Vårt informationssamhälle ställer allt högre krav på den enskilda individens läs- och skrivförmåga samtidigt som de internationella undersökningarna PISA och PIRLS (Skolverket) visar på att svenska elevers kunskaper kring läsning och skrivning har försämrats genom åren. Vad kan detta beror på? Hur arbetar dagens skola, utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, för att höja läs- och skrivkompetensen? Frågor som rör skolan är ständigt med i samhällsdebatten och skolans uppdrag förändras i takt med att politiska idéer och värderingar i samhället skiftar. Syftet med undersökningen är att få kunskap och förståelse om hur speciallärare i grundskolan resonerar kring sina val av metoder för elevers läs- och skrivutveckling. Vår teoretiska ansats utgår både från ett sociokulturellt och biologiskt perspektiv där lärarberättelser utgör vårt empiriska material. Vår undersökning kring läs- skrivutveckling visar att i de tidigare årskurserna fokuserar speciallärarna framför allt på analytiska och syntetiska metoder. I de senare årskurserna fokuserar speciallärarna i synnerhet på användandet av alternativa verktyg som ett kompenserande arbetssätt för elevers läsning och skrivning. Vår slutsats innebär att speciallärare måste våga undervisa, diskutera och arbeta med olika slags texter tillsammans med eleverna och samtidigt lyfta in elevernas egen kultur till exempel musik, spel, film och leksaker i undervisningen. Likaså måste vi ha ett öppet men reflekterande sätt till en alltmer växande teknik, såsom alternativa verktyg, inom skolans läs- och skrivundervisning.

Vårt arbete handlar om individanpassad läs- och skrivinlärning. Vi har i denna studiegjort en kvalitativ undersökning som bygger på observationer och intervjuer som hargenomförts i två olika skolor i södra Sverige, med olika geografisk och kulturellbakgrund. Materialet består av två intervjuer och drygt 20 timmars observationer.Våra resultat visar att lärarnas syn på begreppet individanpassad läs- och skrivinlärninghandlar om att variera sin undervisning, att låta eleverna arbeta i sin egen takt och attlåta eleverna välja utifrån exempelvis ett arbetsschema eller bokstavsschema. Lärarnasegen individanpassning i läs- och skrivinlärning visar på att de använder sig av olikastrategier och metoder och enligt lärarna finns det inga större problem när det gäller attkunna individanpassa läs- och skrivinlärning om man fokuserar på undervisningen, mendäremot kan andra saker som tidsbrist och stress sätta käppar i hjulen. Vår slutsatsutifrån våra resultat är att det krävs en högre grad av individanpassad undervisning föratt tillgodose varje elevs behov och man i större utsträckning bör ta tillvara elevernasegna intressen och erfarenheter. Vi har också kommit fram till att begreppetindividanpassning måste diskuteras och problematiseras.

Syftet med vårt arbete är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv belysa metoder som syftar till att främja språkutveckling samt förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. Vi vill lyfta fram olika pedagogers tankar kring förebyggande insatser och samverkan i arbetet med barns språkutveckling samt läs- och skrivinlärning. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om språk-, läs- och skrivutveckling, samverkan och den specialpedagogiska rollen. Den empiriska delen utgörs av en kvalitativ undersökning som bygger på halvstrukturerade intervjuer. Målgruppen har bestått av pedagoger från förskola, förskoleklass, skolår 1-2 samt specialpedagoger. Resultatet visar att samtliga intervjuade pedagoger betraktar språklig medvetenhet som viktig och nödvändig för barnens språkliga utveckling. Det finns en stark tilltro till möjligheterna att verka för en språkutveckling och därmed förebygga läs- och skrivsvårigheter. Pedagogerna ser samverkan som ett betydelsefullt redskap för barns språk-, läs- och skrivutveckling, men vi kan konstatera att den röda tråden mellan förskola och skola saknas. Resultatet visar också att specialpedagogen i sin yrkesroll har en stor uppgift att fylla inom samtliga dessa områden.

