BakgrundMånga författare och forskare anser att teori bör kombineras med praktik för att skapa intresse och motivation hos barn. En kombination av bildskapande och läs- och skrivundervisning gör att skriftspråket utvecklas på ett lekfullt sätt. Även pedagogerna måste vara aktiva i barns lärande och veta vad bildskapandet gynnar för barnen. Många författare är eniga om att bildskapande är en viktig del i barns utveckling och lärande. Den här sortens skapande bör också kombineras med annan undervisning för att få ett djupare innehåll.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka och beskriva hur pedagoger använder sig av bildskapande som ett verktyg i sin läs- och skrivundervisning i förskoleklassMetodVi har valt ett hermeneutiskt förhållningssätt med en etnografisk kvalitativ forskningsansats. Studien gjordes i två olika skolor där sammanlagt fem öppna riktade intervjuer genomfördes av pedagoger i förskoleklass. Det gjordes även fyra observationer med hjälp av löpande protokoll med pedagogernas undervisning i fokus.ResultatOlika aktiviteter med bildskapande är en stor del av pedagogers vardag i förskoleklass. Vissa pedagoger i studien ansåg att bildskapande går att kombinera med läs- och skrivundervisning och använde en sådan kombination i sin undervisning. Andra pedagoger såg inte samma möjligheter, utan såg hellre en kombination med matematik. I samband med våra observationer såg vi både kombinationen bildskapande och läs- och skrivundervisning, men även en mer renodlad läs- och skrivundervisning utan bildskapande. / Program: Lärarutbildningen

I läraryrket är det av stor vikt att en väl fungerande läs- och skrivutveckling upprätthålls. Inlärningen sker på olika vis och därför är det positivt att lärare hittar olika verktyg och metoder för att utmana eleverna att utveckla sin läs- och skrivning. Lärares engagemang och kompetens inom området skiljer sig dock. Kunskapsöversikten problematiserar om det finns forskningsresultat som talar för att använda digitala metoder vid läs- och skrivutveckling. Därmed är syftet att ta reda på hur läs- och skrivutveckling ser ut idag. Metoden som används i arbetet för att framställa kunskapsöversikten är systematisk litteraturstudie. Viktiga resultat i kunskapsöversikten visar att ett sporadiskt användande av digitala verktyg i undervisningen inte gynnar elevers läs- och skrivutveckling. Däremot finner elever inspiration och motivation till skrivning när digitala verktyg har ett tydligt syfte i undervisningen. Forskningsresultaten har inte belyst hur digitala verktyg kan underlätta elevers läs- och skrivinlärning, utan fokuserat på utvecklingen. För framtida forskning vore det intressant att i en studie se hur läs- och skrivinlärning kan ske från grunden med hjälp av digitala verktyg.

AbstraktSyftet med studien är att ta reda på hur lärare uppfattar dyslexi och läs- och skrivsvårigheter, hur lärare resonerar kring orsakerna och vilka åtgärder som vidtas av lärarna. Undersökningen belyser hur lärare ser på begreppen dyslexi respektive läs- och skrivsvårigheter och tidigare forskning inom detta område. Vygotskijs sociokulturella teori är utgångspunkten i studien. Studien grundar sig i en kvalitativ metod och med kvalitativ analys av data som erhållits genom intervjuer med deltagarna i studien. Studien visar att lärare upplever dyslexi och läs- och skrivsvårigheter som brister i elevens förmåga att läsa och skriva. Det framkommer att lärarna anger tre olika faktorer som orsaker till svårigheterna: biologiska, sociala och pedagogiska. Lärarnas vidtagande av stödjande åtgärder är varierande men generellt sätt har det visat sig att lärare strävar efter att anpassa undervisning efter alla elevers behov och förutsättningar. Tid som villkor för vidtagande av åtgärder är en annan viktig faktor som framkom i studien / Program: Lärarutbildningen

