I skolan ska alla elever inhämta och utveckla kunskaper och få det stöd de behöver för att utvecklas mot kunskapsmålen så långt det är möjligt. Att ge elever möjlighet att utveckla den kommunikativa förmågan genom att samtala, läsa och skriva gör att eleven får tilltro till sin språkliga förmåga vilket är viktigt både för lärande, språk och identitetsutveckling. Att elever är inkluderade och delaktiga i läs- och skrivundervisningen både socialt, fysiskt och pedagogiskt är viktigt oavsett var eleverna befinner sig i sin läs- och skrivutveckling. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om vad lärare i årskurs 2-3 beskriver att de gör för att öka inkludering och delaktighet, socialt, fysiskt och pedagogiskt, i sin undervisning för elever med och utan läs- och skrivsvårigheter.  Syftet var även att ta del av elevers upplevelser om hur de görs socialt, fysiskt och pedagogiskt delaktiga i läs- och skrivundervisningen. I denna kvalitativa forskningsstudie har totalt två fokusgruppsintervjuer med sju lärare, samt elevintervjuer med 28 elever på två olika skolor i Mellansverige i årskurs 2-3 genomförts. Studiens teoretiska utgångspunkter var ett specialpedagogiskt perspektiv, sociokulturellt perspektiv, skoldidaktisk teori samt att studien utgick ifrån det salutogena förhållningssättet KASAM. I studien förstås läsinlärningens komplexitet utifrån “The Simple View of Reading” där språkförståelse och avkodning är centrala komponenter.  Genom transkribering har lärares och elevers beskrivningar synliggjorts genom kategorisering utifrån tre övergripande kategorier; social, fysisk och pedagogisk delaktighet. Resultatet har strukturerats och kategoriserats utifrån lärares beskrivningar av vad de gör för att öka inkludering och delaktighet socialt, fysiskt och pedagogiskt samt hur elever med och utan läs- och skrivsvårigheter upplever inkludering och delaktighet. I resultatredovisningen citerades lärarna och eleverna för att på så sätt få fram deras unika röster. Studiens slutsatser visade att det fanns en samstämmighet hos lärarna av vikten för elever att vara en del i den sociala gemenskapen och att de upplevde en känsla av sammanhang oavsett hur långt de hade kommit i sin läs- och skrivinlärning. Studien visade även att elever med läs- och skrivsvårigheter i högre grad än elever utan läs- och skrivsvårigheter upplevde att de får göra samma sak som sina klasskamrater. Lärarna eftersträvade att ge elever förutsättningar att delta i olika aktiviteter, vilket elever både med och utan läs- och skrivsvårigheter upplevde att de får göra. Lärarna hade olika syn på fysisk inkludering och hur detta påverkade läs- och skrivinlärningen men även elevernas upplevelser av den fysiska inkluderingen skiljde sig från lärarnas beskrivningar. Studien visade vad lärarna beskrev att de gjorde för att öka den pedagogiska inkluderingen, men det var inte alltid eleverna upplevde detta.

