Syftet med den här kvalitativa studien var att se hur undervisningen i ämnet svenska i årskurs 1–3 bör organiseras för att främja andraspråkselevers läs- och skrivutveckling. Utifrån syftet har metoder som används i undervisningen för att främja andraspråkselevers läs- och skrivutveckling och eventuella faktorer som lärare behöver ta hänsyn till lyfts. Vid materialinsamlingen användes halvstrukturerade intervjuer där sex verksamma lärare med erfarenheter av andraspråkselevers läs- och skrivundervisning inkluderades. För att analysera det material som framkom utifrån intervjuerna användes det sociokulturella perspektivet som stöd. Studien har visat att olika metoder, så som användning av bildstöd, gester, digitala verktyg och anpassningar av material, har använts av lärarna för att stödja andraspråkselevers läs- och skrivutveckling i svenska. Metoder som syftar till att ge andraspråkselever stöd på modersmålet har skett främst i form av inläsningsmaterial, dock har det använts begränsat av lärarna. I studien har det även framgått att lärarna har olika uppfattningar om andraspråkselevers läs- och skrivutveckling. Hälften av lärarna ansåg att andraspråkselevers läs- och skrivutveckling inte skiljer sig från förstaspråkseleverna, medan övriga lärare ansåg att det fanns tydliga skillnader. Trots de skillnader som framhölls av lärarna har den här studien visat att lärarna undervisade alla andraspråkselever utifrån den svenska kursplanen. / <p>svenska</p>

Högläsning är en viktig aktivitet som främjar elevernas ordförråd och utvecklar språk- och läsutveckling, samt medvetenheten om hur en berättelse är uppbyggd. Men det räcker inte med att bara läsa direkt ur boken. Läraren behöver även undervisa om lässtrategier som eleverna till slut själva kan använda vid individuell läsning. För att ta reda på hur lärarna i denna studie beskriver sin användning av högläsning tar studien sin utgångspunkt i en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare från en skola besvarar studien följande frågeställningar: Hur används högläsning av läraren i klassrummet, och hur anpassas högläsningen till eleverna? Hur hanteras lässtrategier vid lärarens högläsning? Vilket syfte har lärarna med högläsning? Vilka fördelar och nackdelar anser lärarna finns vid högläsning? Resultat är tolkat och baserat på den hermeneutiska teorin. Studien utgår från den sociokulturella teorin där lärandet i samspel med andra är en förutsättning. Resultatet visar att lärarna använder sig av lässtrategier under högläsning för att utveckla elevernas läsförståelse och ordförråd, samt att lärarna beskriver högläsningen som positiv. / Reading aloud is an important activity that promotes pupil´s vocabulary and develops language and literacy development, and the understanding of how a story is constructed. But it's not enough to just read directly from the book. Teachers also need to teach reading strategies those pupils eventually self-operated by individual reading. To find out how the teachers in this study describe their use of reading aloud study takes as its starting point a qualitative approach with semistructured interviews. Through semi-structured interviews with five teachers from a school study answers the following questions: How is reading aloud used by the teacher in the classroom, and how is reading aloud adapted to the students? How are reading strategies used during reading aloud by the teacher? What is the purpose of the teachers by reading aloud? What advantages and disadvantages do the teachers find in reading aloud? Results are interpreted and based on the hermeneutic theory. The study is based on the socio-cultural theory where learning in interaction with others is essential. The results show that teachers use reading strategies for reading aloud to develop students' reading comprehension and vocabulary, as well as teachers describe recital positive.

Syftet med denna empiriska studie var att granska hur lärare motiverar och använder högläsningen i undervisningen. För att kunna besvara studiens frågeställningar genomförde jag åtta intervjuer med lärare. Studien vilade på det sociokulturella perspektivet och dess syn på hur vi människor förvärvar kunskap. Studiens frågeställningar var: Hur ser lärarna på högläsning i undervisningen och vilken betydelse tillmäter de högläsningen för elevernas läs- och skrivinlärning? Vilka förmågor i ämnet svenska vill lärarna att eleverna ska tillägna sig genom högläsningen? Resultatet av studien pekade på att högläsningen är ett viktigt pedagogiskt verktyg i undervisningen. I resultatet framkommer dessutom hur viktigt det är att följa upp med diskussioner och att låta barnen få uttrycka sina erfarenheter estetiskt efter högläsning. Tidigare forskning framhåller bland annat att ordförrådet och hörförståelsen utökas, samt att läsintresset kan väckas till liv och barnens ordigenkänning förbättras. Informanterna ansåg att högläsningen är mycket viktig för elevernas läs- och skrivinlärning. Barn som fått ta del av högläsning har ett starkare ordförråd, ordförståelse, ökad fantasi och har enklare för att skapa egna meningar. Det hörda skriftspråket skapar också nyanser i den egna läsningen och eleverna bör få lyssna till texter de är intresserade av. Detta gör att barnen blir intresserade och motiverade till att läsa och vad de själva kan förmedla genom sin läsning. Arbetet pekade på möjligheter till vidare forskning i ämnet. Till exempel vore det intressant att undersöka vad eleverna tycker om högläsningen. Ett annat uppslag vore att göra klassrumsobservationer för att undersöka om högläsningen skiljer sig åt mellan klasserna. / <p>Svenska</p>