SAMMANFATTNING/ABSTRAKTTitel: ”Jag anmäler till Skrivverkstan…”. En intervjustudie med SFI-lärare, modersmålslärare och specialpedagog. ”I´ll report to the Writing Workshop…”- Interview Study with SFI Teacher, Mother Tongue Teacher and Special Educator.Författare: Nuray ElagözTyp av uppsats: Examensuppsats (15 hp)Handledare: Anna-Karin Svensson, Examinator: Birgitta LansheimProgram: Specialpedagogprogrammet 90 hpDatum: 2016-08-24Förväntat kunskapsbidragDenna studies frågeställningar väcktes i arbetet med SFI-elever som har svårigheter i sin språk-, läs- och skrivutveckling. Förhoppningsvis kan denna studie bidra till ökad kunskap om hur viktigt det är att ha kunskap om både läs- och skrivpedagogik i mötet med SFI-elever som har svårigheter i sin språk-, läs- och skrivutveckling. Studien kan även bidra till kunskap om vikten av att specialpedagogiken flyttar in i klassrummet och att specialpedagogens kunskaper delges lärarna i mötet med SFI-elever i behov av stöd.Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka hur studiens deltagare, SFI-lärare, modersmålslärare och specialpedagog, utformar sin undervisning för SFI-elever som behöver stöd i sin språk-, läs- och skrivutveckling. I studien undersöks även hur SFI-lärare, modersmålslärare och specialpedagog ser på orsakerna kring SFI-elevers svårigheter i sin språk-, läs- och skrivutveckling samt hur samarbetet bland skolpersonalen upplevs kring elever som har svårigheter i sin språk-, läs- och skrivutveckling. Följande frågeställningar besvarar arbetets syfte:- Hur uppfattar och analyserar studiens deltagare, SFI-lärare/modersmålslärare/specialpedagog, orsaker till elevers svårigheter avseende språk-, läs- och skrivutveckling på ett andraspråk?- Vad berättar informanterna i studien om sitt arbete med SFI-elever som behöver stöd i sin språk-, läs- och skrivutveckling?- Hur upplever informanterna samarbetet mellan lärare/modersmålslärare/specialpedagog kring SFI-elever som behöver stöd i sin språk,- läs- och skrivutveckling?Teoretisk ramDenna studie har sin teoretiska utgångspunkt i kognitiva och sociokulturella teorier samt specialpedagogiska perspektiv. Inom de kognitiva teorierna förläggs fokus på hur själva individen lär medan det inom den sociokulturella teorin är samspelsprocesserna mellan individerna som är i centrum. Inom de specialpedagogiska perspektiven förklaras tre olika sätt att se på specialpedagogiken: (1) det kompensatoriska, (2) relationella och (3) dilemma perspektivet.MetodStudien bygger på intervjumetoden utifrån den hermeneutiska ansatsen. Fyra SFI-lärare, en modersmålslärare och en specialpedagog inom en och samma verksamhet har intervjuats med hjälp av semistrukturerade frågor. Datainsamlingen är kvalitativ då empirin har tolkats utifrån ord och inte numeriska siffror.ResultatetResultatet visar att de intervjuade arbetar med genrepedagogiken för att stötta alla SFI-elevers skrivutveckling. Det visar även att de intervjuade arbetar utifrån Pallincsar och Browns (1984) strategier för att stötta samtliga SFI-elevers läsutveckling. Det är dock en strategi som är i skymundan som handlar om att ställa frågor till texten. Det är likaså ingen av de intervjuade som lyfter att de i undervisningen arbetar med elevers metakognitiva förmågor. Specialpedagogens stöttar SFI-elever som har läs- och skrivsvårigheter genom att de får öva på sin fonologiska medvetenhet och använda kompensatoriska hjälpmedel. Studien visar att samarbetet mellan SFI-lärare, modersmålslärare och specialpedagog förekommer vid behov kring SFI-elever som behöver stöd i språk-, läs- och skrivutvecklingen samt att samarbetet upplevs positivt bland de intervjuade.Specialpedagogiska implikationerDetta resultat ger implikationen att skolpersonal medvetet bör arbeta med SFI-elevers läsutveckling och de metakognitiva förmågorna. Specialpedagogens kunskaper om fonologisk medvetenhet i andraspråket bör även vidarebefordras till SFI-lärarna och modersmålsläraren. Vidare behöver även klassrummen utrustas med kompensatoriska hjälpmedel som finns hos specialpedagogen så att samtliga elever i behov av stöd kan få hjälp inom undervisningens ram.

Arbetets art: Examensarbete Barndoms- och ungdomsvetenskap (BUS)Sidantal: 43 (47 inklusive referenslistan)Titel: Läs- och skrivsvårigheter ur ett historiskt perspektivFörfattare: Nisrin AdasHandledare: Jonas QvarseboDatum: 2008-03-07Syfte och frågeställningar: Synen på och definitionen av läs- och skrivsvårigheter har varitväldigt omtvistad under 1900-talet. Mitt övergripande syfte med denna uppsats är att genom endiskursanalys finna de mönster som formuleras i utvalda texter. Härigenom studeras följandeproblematiseringar: Hur har fenomenet läs- och skrivsvårigheter uppmärksammats under denperiod som kommer att studeras? När och hur visar sig problemet enligt vissa aktörer? Vilkakunskaper ligger till grund för det? Vilka är auktoriteterna som har kämpat om tolkningsföreträdegenom historien? Vilka åtgärder har utförts för elever med läs- och skrivsvårigheter? Dessadimensioner förtydligas genom en historisk undersökning, detta för en förståelse av läs- ochskrivsvårigheternas utveckling.Metod och teori: Diskursanalys som teori och metod har varit grunden för undersökningen.Kortfattad slussats: Beroende på olika teoretiska forskningsperspektiv skildras synsättet kringfenomenet läs- och skrivsvårigheter. Oenigheterna handlar inte enbart om skilda synsätt, utanhandlar även om skolsystemets och undervisningens organisation.