ABSTRAKTIljazi, Zatije och Folgado, Cecilia (2011) Specialpedagogernas inkluderande arbetsätt utifrån målsättningen en skola för alla i förhållande till elever som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter. Special education teachers inclusive work, based on a goal of a school for all - in relation to students who have dyslexia and reading and writing difficulties. Lärande och samhälle, Barn unga samhälle, Barn och ungdomsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagoger ser på målsättningen en skola för alla och hur de arbetar utifrån den i förhållande till elever som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter. Undersökningar har gjorts på specialpedagogers arbetsmetoder och hjälpmedel när det gäller att arbeta inkluderande med elever som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter utifrån målsättningen - en skola för alla. Intervjuer genomfördes på två olika skolor samt utfördes det en observation. Resultatet i studien visar att samtliga av de tre intervjuade specialpedagogerna har en strävan att arbeta utifrån målsättningen - en skola för alla. Hur de arbetar har inga enhetliga arbetssätt kunnat påvisas då de arbetar på olika sätt. Anledningen till detta kan knytas till de två olika skolornas organisation, pedagogernas intressen och deras syn på lärandet. I studien framkommer även att specialpedagogerna upplever olika hinder när det gäller målsättningen ”en skola för alla”, i det inkluderande arbetet. Detta då alla individer är olika och har olika behov. Exempel på hinder som framkommit är svårigheten med att använda pedagogiska hjälpmedel i skolarbetet för de yngre eleverna samt ett för stort elevantal i klasserna. Enligt specialpedagogerna kan olika alternativa hjälpmedel underlätta elevers skolsituation, exempelvis med hjälp av datoranvändning. Specialpedagogerna framhäver även vikten av kunskaper och förståelse kring de svårigheter elever kan ha när det gäller behov av särskilt stöd i undervisningen.Nyckelord: Dyslexi, En skola för alla, Inkludering, Lässvårigheter och skrivsvårigheter. / ABSTRACTThe aim of this study is to explore the special educators ́ view on the overall political objective “a school for everyone” but also how they apply this objective on students with dyslexia. Studies have been made on the special educators ́ way of working and their supporting utilities, from the perspective of including students with dyslexia in the regular teaching based on the overall objective “a school for everyone”.Interviews were carried out on two different schools and there was also made one field study. All of the three interviewees have a desire to base their work on the overall objective “a school for everyone”. However the survey didn't show that there would be a unified way of working to achieve this objective. The reason for this can be found in the two schools ́ different organization and in the special educators ́ interests and view on the learning process.The study is also indicating that the special educators are experiencing obstacles when it comes to applying the perspective of including students with special needs in the regular teaching, based on the overall objective “a school for everyone”, since all students are different and have different needs. The difficulty of taking advantage of pedagogical supporting utilities for the younger students is one example of obstacle. Another example is the high number of pupils in each class.According to the special educators, many students ́ situation could be facilitated by alternative solutions, for instance with computer aided tools. The special educators also emphasize the importance of knowledge and understanding of the difficulties students with special needs are facing in their daily schoolwork.

No description available.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur en grupp pedagoger, på två förskolor, arbetar med barnen för att utveckla intresse för den skriftspråkliga världen. För att uppnå detta syfte har vi genomfört en undersökning på två förskolor. Vi har observerat verksamheten samt utfört kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta pedagoger. För att kunna beskriva och sätta ord på vad vi sett har vi läst in oss på relevant teori av Jörgen Frost, Caroline Liberg och Aidan Chambers med flera. Resultatet visar att pedagogerna utgår från skönlitteratur för att tillvarata barnens intresse för den skriftspråkliga världen, vilket aktuell forskning förespråkar. Metoderna de använder skiljer sig dock åt.

Jönsson, Malin och Pettersson, Jennie (2010) Läs- och skrivutveckling. En studie om pedagogens roll i mötet med barn med språk- och kommunikationsproblem (Reading and writing development. A study about the role of the educationalist in the meeting with children with language and communication problems.) Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I vårt arbete vill vi lära oss mer om språk- och kommunikationsproblem samt hur läs- och skrivutvecklingen hos dessa barn kan se ut. Vi vill även undersöka hur man kan individualisera för barn med språk- och kommunikationsproblem samt vilka alternativa verktyg som finns att tillgå. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning baserad på 6 intervjuer och en fallstudie. Resultatet från intervjuerna och fallstudien presenteras i olika temaområden. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att barn som har någon form av språk- och kommunikationsproblem kan ha svårigheter inom olika språkområden t.ex. fonologi, grammatik, semantik eller pragmatik. Man kan ha olika svårighetsgrader inom de olika områdena och detta leder till att barnets behov och förutsättningar kan se mycket olika ut. När det gäller läsinlärning finns det inte en metod som passar alla barn med språk- och kommunikationsproblem. Det finns flera olika alternativa verktyg, men det är viktigt att skilja på om hjälpmedlet ska underlätta kommunikation eller inlärning. Det är viktigt att kartlägga varje barns styrkor och svagheter för att få fram just det barnets behov. Skolans miljö ska vara anpassad till varje elevs behov och individualisering är viktigt för alla elever, men inte minst för de som har språk- och kommunikationsproblem.Nyckelord; alternativa verktyg, individualisering, läs- och skrivutveckling och språk- och kommunikationsproblem.