Denna studie syftar till att undersöka hur lärare och elever betraktar motorikens betydelse för läs- och skrivinlärning. Detta genom att dels studera vad en lärare anser om ett samband mellan motorik och läs- och skrivinlärning samt hur arbete med motorisk träning som syftar till att påverka elevers läs- och skrivinlärning kan utformas, dels undersöka hur elever resonerar kring motorisk träning och dess inverkan på deras läsning och skrivning. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metodansats använts, vilket har föranlett att sju intervjuer och tre observationer ligger till grund för studiens resultat. I den tidigare forskning och bakgrundsinformation som presenteras i studien framgår det att det kan finnas ett eventuellt samband mellan motorik och läs- och skrivinlärning samt att motorisk träning kan ha en positiv inverkan på elevers förmåga att lära. Studiens resultat går sedermera i linje med den tidigare forskning och bakgrundsinformation som presenterats, då det framkommer att både elever och lärare upplever att motorik och motorisk träning utifrån metoden Brain Gym® kan ha betydelse för elevers läsning och skrivning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka speciallärarens upplevelse gällande samverkan kring läs- och skrivsvårigheter i skolan. Utifrån en kvalitativ metodansats valde vi att intervjua åtta speciallärare i ett storstadsområde och hermeneutiskt tolka deras svar. Detta för att komma nära speciallärarens livsvärld. Speciallärarna i studien upplever att samverkan med lärare kring läs- och skrivsvårigheter inte alltid fungerar och att deras specifika kompetens inte nyttjas optimalt. Resultaten visar att förutsättningar för god samverkan är att ledningen stöttar specialläraren och att de tillsammans tydliggör speciallärarens roll för lärare, vårdnadshavare och elever. Skolledningen måste ge förutsättningar till mötesstruktur för att samverkan ska kunna råda. Respektfulla och ömsesidiga relationer mellan skolledning, skolpersonal, vårdnadshavare och elever är avgörande för en fungerande samverkan. Skolledningen har ansvar för en inkluderande elevsyn, en fungerande samverkan mellan speciallärare och övrig personal samt kring skolornas pågående digitaliseringsprocess. Hur specialläraren samverkar kring läs- och skrivsvårigheter på skolorna upplevdes som starkt korrelerat med skolledningens förmåga. Tidiga insatser kring elever med läs- och skrivsvårigheter krävs för att elevens läs- och skrivutveckling ska bli så bra som möjligt. Speciallärarna upplever att om skolan sätter in insatser i ett tidigt skede skulle arbetsbelastningen för pedagogerna i de högre åldrarna inte vara lika betungande. Resultaten visar även att exkludering av elever från klassrummet inte alltid är genomtänkt. Studien visar också på att berörd skolpersonal behöver få fortbildning i modern teknologi. I en ostrukturerad verksamhet upplever speciallärarna en känsla av tidsbrist och otillräcklighet. Studien visar också på att förändrade språkliga begrepp speglar en inkluderande syn i skolans värld och i samhället.

Syftet med den här uppsatsen är övergripande att beskriva och diskutera några speciallärares arbetsmetoder inom läs- och skrivutveckling i grundskolan. Urval och utbildningsnivå för de elever som beskrivs har varit från förskoleklass till årskurs fem. Uppsatsen bygger på ett induktivt förhållningssätt. De teoretiska perspektiv som presenteras är Phonics och Whole language, eftersom att dessa perspektiv hjälper läsaren att få en helhetsbild av olika synsätt inom läsning och skrivning. Uppsatsens analysarbete har inspirerats av ett fenomenografiskt förhållningssätt. Ett fenomenografiskt förhållningssätt söker sig till att ta reda på hur det förhåller sig. Denna uppsats handlar om sex speciallärares beskrivning av fenomenet arbetsmetoder inom läs- och skrivutveckling. Arbetsmetoderna innefattar gemensam undervisning i mindre grupp och enskild undervisning som framförallt fokuserar på de alfabetiska principerna och kopplingar till fonem och grafem. Speciallärarna betonade det förebyggande arbetet som viktigt. Några speciallärare ansåg att digitala lärplattor var bra verktyg i arbetet med elevers läs- och skrivutveckling och att läsning och skrivande i grupp skapade god kunskapsutveckling för den enskilde eleven. Slutligen diskuteras det om det är möjligt att skapa en generell verktygslåda för speciallärare? En av slutsatserna är att den professionella verktygslådan kan se olika ut, bland annat beroende av vilken kunskapssyn specialläraren har.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare upplever att arbeta enligt modellen Universal Design for Learning och hur det blir synligt i deras klassrum. Vi vill utforska vilka förtjänster och fallgropar lärarna kan se med UDL som modell för en tillgängliggörande lärmiljö som gynnar elever med olika förutsättningar, däribland elever i läs- och skrivsvårigheter. I studien nämns också hur arbetet med UDL påverkar tankesättet för lärare och på vilket sätt deras arbete förändrats i och med UDL. Studien är en kvalitativ undersökning. Den utgår ifrån sex intervjuer med erfarna lärare som associeras och arbetar med metoden UDL för tillgängliggörande av lärmiljö i sitt arbete. Resultatet visar att alla de lärare som deltagit i undersökningen över lag anser att UDL är en fungerande väg till tillgänglig lärmiljö. Lärarna menar att ramverket i UDL uppmanar till engagemang, tydliga målbilder, strukturer, olika representationsformer och ett elevanpassat uttrycksätt och att detta gynnar elever med olika förutsättningar och bakgrund. Studien kan påvisa att lärarna upplever många förtjänster med modellen men också mer utmanande punkter som man behöver vara medveten om och arbeta kring. En av dessa utmanande punkter är formen för lästräning med elever i läs- och skrivsvårigheter. Studiens resultat analyseras och diskuteras med basen i ett relationellt perspektiv samt med utgångspunkt i tidigare forskning om inkluderande lärmiljöer och UDL.