Syftet med studien har varit att undersöka vilka hinder och möjligheter till att anpassa undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter som speciallärare upplever finns i grundskolan och hur hindren kan undanröjas och möjligheterna bäst kan tas tillvara. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer. Sex speciallärare på sex olika grundskolor intervjuades enligt semistrukturerad intervju.   Resultatet visade på att det finns fler hinder än möjligheter till att anpassa lärmiljön för elever i läs- och skrivsvårigheter, men att de flesta av hindren låg på organisationsnivå och därför var relativt enkla att undanröja. Andra hinder låg dock på samhällsnivå och var därför svårare att undanröja. Vad gäller möjligheter så framkom att stora möjligheter till att anpassa undervisningen förelåg på skolorna, men att dessa möjligheter ibland inte togs tillvara på ett maximalt sätt. En av de bästa möjligheterna befanns vara tidiga upptäckter och tidiga insatser. Sammantaget kunde dock konstateras att det förekom stor skillnad i hanteringen av elever i läs- och skrivsvårigheter både mellan skolorna och inom skolorna. Därmed kunde vi se att det finns en del att göra för att läs- och skrivsvårigheter inte ska vara en större funktionsnedsättning i den pedagogiska praktiken än vad det behöver vara.

Svenska skolelevers skolprestationer fortsätter att försämras, deras läsintresse minskar och skillnaden mellan flickor och pojkar ökar. Forskning visar att skolan inte lyckas erbjuda en undervisning som stöttar de svagaste eleverna och inte heller utmanar de starkaste. Undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och speciallärarens uppgift är att medverka i ett förebyggande arbete samt analysera svårigheter i lärmiljön. Denna fenomenografiskt inspirerade studie undersöker yngre elevers varierande tankar om vad som utvecklar deras läs- och skrivförmåga. Studiens empiri baseras på semistrukturerade intervjuer, deltagande observationer och fältanteckningar, elevarbeten samt informella samtal. Resultatet lyfter fram fem områden som påverkar elevers lärandeorientering; deras uppfattningar om sitt eget lärande, graden av kreativitet i skoluppgifter, samspelsmöjligheter, den yttre miljön samt de redskap de har till förfogande. Studien visar att de sammanhang som elever uttrycker som meningsfulla är de sammanhang som uppfattas utveckla deras förmåga. Meningsfullt är att få uppleva kompetens, självständighet och delaktighet. Barn och elevers motivation stärks av möjligheten att få samarbeta, använda sin fantasi och vara kreativa. Hinder för deras utveckling är känslor av otillräcklighet. Stöd för utveckling är lärarens design av lärandesituationer, kommunikativa sammanhang och olika typer av redskap, vilket för de äldre eleverna främst uttrycks som digitala resurser. Utifrån detta resultat formuleras speciallärarens roll i en kollaborativ läs- och skrivpraktik där elever, lärare och speciallärare tillsammans formar ett skriftspråkligt lärande.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur några lärare, speciallärare och specialpedagoger beskriver att flerspråkighetsfaktorn påverkar identifiering av läs- och skrivsvårigheter, och vilken kunskap som de anser behövs för att kunna göra bedömningar med god tillförlitlighet. För att undersöka detta har åtta lärare, speciallärare och specialpedagoger på sammanlagt sex olika grundskolor i två olika kommuner intervjuats i enskilda och semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska ram utgår från ett specialpedagogiskt perspektiv på lärande samt Antonovskys salutogena perspektiv. Sammanfattningsvis efterfrågar deltagarna, och framför allt lärarna, mer kunskap om generella och specifika läs- och skrivsvårigheter för att kunna stötta elever i svårigheter på rätt sätt. Flera av deltagarna tycker att det är en stor utmaning att ge de flerspråkiga eleverna rätt stöttning, och framför allt är det en stor utmaning att identifiera det som är brister i språket och det som skulle kunna vara läs- och skrivsvårigheter. De menar att man behöver ha god utbildning i både svenska som andraspråk och specialpedagogik för att göra rätt bedömningar och följaktligen sätta in rätt insatser. Vidare uttrycker deltagarna även en önskan om ett utökat samarbete mellan professionerna lärare, speciallärare, specialpedagoger och modersmålslärare när det gäller dessa elever. Min slutsats är att lärare, speciallärare och specialpedagoger har stor kunskap om och ett salutogent förhållningssätt till flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter, men att det är ett komplext område som kräver tvärprofessionell specialistkompetens. Att disciplinerna lärare, speciallärare och specialpedagoger arbetar tillsammans är en förutsättning för att vi ska kunna möta elevernas behov. Därutöver behöver samarbetet med modersmålslärarna utökas för att ge en mera rättvis och heltäckande bild av de flerspråkiga elevernas svårigheter och förmågor.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lågstadielärare arbetar med elever vid läs- och skrivinlärning. Vi undersökte även hur lågstadielärarna och en logoped uppmärksammar elever med läs- och skrivsvårigheter samt hur lärare stödjer elever i deras läs- och skrivutveckling. För att ta reda på detta har det använts kvalitativa intervjuer utifrån ett bekvämlighetsurval som verktyg för datainsamling. Metoden ger undersökningen konkreta och tydliga svar vilket gjorde att undersökningen fick ett brett underlag. Resultatet av undersökningen visar att samtliga informanter lägger tonvikt på den fonologiska medvetenheten när de introducerar läs- och skrivinlärning. När det gällde hur lågstadielärare uppmärksammar elever som uppvisar att de har svårigheter med läs- och skrivutveckling, hade informanterna olika metoder för att gå tillväga. Lågstadielärarna som intervjuades var positiva till kompensatoriska hjälpmedel men att utifrån forskning visade det sig att våra lärarinformanter inte hade koll på utbudet av kompensatoriska hjälpmedel. Nyckelord: Läs- och skrivsvårigheter, bornholmsmodellen, bedömningsstöd, fonologisk medvetenhet, kompensatoriska hjälpmedel.

