiderna satt in för åtgärder, hur man upptäcker eleverna i klassrummet och hur man bör differentiera för dem. Dessutom har vi noggrant studerat vilka kompensatoriska hjälpmedel det finns på marknaden. Genom att välja en metod där vi inriktar oss på elever genom observationer och intervjuer vill vi få fram deras syn på undervisningssituationer och hjälpmedel. Resultatet vi fick fram var att skolorna överlag bara använder en bråkdel av de hjälpmedel som finns på marknaden. Det man använder är de resurser som finns, oftast dator, ljudböcker och anpassade läxor och provsituationer. I vissa fall sätts individuell träning hos speciallärare in. Vi märker också en skillnad på skolornas arbetssätt då en skola med tillgång till specialpedagog differentierar klassrumssituationerna i större utsträckning och använder sig av fler hjälpmedel än de utan specialpedagog. Eleverna i undersökningen är positiva till hjälpmedel och det viktigaste verktyget är för dem en egen dator. De vill också ha undervisning som präglas av muntlig genomgång samt varierad undervisning som de känner är rolig. Svårigheterna uppstår då det är mycket text att läsa eller då de måste skriva utan hjälpmedel. Så mycket som möjligt kan man säga att man borde låta eleven läsa med öronen då det inte är fråga om lästräning och skriva med rösten då det inte är skrivträning.

Syftet med fallstudien var att undersöka vad eleverna i klassen tyckte om att arbeta med Trageton- metoden men också vad pedagogen hade för erfarenheter vid användningen av denna metod. Undersökningen som gjordes under fyra veckors period visar att elever och pedagog, i klassen som observerades, allmänt har en ganska positiv inställning till denna metod. Att skriva sig till läsning genom datorn passade eleverna där de också fick skapa egna böcker vilket resulterade i självkänsla och motivation. Pedagogens variation av olika metoder passade de elever som fanns i klassen, då hon hade anpassat denna till elevernas kunskapsnivå.

Syftet med denna studie är att i en kommun söder om Stockholm undersöka det eventuella stöd som elever i år 1-5 med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi erhåller. Studien är baserad på en enkät som skickats till samtliga speciallärare och specialpedagoger i den aktuella kommunen. En telefonintervju med en person på kommunnivå genomfördes för att komplettera undersökningens resultat. Studien visar att alla skolor utom en har speciallärare och specialpedagoger till elevernas förfogande. Rektorn på varje skola ansvarar för stödundervisningen, då kommunen sedan en tid decentraliserat ansvaret för detta. Speciallärarna och specialpedagogerna anser inte att stödet som erbjuds eleverna är tillräckligt och skulle vilja öka tillgången till kompensatoriska hjälpmedel samt antalet speciallärare och specialpedagoger på skolorna. Skolorna använder en rad olika tester för att upptäcka elever med läs- och skrivsvårigheter. Enligt studien är klassläraren den som oftast upptäcker läs- och skrivsvårigheter. Trots att skolorna ska individualisera hjälpen till elever och erbjuda stöd inom klassrummet, sker den mesta stödundervisningen utanför klassrummet. The purpose of this study is to investigate the remedial teaching offered to students in the early school years (school years 1-5) that have reading- and writing disabilities in one of the suburbs of Stockholm. The study is based on a questionnaire sent to all remedial teachers in the topical suburb. In order to complete the study, a telephone-interview with the person skilled for these questions in the local government was made. The study shows that all schools except one have remedial teachers at the students disposal. The responsibility for the remedial teaching is decentralized within the community, and each principal is responsible for the help provided by the school. The remedial teachers themselves do not think the schools offer enough for these students and would like for them to increase the access to technical teaching aid, as well as the numbers of remedial teachers at the schools. The schools use different tests in order to discover students with reading- and writing disabilities. According to the study, the class teacher is the person who most often discovers that the student has a problem learning how to read and write. Despite the fact that schools are supposed to individualize the help and give the remedial teaching within the classroom, most remedial teachers offered this help outside the classroom.