No description available.

No description available.

Studiens syfte har varit att bidra med kunskap om lärare i årskurs 1–3 och deras syn på läs- och skrivundervisning och läs- och skrivsvårigheter. Internationell och nationell forskning lyfter vikten av att kunna läsa för att få möjlighet att delta i samhället, det minskade intresset för läsning bland våra elever samt vilka framgångsfaktorer som skapar ett lyckat arbete kring läs- och skrivinlärning och läs- och skrivsvårigheter. Något som anses avgörande är att läraren har en tydlig undervisningsstruktur där hen utgår från sina akademiska kunskaper i det praktiska arbetet samt att hen skapar goda relationer till sina elever, vilket ger möjlighet att motivera eleverna till arbete. Vår studie har genomförts genom en kvalitativ forskningsmetod, där vi valt att göra semistrukturerade intervjuer med åtta lärare i årskurs 1–3. Vi har sedan med stor noggrannhet transkriberat och analyserat vårt empiriska material utifrån en analysmodell i sju steg med en fenomenografisk ansats. Vår analys har genererat i åtta kategorier; metod och materialval, lära på olika sätt, motivation och relation, kartläggning och kunskapsöversikt, uppmärksammande, samarbete, stöd i undervisningen och utmaningar. Kategorierna analyserades vidare i relation till den didaktiska triangeln och läsmodellen The Simple View of Reading. Lärarna beskriver en strukturerad och varierad läs - och skrivundervisning, med olika arbetssätt och material som skapar möjlighet för eleverna att lära på olika sätt. Trygga relationer samt motivation är centralt i lärarnas arbete. Genom att kartlägga och testa elevers kunskaper kontinuerligt inom läsning och skrivning, får lärarna ett bra underlag för sin planering av undervisningen. Det sker olika former av samarbeten kring elever i läs- och skrivsvårigheter, såsom pedagogiska diskussioner och gemensamma arbetsinsatser för att ge varandra stöd i arbetet.

Syfte: Studien syftar till att undersöka speciallärares upplevelser och erfarenheter i användningen av digitala lärverktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter samt undersöka om skillnader och likheter finns mellan de två skolformerna grundskola och anpassad grundskola.  Metod: Studien är kvalitativ och har genomförts via tio semistrukturerade intervjuer varav fem speciallärare i grundskolan och fem i anpassad grundskola, samtliga verksamma på låg- och mellanstadiet. Resultat: Speciallärare som fått fortbildning och har ett eget intresse av digitala lärverktyg upplever sig trygga i att göra medvetna val som när, var och hur verktygen bäst används och integreras i lärprocessen. Samma speciallärare uttrycker i högre grad positiva inlärningseffekter av digitala lärverktyg. Gällande likheter mellan skolformerna visar studiens resultat att speciallärare i båda skolformerna önskar mer fortbildning avseende digital kompetens. Skillnader som framgick var att växelverkan mellan analog och digital undervisning var mer förekommande i grundskolan medan anpassad grundskola arbetade i högre grad digitalt då det var mer gynnsamt för eleverna.  Slutsats: Det krävs nya krafttag kring digital kompetens för att skolan ska kunna erbjuda likvärdig utbildning till alla elever, vilket innebär att politiska beslut, kommunernas strategiarbete och skolledningens plan behöver samspela.

<h1>Abstract</h1><p> </p><p>People who have problems with the written language will face serious difficulties in todays society. Our social structur is based on the criterium that every individual has to be able to read and write, and for this reason it is important that pupils with learning difficulties receive help. The purpose of my investigation is to examine how children with reading- and writing difficulties can benefit throught creative methods. Children with reading- and writing difficulties are in need of these creative methods that exist today. Amongst all of our public healht issues, dyslexia is one of the biggest problem we have today and children are therefor in need of these creative methods.</p><p> </p><p>Through  qualitative<strong> </strong>interviews with two educationalists there has been established thad the creative way of working benefits children in many ways if it is preformed correctly. The methodes and the course of action has to be suited to every individual pupil and his or her way of learning. The two intervjues has showen that a good way of working with children can be established when the educationalist selects the best parts of different methods and through these parts creates his of her own way of working.</p>