Syftet med denna studie är att få en överblick över läs- och skrivundervisningen i förskoleklass, årskurs 1, 2 och 3. Syftet är även att belysa vilka läromedel som används i undervisningen. Frågeställningarna är: -         Hur undervisas elever i läsning -         Hur undervisas elever i skrivning -         Vilka läromedel används i svenska Studien är baserad på en enkätundersökning till verksamma pedagoger i 4 kommuner i Västra Götaland. Resultatet visar att många pedagoger i förskoleklass hjälper barnen att utveckla sin fonologiska medvetenhet med material som innehåller mycket språklekar. I årskurs 1 läggs mycket av elevernas studietid på att lära sig avkoda genom att koppla samman grafem och fonem. I alla årskurser förekommer det att pedagogerna ger eleverna strategier för utveckla sin egen skrivning och läsning inom olika genrer.  Eleverna ges dock inte tillfälle att samtala och utveckla sin läs- och skrivförmåga tillsammans i meningsfulla sammanhang. I resultatet kan man också se att datorn inte har haft den genomslagskraft i undervisningen som den haft i övriga samhället.

Syftet med studien är att undersöka uppfattningar om språkstörning som begrepp och dess påverkan på läs- och skrivutveckling samt om den lärmiljö elever med språkstörning erbjuds. Att de intervjuade personerna tillhör olika yrkesgrupper bidrar med variation i uppfattningarna och ligger delvis till grund för resultatmodellen i analysen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där vi lär i samspel med andra och utveckling sker inom den proximala utvecklingszonen. Resultaten diskuteras också utifrån olika synsätt på specialpedagogisk verksamhet; det relationella och det kategoriska perspektivet samt dilemmaperspektivet. Den fenomenografiska ansatsen har inspirerat till intervjuer som datainsamlingsmetod och även till valt analysförfarande. Resultatet visar att språkstörning som begrepp uppfattas mångfacetterat, individuellt och svåravgränsat. Skolan anses behöva mer kunskap om begreppet. Det uppfattas finnas ett starkt samband mellan språkstörning och läs- och skrivsvårigheter men detta ses inte som absolut. De intervjuade menar att det många gånger handlar om språkförsening. Dyslexi används som begrepp för något språkstörning kan utvecklas till. Dyslexi uppfattas också som en del av en språkstörning. På frågan om vilken lärmiljö eleverna bör erbjudas är svaren ganska lika med störst vikt vid individnivån. Enskild undervisning anses nödvändig och elevens svårigheter är i fokus. Specifika språkstörningskunskaper, skolorganisation och elevkännedom är tre delar alla på något sätt uppfattar som viktiga, dock i varierande grad beroende på yrkestillhörighet och/eller plats i organisationen. Alla menar att samarbete över yrkesgränserna är mycket viktigt för att skolan ska kunna erbjuda eleven med språkstörning goda utvecklingsmöjligheter.

Det övergripande syftet med detta examensarbete är att är att skapa förståelse för i vad mån elevers filmskapande kan ses som en tillgång i deras läs- och skrivutveckling. Vidare så uppmärksammas också lärares syn på hur filmskapande kan bidra till läs- och skrivutveckling samt deras syn på text, berättande och lärande. Studien tar också upp vilka möjligheter och vilka hinder som lärarna anser finns i arbetet med filmskapande i skolan. Empiriskt material i form av kvalitativa intervjuer med sex stycken lärare samt teori och tidigare forskning ligger till grund för min analys och diskussion i studien. Resultatet visar på att lärarna ser lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv och att majoriteten av dem ser filmskapande som ett kulturellt redskap för att uttrycka text. Genom att arbeta med film så utvecklar eleverna sitt läsande och skrivande och de menar att det är viktigt att i dagens samhälle kunna uttrycka sig på flera sätt och att vi därför bör se text utifrån ett vidgat textbegrepp. Vidare så menar lärarna att berättandet är en viktig del av vårt lärande och hjälper oss att skapa förståelse för vår omvärld.