Denna studie har i huvudsyfte att belysa hur lärare ute i verkligheten arbetar för att underlätta lärande i matematik för elever i läs- och skrivsvårigheter. Vidare frågas, vilka punkter lärarna anser som särskilt viktiga att tänka på vid undervisningen av elever i läs- och skrivsvårigheter i ämnet matematik samt vilka faktorer som ligger till grund för lärarnas val av metoder. De datainsamlingsmetoder som användes var observationer i klassrum och intervjuer med fem lärare i grundskolans år 1, 2, 3 och 5. Därtill genomfördes litteraturstudier inom området. Resultatet från studien visar en samstämmighet mellan hur lärarna i föreliggande studie arbetade i klassrummet och deras uppfattningar om hur de kan underlätta matematikinlärningen för elever i läs- och skrivsvårigheter. De faktorer som ligger till grund för lärarnas val av metoder är utbildning, fortbildning och yrkeserfarenheter samt hur de ser resultatet av sitt arbete hos eleverna. Studiens resultat stämmer väl överens med de allmänna matematikdidaktiska råd till läraren som framkom vid litteraturstudierna. Studien visar att en undervisning som grundar sig på kommunikation i klassrummet, laboration och konkretion samt tid för lärande torde vara nödvändig vid matematikinlärning för elever i läs- och skrivsvårigheter och gynnsam för alla elever.

Syftet med denna studie har varit att undersöka några vuxna dyslektikers syn på deras dyslexi som barn och som vuxen. Undersökningen byggde på fyra intervjuer med vuxna dyslektiker. Arbetets fokus har därmed varit att belysa dyslektikernas upplevelse av deras dyslexi, om de fått rätt hjälp i skolan och om deras acceptans i samhället. Resultatet från intervjuerna visade att alla fyra dyslektiker ansåg att det varit svårt att leva med sin dyslexi och att det hade varit lättare om de fått sin diagnos tidigare i livet. Arbetet fokuserar även på hur dyslektikerna hanterar sin situation i vuxen ålder. Dessutom har arbetet koncentrerat sig på hur man bäst hjälper dyslektiker i skolan. Slutsatsen som drogs efter genomförd studie var att det lönar sig att få rätt hjälp i tid för sin dyslexi. Diagnoser är positiva om den hjälper eleven framåt i sin läs- och skrivutveckling. Det som också visade sig var att dyslektikerna menar i likhet med forskarna, att om eleven blir stöttad av sin lärare och sina föräldrar så är det lättare att lyckas med sin läs- och skrivutveckling. / Formalia och ändring av två uttryck.

Det tycks finnas ett samband mellan läs- och skrivsvårigheter och spänningssökarbeteende. Syftet var att studera om det fanns ett samband mellan läs- och skrivsvårigheter och spänningssökarbeteende hos gymnasieelever. Dessutom har ett flertal undersökningar visat på ett högre spänningssökarbeteende hos pojkar än hos flickor, vilket också undersöktes. Undersökningsmetoden bestod av test för läs- och skrivsvårigheter samt självskattningsformulär för spänningssökarbeteende. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i spänningssökarbeteende mellan de gymnasieelever som antagits ha dyslexi och de utan dyslexi. Dyslexi kan ge ett spänningssökarbeteende men kan också innebära apati och depression, som inte ger höga värden i spänningssökarbeteende. Resultatet påvisades inte heller någon skillnad mellan pojkar och flickor i spänningssökarbeteende (SSS-V). Dock fick flickorna högre värden i social önskvärdhet och pojkarna i impulsivitet. Powerberäkningarna visade att det skulle ha behövts fler undersökningsdeltagare och därmed borde en liknande studie genomföras i ett större sampel. Samhällsförändringar kan även vara orsaken till att inga skillnader påvisades.

I modersmålsundervisningen finns stora möjligheter att erbjuda invandrareleverna en meningsfull språkutvecklingsmiljö som tar hänsyn till deras etniska och kulturella bakgrund. Men ämnet möter också flera hinder, vilka i hög grad påverkar undervisningen. Syftet med det här arbetet är att undersöka möjligheterna för modersmålsundervisningen att främja språkutvecklingsprocessen, med särskilt fokus på läs- och skrivprocessen, hos elever med annat modersmål än svenska. Uppsatsen innehåller en teoretisk del som utgår från tidigare forskning. Detta avsnitt visar på modersmålsundervisningens betydelse för invandrarelevernas språkliga utveckling och hur denna process är nära knuten till frågor om kultur och identitetsskapande. Den här delen av arbetet lyfter också fram de viktigaste problemområden som har identifierats i den tidigare forskningen. Själva undersökningen består av en enkät riktad till modersmålslärarna i en av Mellansveriges större kommuner. Här får vi svar på hur modersmålslärarna ser på de problem som den tidigare forskningen pekat på. Enkätsvaren kopplas sedan till den teoretiska delen för att ge en förståelse för hur de utpekade problemen påverkar modersmålslärarnas arbete med elevernas språkutveckling. Resultaten av undersökningen visade att många av problemområdena hade en negativ inverkan på språkutvecklingsarbetet i modersmålsundervisningen. Men framför allt tre områden ansåg modersmålslärarna vara viktiga att förbättra: undervisningstider, gruppstorlekar och utbildning i läs- och skrivmetoder. Ett par saker såg dock modersmålslärarna positivt på, bl.a. läromedlens kulturella innehåll och koppling till kursplanens mål och att man till viss del planerar sin undervisning tillsammans med andra lärare. Modersmålsundervisningen är mycket viktig för invandrarelevernas språkutveckling. Men denna insikt har bara fått begränsad spridning. För att driva ämnet i en positiv riktning behöver lärare, skolledare och politiker bättre informeras om modersmålsundervisningens betydelse.