Vilken påverkan har digitala verktyg på elevers läs- och skrivutveckling? Vi har valt att uppmärksamma det här ämnet eftersom det är något som alltid kommer finnas med i vårt framtida yrke. Våra blivande elever kommer att möta olika digitala och multimodala texter. Som lärare behöver vi därför utveckla förståelse för hur vi kan lära om och med digitala verktyg i undervisningen. Syftet med kunskapsöversikten är att vinna förståelse för vad som kännetecknar forskningen om digitala verktyg för att stödja elevers läs- och skrivutveckling i grundskolan. Genom sökningar har vi funnit nio vetenskapliga artiklar som vi kartlagt i kunskapsöversikten. Kartläggningen gjordes genom att göra en övergripande beskrivning av artiklarnas syfte, metod och resultat. Det här gav oss en övergripande bild över forskningsområdet. Vidare beskrevsartiklarnas styrkor och svagheter utifrån deras metoder. Resultatet av vår analys relateras till våra frågeställningar som är följande: Hur kan digitala verktyg stödja elever läs- och skrivutveckling? Vilka metoder har visat sig vara gynnsamma i undervisningen? Finns det problem med användningen av digitala verktyg som metod i undervisningen? Det har i vår kartläggning framkommit att digitala verktyg gynnar undervisningen men de kan också skapa vissa hinder. Digitala verktyg kan bidra till elevers engagemang, fokus och motivation till skrivuppgifter. De kan även bidra till individanpassad undervisning och skapa mer tid för lärare att tillgodose elevers behov av stöttning. Hinder som kan uppstå är lärares brist på kunskap om digitala verktyg som metod i undervisningen.

Studien handlar om lärares tankar och resonemang kring användandet av skönlitteratur i undervisningen. I studien lyfts det fram vilka möjligheter skönlitteraturen öppnar upp i undervisningen. • Syftet med studien är att undersöka F-3 lärares resonemang kring användandet av skönlitterära texter i sin undervisning. Studien är en kvalitativ studie där fem intervjuer med lärare från två skolor genomfördes. Datan analyserades med hjälp den fenomenografiska metodansatsen. Ur bearbetningen av intervjumaterialet har fyra stycken beskrivningskategorier skapats: Skapa läsupplevelse och njutning, För läsintresset, För en ökad läs- och skrivutveckling och För ökad kunskap om omvärlden. Resultatet av studien visar att lärarna har goda kunskaper om vad skönlitteraturen kan användas till i undervisningen.

Att skriva sig till läsning (ASL) går ut på att lära sig läsa genom att skriva med dator som skrivverktyg. Syftet med denna studie var att ge insikt i hur lärare arbetar med ASL i årskurs 1 samt ta reda på vilka för- och nackdelar de möter i arbetet med metoden. Utifrån syftet konstruerades dessa frågeställningar: Hur arbetar lärare med ASL i årskurs 1? Vilka för- och nackdelar beskriver lärare att de möter i arbetet med ASL? Hur stöttar lärare sina elever? ASL bygger på sociokulturellt perspektiv på lärande vilket har använts som teoretisk utgångspunkt för denna studie och fokus har legat på scaffolding och zone of proximal development. För att få fram ett resultat användes semistrukturerade intervjuer med fyra lärare samt deltagande observationer i deras klassrum. Vår slutsats är att alla lärare i denna studie tolkade och arbetade med ASL på olika sätt och att de ansåg att fördelarna övervägde nackdelarna.