Syftet med studien var att undersöka hur Rydaholmsmetoden kan fungera för elever i lässvårigheter på högstadiet. Syftet var också att undersöka hur eleverna uppfattade arbetet med metoden. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats i form av en interventionsstudie med 15 elever i årskurs 7. Även en kvalitativ ansats i form av samtal användes för att ta reda på hur eleverna uppfattat arbetet. Resultatet av undersökningen visade att de flesta elever ökade testresultaten vad gäller avkodning. Interventionen genomfördes under fem veckor med för- och eftertest, vilket kan ha bidragit till viss inlärningseffekt av testresultaten. Under samtalen framkom en positiv inställning till arbetet med metoden, men ett antal elever upplevde exkludering på grund av att arbetet med metoden innebar en-till-en-undervisning utanför ordinarie undervisning. I strävan efter relationellt perspektiv är det viktigt att arbetet sker i samråd med eleven, men de organisatoriska förutsättningarna kan innebära svårigheter för interventioner av detta slag. / The purpose of this study was to examine how the Rydaholm method works for pupils within reading difficulties in secondary school. The aim was also to analyze how students perceive the work with the method. We used a quantitative method in terms of a study of intervention with 15 students in grade 7. A qualitative method was also used with interviews, this to assess how the students perceived the work with the Rydaholm method. The results of the study showed that most students increased their test results in terms of decoding. The intervention was conducted over a period of five weeks, which may have contributed to a certain effect of learning of the test. The interviews with the students revealed a mainly positive attitude to the work with the method. During the interviews some students revealed that they experienced exclusion by working with the method, specifically as one-to-one tutoring was required outside the normal timetable. In search of a relational perspective, it’s important that the work is done in cooperation with the student. Thus, the organizational conditions may implicate difficulties for interventions of this kind.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns någon koppling mellan läsförståelseproblem och matematiksvårigheter.</p><p>En inledande teorigenomgång visar på olika sorters svårigheter med läsning och matematik samt listar olika orsaker till dessa svårigheter. Teoridelen tar även upp tidigare forskning om kopplingen mellan matematiksvårigheter och läs- och skrivsvårigheter i allmänhet och läsförståelse i synnerhet.</p><p>En kvantitativ undersökning utreder om det finns någon koppling mellan resultatet på ett läsförståelsetest som elever gör i år 7 och resultatet på de nationella proven i matematik som görs i år 9 samt det matematikbetyg som eleverna fick i år 9.</p><p>Resultatet på undersökningen visar att det finns ett samband mellan läsförståelsetestet och matematikresultaten. Ett svagt resultat på läsförståelsetestet tenderar att ge sämre resultat på de nationella proven samt låga betyg i matematik.</p>

<p>År 2003 reviderades Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (Lpo94) och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. Utifrån våra tolkningar av Lpo94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans ämnen för att skapa förutsättningar som stärker barnens förmåga att lära och utvecklas. Vår studie syftar till att undersöka tre olika teoriers syn på hur motorisk färdighet påverkar barnets läs- och skrivinlärning.</p><p>I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning gällande motorisk aktivitet och dess betydelse för barns läs- och skrivutveckling. Vi har valt att ta del av tre personers olika teorier och hur de förhåller sig till barns motorik i relation till läs- och skrivinlärningen.</p><p>För att besvara vårt syfte har vi genomfört intervjuer med informanterna. Arbetet belyser vilka olikheter det finns i synen på betydelsen av motorisk träning för barns läs- och skrivinlärningen.</p><p>Alla tre ansåg att motoriken i någon form hade betydelse, men i vilken utsträckning där gick informanternas åsikter isär.</p>