Synen på och definitionen av läs- och skrivsvårigheter har varit väldigt omtvistad under flera år. Vårt övergripande syfte med denna uppsats är att genom att intervjua verksamma pedagoger i dagens skola där de beskriver begreppet läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Vi vill även få ökad kunskap inom detta ämne. Frågeställningen blir då hur verksamma pedagoger tolkar begreppet läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? Hur arbetar pedagoger med begreppen? Börjesson (1997:48) menar att definitioner om vad som är avvikande ständigt diskuteras och att dessa diskussioner ser olika ut beroende på var man befinner sig och när i tiden. Detta har varit vår utgångspunkt i våra frågeställningar.Undersökningen ha skett genom kvalitativa intervjuer med diktafon som hjälpmedel. Våra intervjuer har vi sedan analyserat utifrån tidigare forskning. Vi har även belyst undersökningen ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, vilket handlar om att människan skapar egna föreställningar om vår värld, antingen ensam eller tillsammans med andra. Vår slutsats är att pedagoger har olika uppfattningar om begreppen och de talar om de på olika sätt. Detta kan till exempel bero på vad pedagogerna har för erfarenheter eller i vilket sammanhang de befinner sig. Läs- och skrivsvårigheter ses som ett brett begrepp där dyslexi förklaras som specifika läs- och skrivsvårigheter.Nyckelord: Dyslexi - läs- och skrivsvårigheter - föreställningar - specifika läs- och skrivsvårigheter – språkutveckling

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur läs- och skrivinlärning kan se ut hos barn medspråkstörning. För att samla data till vårt arbete har vi gjort litteraturstudier och kvalitativaintervjuer med tre respondenter, vilket utgör ett litet urval. Av intervjuerna framgår att denspråkliga medvetenheten är viktig både för barn med språkstörning och barn med typiskspråkutveckling inför kommande läs- och skrivinlärning. Sammanfattningsvis kom vi fram till att barn med språkstörning behöver en tydlig undervisning för att lära sig på bästa sätt, genomatt pedagogen talar tydligt, pekar, och använder sig av gester och bilder. Pedagogen kan tala i”klartext”, förklara tydligt och säga ”landet Sverige” istället för ”Sverige”. Vi kom också framtill att i stort sett alla barn med språkstörning har läs- och skrivsvårigheter av något slag.

No description available.

Vår studie handlar om hur pedagoger upptäcker och arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien är att undersöka hur några utvalda pedagoger ser på och arbetar med läs- och skrivinlärning samt hur de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter i årskurs 1-3. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod, och valt att göra intervjuer med några utvalda pedagoger.Intervjupersonerna anser att om elevernas läs- och skrivsvårigheter upptäcks i tidig ålder kan svårigheterna motverkas. De betonar vikten av att göra undervisningen lustfylld och att de utgår ifrån elevernas livserfarenheter. Intervjupersonerna nämner att en självsäker elev med starkt självförtroende kan påverka sin läs- och skrivutveckling i positiv riktning. Föräldrarollen, föräldrarnas kunskap och deras intresse för att kunna hjälpa sina barn med läsningen och skrivningen kommer också att lyftas fram.

Syftet med mitt arbete har varit att ta reda på hur tre pedagoger arbetar med läs- och skrivinlärning för de yngre barnen. Frågeställningarna jag utgått från är: Hur kan pedagoger arbeta med läs- och skrivinlärningen i grundskolans tidigare år? Hur anser pedagogerna att deras arbetssätt påverkar undervisningen? I undersökning kan man tydligt se att pedagogerna är positiva till den analytiska inlärningsmetoden och det är den som ligger till grund för deras val av arbetssätt. Man ser även att pedagogerna väljer arbetsmetoder för att möta det enskilda barnet utifrån var det ligger i sin läs- och skrivutveckling så att alla barn ska lära.