<p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger i förskolan och skolan kan arbeta förebyggande med barn och elever som har läs- och skrivsvårigheter, samt att undersöka vad det finns för olika hjälpmedel och metoder att tillgå. Detta examensarbete ska vara förberedande för pedagoger så att de kan få en viss kunskap om barn och elever med läs- och skrivsvårigheter. Det finns många bra sätt för att hjälpa dessa barn, vi har valt att lägga vår fokus på hur och vad man kan arbeta med samt vad det finns för förebyggande åtgärder att använda sig av. Undersökningen genomfördes i en förskola och i en skola för barn i yngre år, där vi intervjuade åtta respondenter och gjorde 12 observationer. Vårt examensarbete är en kvalitativ studie. Våra respondenter i undersökningen har berättat att det går att hjälpa barn och elever med läs- och skrivsvårigheter om man använder sig av rätt metoder. Några betydelsefulla metoder kan vara ekoläsning, talböcker och talsyntes. Vidare kan vi fastställa att både våra respondenter och vår litteraturstudie visade att om man börjar arbeta redan i tidig ålder kan man motverka att barnen utvecklar läs- och skrivsvårigheter. Detta med hjälp av de många bra åtgärder, metoder och hjälpmedel som finns.</p>

<p>Studiens syfte var att ta reda på hur fyra lärare arbetar med läs- och skrivinlärning med de elever som behöver längre tid på sig att erövra läs- och skrivkoden. Med i studien finns också hur skolan som organisation hjälper och stöttar dessa elever. Studien är av en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med lärarna har varit grunden till arbetet. Resultatet visar att lärarna anser att bokstavsinlärningen är den viktigaste delen för eleverna att kunna då den är grunden för vidare läs- och skrivutveckling. Slutsatsen är att alla lärare använder sig av olika metoder i sin pedagogiska verksamhet vilket visar att utbudet är stort när det gäller att kunna skapa sin egen undervisningsmodell.</p>

<p>Syftet med denna studie var att ge exempel på hur lärare arbetar med läs- och skrivinlärning i sin undervisning i årskurs 1. Syftet var även att ge exempel på hur lärarna motiverar sina val av metoder och hur de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter. För att uppfylla syftet och få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat 9 lärare. Vi gjorde en kvalitativ studie och använde oss av den semistrukturerade intervjumodellen. I vårt resultat framkom det att lärarna blandade metoder och plockade delar från fem olika metoder för att nå det bästa resultatet. Lärarnas kunskapssyn låg till grund för hur de blandade. Deras motiveringar till val av metoder handlade bland annat om trygghet. Ett par lärare hänvisade dock till vetenskap och Lpo 94. När det gällde åtgärderna för elever med läs- och skrivsvårigheter framkom det att specialläraren tillkallades i första hand i de flesta fallen.</p>

<p>Det övergripande syftet med den här uppsatsen är att belysa en fördjupad förståelse av skolsituationen för elever med läs- och skrivsvårigheter i skolår nio med fokus på elevernas egna uppfattningar av problem, svårigheter och stöd. Detta för att kunna ta reda på vad som bör beaktas då stödformer ska utvecklas.</p><p>En kvalitativ studie med intervjuer som undersökningsmetod utfördes där sex elever och deras lärare intervjuades om elevernas problematik i skolan. Anteckningarna från intervjuerna användes för att göra en horisontalisering och se om berättelserna skilde sig åt och om de skilde sig från den bild som litteraturen ger.</p><p>Elevernas uppfattningar om skolan baserades på upplevelser, sociala relationer och undervisningssituationens organisering. Eleverna tänkte inte så mycket på sina svårigheter och flera upplevde inte att de hade svårigheter samtidigt som de pratade om saker som var svåra i skolan.</p><p>Lärarna och eleverna hade ganska likartad syn på vilka svårigheter eleverna hade även om skolans syn var mer utvecklad. Eleverna uppfattade sina problem som kopplade till aktiviteter medan lärare såg problem inom andra domäner av ICF. Skolan tenderade att ha samma åtgärder för problemen i undersökningen. I vissa fall var skolan och eleverna inte överens om vad som var det huvudsakliga problemet eller vad som borde göras för att lösa ett problem.</p><p>Skolan behöver kartlägga elevernas svårigheter och bestämma åtgärder tillsammans med eleven. En konversation mellan eleven och läraren behöver komma till stånd för att ge en bild av vad eleven upplever och har upplevt.</p>