<p>Jag har alltid varit intresserad av att läsa böcker och tycker det är viktigt att läsa för barn. Att läsa tror jag är betydelsefullt för barnens språkutveckling. Syftet med mitt examensarbete var att ta reda på hur man arbetar med sagoläsning och muntligt berättade ute på förskolorna. Samtidigt ville jag veta om sagoläsning påverkar språkutvecklingen.</p><p>Jag valde att genomföra en kvalitativ undersökning med enkätfrågor som jag skickade till personal på sex förskolor. Jag fick tillbaka alla sex enkätsvaren och resultatet visade att man arbetar mycket med sagor och berättande ute på förskolorna. Flanosagor, sagopåsar samt drama och teater använder man mycket. De ansåg också att mindre grupper var att föredra när man läser. Att läsa mycket är viktigt samtidigt som man inspirerar barnens glädje till sagoläsning genom att själv visa hur mycket man tycker om sagor. Litteraturstudien visar att sagor och berättande har en stor påverkan på hur språket utvecklas. Vi ger barnen ord, begrepp och språkförståelse genom att läsa sagor för dem varje dag.</p>

<p>Vi har gjort en undersökning på hur klasslärare upptäcker och hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet med undersökningen är att fördjupa kunskapen i hur klasslärare i den första läs- och skrivinlärningen upptäcker och hjälper elever med dessa problem. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med 4 klasslärare som arbetar med läs- och skrivinlärning i årskurserna 1-3.</p><p>Resultatet visar på att klasslärare anser sig lätt upptäcka om en elev har läs- och skrivsvårigheter genom observation och kartläggning. Deras roll som lärare och deras kompetens spelar en stor roll för att de ska kunna möta dessa elevers svårigheter. Datorn används som ett hjälpmedel i undervisningen och mycket eget tillverkat material som anpassas efter varje individ.</p>

Denna studie fokuserar på elevers uppfattning om den hjälp de får med sina läs- och skrivsvårigheter i skolan. Syftet är att undersöka elevernas uppfattning om den hjälp de fått och vilken sorts hjälp det är.De frågor jag ställt mig är hur eleverna uppfattar sina svårigheter, vilken hjälp de fått och hur denna har fungerat. Det är fem elever från olika årskurser, men samma skola, som deltagit i studien. Jag har valt att göra uppsökande intervjuer med dessa elever. De har allihopa läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi och de har fått olika hjälpmedel och anpassningar i undervisningen som mestadels har hjälpt dem. Det finns dock åsikter om att den riktiga hjälpen har kommit för sent bland annat. Eleverna har dock olika typer av problem och även olika uppfattningar av sina problem. Dock är de flesta elever inte negativt inställda till sina svårigheter och de flesta verkar inte skämmas för att fråga om hjälp, en elev nämner att denne vill bli bättre på att kräva rätt hjälp i tid för att den ska hinna ge en märkbar verkan för eleven.

SAMMANFATTNING/ABSTRACT I dag ses läsande och skrivande som naturliga företeelser i vårt samhälle. Vi har svårt att tänka oss hur det skulle vara att inte kunna läsa och skriva. Genom årens lopp har många läroplaner passerat och diskussionerna om vilken metod som är den bästa för att lära barn läsa och skriva har varit många. Vårt arbete är skrivet ur ett barnperspektiv med syftet att belysa hur några elever uppfattar skolan som miljö för sin skriftspråksutveckling. Till syftet har vi dessutom kopplat följande forskningsfrågor: · Vilken nytta och mening ser eleverna med att lära sig läsa och skriva? · Vad ser eleverna som lustfyllt i skolan? · Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur elever, som har lätt respektive svårt att läsa och skriva, ser på skolans läs- och skrivundervisning? · Vad anser eleverna om färdighetsträning respektive funktionellt skrivande? · Hur uppfattar eleverna svårighetsgraden på de uppgifter och utmaningar de möter i skolan? Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat barn vid två olika skolor. Utifrån det barnen berättat för oss har vi sedan analyserat det i förhållande till tidigare forskning. Undersökningen visar att eleverna trivs i skolan och motiveras av samhällets förväntningar på att de ska lära sig läsa och skriva. Det visar sig att för vissa elever leder färdighetsträningen till att skrivande blir tråkigt medan det för andra är ett stöd i det fria skrivandet, vilket av alla upplevs som lustfyllt. De elever som har lätt för att läsa och skriva har lättare att motivera varför de ska kunna klara av olika saker än de som har det svårare. De sistnämnda anser att de måste öva och öva för att bli bättre. Eleverna anser även att de motiveras av att få arbeta med lite svårare uppgifter.