Alla typer av inlärningssvårigheter påverkar matematikinlärningen. Detta examensarbete önskar ge svar på vilka symptom olika inlärningssvårigheter kan ge och vilka åtgärder man kan sätta in för att hjälpa eleverna. Dessutom önskar arbetet ge svar på om det finns lika mycket kunskap på skolorna om läs- och skrivsvårigheter som om matematiksvårigheter och om eleverna upplever att elever i olika typer av svårigheter får den hjälp de behöver. För att göra detta har jag dels gjort en litteraturstudie och dels en enkätundersökning bland speciallärare/specialpedagoger, lärare och elever. Det är viktigt att uppmärksamma elever i alla typer av inlärningssvårigheter så att undervisningen kan anpassas till den specifika elevens förutsättningar. Eleven ska ges möjligheter till adekvata utmaningar så att elevens självkänsla stärks och dess motivation till att fortsätta lära sig blir stor. Elevens uppgifter ska därför stärka dess svagheter, men också belysa och utveckla dess styrkor. Enkätundersökningen visar att skolorna har mer kunskaper och bättre rutiner för att upptäcka och arbeta med elever i läs- och skrivsvårigheter jämfört med elever i matematiksvårigheter. Detta gör att man som matematiklärare bör vara medveten om att man kan komma att möta elever som själva inte har insikter i sina styrkor och svagheter avseende matematiksvårigheter. Eleverna själva verkar vara relativt nöjda med den hjälp elever i svårigheter får, men högstadieelever är i större utsträckning än gymnasieelever nöjda med hjälpen i matematik.

Sammanfattning/Abstract Ett viktigt uppdrag som skolan har är att lära barn att läsa och skriva och på olika sätt hantera språket i vårt skriftspråkliga samhälle. Ett annat viktigt uppdrag som lärare har är att utgå från elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter. Vårt syfte har därför varit att belysa lärares förhållningssätt till elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter i den tidiga läs- och skrivundervisningen. Tar lärarna tillvara på dessa och i så fall hur? Kan detta i sin tur ha att göra med den syn lärarna har på läs- och skrivlärande; går det att knyta till någon av två traditioner inom detta område, Phonics eller Whole Language? För att få svar på dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ studie, där vi intervjuat fyra lärare. Med hjälp av vårt arbetes bakgrund har sedan dessa intervjuer analyserats och diskuterats. Vi kan se att lärarna i vår studie i olika grad knyter an till elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter. Till viss del kan vi koppla detta till de två traditionerna Phonics och Whole Language. De lärare vars undervisning främst baseras på Whole Language tar i större utsträckning tillvara på elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter, än lärare vars undervisning främst baseras på Phonics. Vi kan också se nyanser i lärarnas syn på elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter. Även om förkunskaperna och de tidigare erfarenheterna ses som viktiga, så har begreppen olika innebörd; de kan användas som illustration eller som utgångspunkt. I vår studie ser vi att detta varierar för lärarna vid olika moment i läs- och skrivlärandet. Vi ser också att två av lärarna i större utsträckning använder elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter som utgångspunkt, medan de två andra i högre grad använder dessa som illustration.

Syftet med vår studie var att diskutera innebörder av de olika utgångspunkter som tidig läs- och skrivlärande ger för barnens fortsatta läs- och skrivutveckling. För att få en förståelse för detta, intervjuade vi ett antal förskollärare och en specialpedagog som alla var verksamma i förskolan. Fokus låg vid deras beskrivning av hur de arbetar samt hur de motiverar sitt arbete med barns tidiga läs- och skrivlärande. Resultatet visade att de arbetade med språkljudslekar, rim, ramsor och högläsning. Resultatet visade också hur viktigt det vardagliga samtalet är för barnens tidiga läs- och skrivlärande. Motivationen grundade sig på den utveckling de kunde se hos barnen och att barnen tyckte att aktiviteterna var roliga. Deras arbete gav barnen en förförståelse och ett intresse för det skrivna språket.