<p>Syftet med min undersökning var att ta reda på hur pedagoger uppmärksammar läs- och skrivsvårigheter på förskolan, hur de arbetar för att motverka läs- och skrivsvårigheter samt hur de vill arbeta på förskolan så att barnen inte får svårigheter i framtiden. För att ta reda på det här så använde jag mig av ostrukturerade intervjuer. Jag använde mig av de svar jag fick och jämförde vad tidigare forskning har sagt om hur man kan förebygga läs- och skrivsvårigheter. Mitt resultat visade att pedagogerna vill läsa mycket för sina barn för att de ska få en uppfattning om språket. Mycket pekar också på att det är viktigt att ta tillvara på barnens intressen. När barnen är intresserade av det skrivna språket så gäller det att hänga på där. Sen ansåg pedagogerna att det är viktigt att barnen först och främst har ett bra språk. De ville rikta in sig på barnens språkutveckling så att de får en bra start där. TRAS, tidig registrering av språkutveckling var en metod som nämndes för det här. Pedagogerna ansåg också att de kanske inte riktigt hade tiden som krävs för det här men de ansåg att det finns mycket som kan göras för att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Mina slutsatser är att det finns mycket som kan göras och att det verkar finnas en medvetenhet hos pedagogerna om vad som behöver göras men att det är tiden som inte riktigt räcker till.  </p>

<p>Syftet med uppsatsen är att med hjälp av intervjuer få en fördjupad kunskap om unga vuxnas erfarenheter av att leva med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Studien belyser om och hur individers identitetsskapande har påverkats av diagnosen.  Detta behandlas genom olika teman i analysdelen, såsom skoltiden, livet före diagnosen, att berätta, arbetsliv, påverkan på val i livet/fritiden och krav. Den tidigare forskningen som har gjorts är mycket utförlig och sträcker sig över ett stort fält och den tidigare forskningen som har använts i denna studie handlar om individers upplevelser om att leva med diagnosen läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Däremot har denna forskning angränsat sig till antagligen barn eller vuxna, det finns ingen forskning som inriktar sig på unga vuxna det vill säga individer mellan 20-35 år. De individer som har avslutat sin skolgång och ska ge sig ut i arbetslivet och det är dem som är i fokus i denna studie.Ur informanternas berättelser går det att urskilja att deras identitetsskapande har påverkats av att ha fått diagnosen och fortfarande påverkas av att ha diagnosen, genom att se på exempelvis att informanternas syn på sig själva har ändrats. De har accepterat diagnosen och funnit en styrka och trygghet att ha den. Det är till stor del informanternas erfarenheter och upplevelser av detta som har fått dem att omvärdera synen på sig själva, deras uppfattning av andras syn på dem och deras syn på människor i deras omgivning.</p>

<p>Jag har i min undersökning tittat närmare på vad Språktimmen är och vilka erfarenheter några förskollärare och 1-7 lärare som arbetar i f-1:or har av sitt arbete projektet. Studiens syfte är att låta de båda yrkesgrupperna komma till tals och utrycka sina erfarenheter och åsikter om Språktimmen och vilka mål de har med sin läs- och skrivundervisning.</p><p>Arbetet bygger på intervjuer och enkätundersökningar med en grupp förskollärare och 1-7 lärare.</p><p>I undersökningen har jag kommit fram till att det finns både likheter och skillnader i yrkesgruppernas uppfattningar. Jag har kommit fram till att Språktimmen kan anpassas för olika elevers behov och ge alla elever en engagerad läs- och skrivundervisning. Det framkom också att förskollärarna och 1-7 lärarna var över lag samstämmiga när det gällde uppfattningar om läs- och skrivundervisningen. Skillnaden ligger i att förskollärarna skattar emotionell utveckling högt och 1-7 lärarna lägger mer vikt vid systematisk träning av färdigheter. Denna skillnad kan eventuellt spåras till yrkesgruppernas olika utbildningar.</p>