Extra anpassningar och stödinsatser är primärt för elever med olika läs-, skriv- och språksvårigheter. Detta kan ha stor inverkan på elevernas möjligheter att prestera i skolan men också på hur deras mående och självkänsla utvecklas i skolsammanhang. Syftet med denna studie var att synliggöra elevers perspektiv på extra anpassningar och särskilt stöd kopplat till elevernas läs- och skrivsvårigheter. I en kvalitativ forskningsstudie med fenomenologisk inspiration har totalt 16 elevintervjuer och fem klassrumsobservationer utförts på fem skolor i två olika kommuner i årskurs 4–8. De teoretiska utgångspunkterna har varit olika specialpedagogiska perspektiv samt Skrtics organisatoriska perspektiv. Resultatet över elevernas upplevelser samt graden av delaktighet och uppnående av kunskapskrav har sammanfattats i olika kategorier för att sedan diskuteras utifrån vår teoretiska bakgrund. Teman som urskilts från transkribering av elevintervju är: utanförskap, jämförelse, nöjdhet/nytta, funktion, egna strategier samt motivation/delaktighet. Resultatet redovisas som text och citat för att få fram elevernas unika röster. Observationerna har redovisats i följande kategorier: fysisk-, pedagogisk- och social tillgänglighet. I slutsatserna ses att arbetet med extra anpassningar utförda av klasslärare till största delen sker i de observerade klassrummen, medan elevintervjuerna visar att stöd som innefattar annan vuxen oftast sker utanför klassrumsundervisningen. I analysen av både intervjuer och observationer framträdde vikten av tydlighet och struktur.  Ett gemensamt och genomtänkt förhållningssätt från pedagoger som skapar trygghet och ett tillåtande klimat för elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Elevintervjuerna påvisar att läraren har betydelse för hur en elev i svårigheter uppfattar skoltiden och även för elevens motivation. Elevens delaktighet framkom som en viktig faktor när det gäller de extra anpassningarna och särskilda stödet. Det fanns en ambivalens hos eleverna gällande det särskilda stödet och att lämna klassrummet. Inkludering innebär en inneboende känsla av tillhörighet hos varje enskild elev, vilket gör att omgivningen måste tolka begreppet utifrån olika perspektiv.

<p><strong>Abstract</strong></p><p>The purpose of this study is to deepen my knowledge in how teachers can teach pupils with reading and writing disabilities, and also find out how a co-operation with remedial teachers can look like.</p><p>The study is based on qualitative interviews with two teachers and two remedialteachers.The study shows that the two teachers´ co-operation with the remedial teacher appeared to bedifferent. The teacher who had the longest work experience was the one of the two that had a co-operation with the remedial teacher, the other teacher who graduated in 2007 did not have any co operation at all with the remedial teacher.The study also showed that the teachers and the remedial teachers in the study had different opinions about what method to use for pupils with reading and writing disabilities, and that the LTG method was the one most frequently used .All the participants in the study agreed that reading and writing disabilities is a large area, andthat there is a large variety in difficulties among the students . Some of the difficulties the participants had experienced were problems with decoding, pupils that had problems with learning the letters.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Den här studien är baserad på intervjuer av sex ungdomar i Mälardalsområdet. Ungdomarna har läs- och skrivsvårigheter och syftet med studien är att undersöka deras upplevelser av det pedagogiska stödet som de har mött i grundskolan. De centrala frågeställningarna i studien är när det pedagogiska stödet sätts in, vilka som varit drivande i processen och vilka konsekvenser som svårigheterna orsakade av dyslexi, har inneburit för fortsatta studier.</p><p>Undersökningen bygger på ett bekvämlighetsurval där kontakten med respondenterna har förmedlats via Dyslexiförbundet. De sex ungdomarna är mellan 12 och 21 år, tre pojkar och tre flickor. Vissa jämförelser mellan könen har därför kunnat göras där en slutsats är att pojkarna har fått tillgång till kompensatoriska hjälpmedel medan flickorna inte har det. De tre pojkarna har alla fått sin diagnos i dyslexi på mellanstadiet medan två av flickorna inte fick någon diagnos eller stöd under större delen av grundskoletiden. Det pedagogiska stödet står i relation till att diagnosen ställs, både för de tre pojkarna och en flicka som fick sin diagnos under de första skolåren</p><p>Lärarna har spelat en viktig roll för självförtroendet och studieframgång. Lärare med ett sociokulturellt synsätt har bidragit till självförtroende och studieframgång. I samband med språkval har också lärarna haft en avgörande roll för att eleverna inte skulle välja modernt språk i sexan eller sjuan. Föräldrarna har spelat en central roll och ungdomarna har upplevt deras stöd framförallt i läxläsning som nödvändigt för att klara skolan.</p><p>Studien visar att det pedagogiska stödet, enligt intervjupersonerna, inte är ett resultat av en genomtänkt strategi utan snarare sker godtyckligt och ofta efter påtryckningar av föräldrarna. Åtgärdsprogram verkar inte ha varit levande under elevernas skolgång, vilket kan vara ett uttryck för avsaknad av strategier från skolorganisationen för elever med läs- och skrivsvårigheter.</p><p>Nyckelord</p><p>Dyslexi           läs- och skrivsvårigheter        Elevers upplevelser av pedagogiskt stöd</p>