<p>Dahlqvist, Jeanette & Jansson, Sandra (2007): Mentorskap i grundskolan. Två mentorers och två adepters erfarenheter. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2007</p><p>Läraryrket är en komplex verksamhet vilket kan leda till att nya lärare upplever svårigheter under sin första tid i yrket och förväntningarna stämmer inte alltid överens med hur verkligheten ser ut. Det finns även ett allmänt intresse av att ta tillvara på de kunskaper som den äldre generationen lärare med lång erfarenhet av yrket besitter. Mentorskap har visat sig vara en lyckad strategi när det gäller bemötande av nya lärare och att ta tillvara på erfarna lärares kunskaper.</p><p>Syftet med examensarbetet var att undersöka hur mentorskap kan fungera och hur mentorskap kan vara utformade. Studiens övergripande frågeställningar utgick från de faktorer som avgör vad mentorskap resulterar i, det vill säga handledarnas egenskaper, adepternas ansvar samt mentorskapets för- och nackdelar. Studiens underlag baseras på fyra semistrukturerade intervjuer med två mentorer respektive två adepter, oberoende av varandra. Samtliga informanter var verksamma i grundskolans tidigare år.</p><p>Studiens resultat visar att det inte bara är nya lärare som behöver stöd i form av handledning, utan även verksamma lärare som ställs inför uppgifter de anser sig ha bristande kunskaper om. För att ett mentorskap ska bli framgångsrikt behövs ett fungerande samarbete mellan handledare och adept, en väl strukturerad plan, tydliga mål och schemalagd tid avsatt för båda parter.</p><p>Samtliga informanter har fortsatt samarbetet efter att mentorskapen avslutats och tror att de samarbetat på ett liknande sätt även om mentorskapen inte funnits. Detta kan bero på att informanterna haft sina mentorer respektive adepter på den egna skolan. Enligt tidigare forskning har det också visat sig att mentorssamarbeten kan uppstå naturligt när nya lärare undervisar sida vid sida med en äldre, mer erfaren lärare. Detta ställer mentorskapets mening på sin spets.</p><p>Studiens mest påfallande resultat är adepternas brist på avsatt tjänstetid. För alla lärare är planeringstiden viktig för att få den ordinarie undervisningen att fungera. Att tvingas ta av denna tid kan vara förödande för många, framförallt för nya lärare som ännu inte blivit trygga i sin yrkesroll. Tidigare forskning tar inte upp detta problem och det är av stor vikt att dilemmat konkretiseras inför framtida mentorskap.</p>

<p>Det här examensarbetet behandlar högläsning i förskolan. Syftet är att bidra till förståelsen av högläsningens funktion som pedagogiskt redskap. Detta har gjorts genom att undersöka vilket syfte pedagogerna har med högläsningen, hur den används i förskolans verksamhet, samt hur de väljer litteratur.</p><p>Examensarbetet har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. I ett sociokulturellt perspektiv är interaktionen med andra människor avgörande för barns språk och lärande. Tidigare forskning kring högläsningens betydelse har visat att högläsning är ett användbart pedagogiskt redskap och har många positiva effekter för barns språk och lärande. Det framkommer också att pedagogens agerande vid högläsning har stor betydelse för vad barnen får ut av högläsningsstunden. Samtal och diskussioner kring böcker är betydelsefulla för barns förståelse, både för bokens handling och för olika ord och begrepp. Tidigare forskning belyser även att läsmiljö och litteraturval är faktorer som påverkar kvaliteten på högläsningsstunden.</p><p>Den metod som användes för att genomföra undersökningen var semistrukturerade intervjuer och sammanlagt intervjuades tio förskollärare. Samtliga är verksamma inom förskolan och arbetar med barn i åldrarna ett till fem år.         </p><p>Resultatet visar att högläsning är vanligt förekommande på förskolan. Däremot<strong> </strong>planerar<strong> </strong>pedagogerna sällan för högläsningen. Denna sker i stället spontant och oftast på barnens initiativ. I resultatet synliggörs att informanterna använder högläsning som ett pedagogiskt redskap inom en mängd olika områden. Med böckernas hjälp uppmuntras barnen att tala om sig själva, koppla det lästa till sitt eget liv och bearbeta olika känslor. Böckerna är också ett redskap som pedagogerna använder för att förmedla kunskap, exempelvis antal, färger och olika sorters djur. Att högläsningens viktigaste funktion är att utveckla barnens språk, är samtliga informanter är eniga om. I resultatet framkommer också att samtliga informanter använder sig av samtal och diskussioner kring boken tillsammans med barnen. Vid val av litteratur visade det sig att både pedagoger och barn är delaktiga, dock på olika sätt.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att få veta mer om dyskalkyli. Jag vill veta vad dyskalkyli är, hur det visar sig, hur lärare kan arbeta med dessa elever och om det finns någon koppling mellan dyslexi och dyskalkyli.</p><p>För att få svar på dessa frågor har jag gjort en litteraturstudie.</p><p>Dyskalkyli betyder specifika matematiksvårigheter. Det är inte ovanligt att dyskalkyliker får svårt med exempelvis planering och tidsuppfattning. Det är viktigt med en noggrann utvärdering av eleven för att den ska få rätt hjälp. Dessa elever behöver en bra struktur på undervisningen som ska ligga på en nivå som passar eleven. Det är viktigt med tillgång till laborativt material. När det gäller kopplingen mellan diagnoserna, har elever med dyslexi en sämre fonologisk förmåga än andra. Om barnet har ett svagt arbetsminne kommer den inte ihåg texten som den nyss läst. I matematiken märks detta genom att eleven har problem med huvudräkning.</p>