I vår studie har vi undersökt hur lärare på Gotland arbetar med läs- och skrivmetoder. Vi har studerat vilka lärmetoder som är vanligast och om lärare använder sig av digitala läromedel. Vi har också undersökt om valet av digitala läromedel är baserat på vald lärmetod.  I bakgrunden presenteras ett urval av fyra läs- och skrivmetoder och vi redogör för hur de kan delas in i syntetiska och analytiska metoder. Här presenteras också vad styrdokumenten säger angående läs- och skrivinlärning och om digitaliseringens plats i skolan. Vi ger också en beskrivning av några digitala läromedel för läs- och skrivinlärning. Vi valde att göra en kvantitativ enkätundersökning för att ha som underlag till vår studie. Målgruppen är samtliga 150 fk-3 lärare i aktiv tjänst inom kommunen.   Av dessa svarade 82, vilket därmed utgör vår respondentgrupp. De lärare som vid tillfället undervisade i årskursena 2 och 3 ombads att svara på enkätens frågor utifrån när de senast undervisade i en förskoleklass eller årskurs 1. I vårt resultat kan vi se att i vår respondentgrupp arbetar nästan hälften med Bornholmsmodellen som huvudsaklig lärmetod, vilket alltså betyder att det är den genomgående vanligaste lärmetoden. Detta gäller även när vi delar upp respondenterna i olika grupper, med ett undantag, vilket är den åldersgrupp med lärare över 55 år. I den gruppen visar sig  ASL, Att skriva sig till läsning,   vara den vanligaste lärmetoden. Vi kan också se att när det gäller läs- och skrivinlärning har fonologisk medvetenhet stor betydelse, även om det inte är betraktat som en läs- och skrivmetod i sig. Lärarna i vår studie är överlag positiva till att använda digitala läromedel. Vidare visar vår studie att användandet av digitala läromedel är stort och att det finns en riklig variation på marknaden. Vi finner att det är svårt att få reda på och veta vilken lärmetod läromedlet knyter an till. I resultaten har vi kunnat använda oss av fyra olika läromedel, där producenterna har varit tydliga med vilken lärmetod de utgår ifrån. När vi har undersökt eventuella kopplingar mellan den lärmetod som respondenterna utgår ifrån och de digitala läromedel som de använder kan vi se en tendens till att när läraren är väl förtrogen med sitt val av digitala läromedel i relation till sin valda lärmetod, upplever de en förbättring av resultaten inom läs- och skrivinlärning. Denna förbättring upplevs till exempel då man använder Bornholmsmodellen som lärmetod och Bornholmslek som digitalt läromedel.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers erfarenheter av metoden ”Att skriva sig till läsning” (ASL) i relation till traditionell läs- och skrivundervisning. ASL innebär att eleverna lägger pennan åt sidan och i stället använder datorn som främsta skrivverktyg. Studiens frågeställningar berör skillnader mellan arbetssätten samt vilka för- och nackdelar som finns med ASL och besvaras genom kvalitativa intervjuer där fem lärare deltagit. I litteraturgenomgången presenteras ASL utifrån Arne Tragetons perspektiv och hur arbetet kan genomföras i förskoleklass samt årskurserna 1–2. Vidare beskrivs traditionell läs- och skrivundervisning och därefter vad forskningen anser om ASL samt vilka för- och nackdelar som finns med metoden. Resultatet visar att tekniken är det största hindret för metoden men att fördelarna är många. Med ASL upplever lärarna att eleverna utvecklar en förbättrad skrivförmåga och att metoden är enkel att individualisera, till skillnad från den traditionella läs- och skrivundervisningen.

Bedömningsstödet i svenska har tagits fram för att stödja lärare i Sverige att göra en likvärdig bedömning av elevers läs- och skrivutveckling i de tidiga skolåren. Syftet med studien är att belysa lärares uppfattningar kring bedömningsstödet i svenska som ett kartläggningsmaterial och hur olika faktorer påverkar lärares möjligheter och begränsningar i genomförandet av bedömningsstödet. Med intervju som metod undersöktes på vilket sätt lärarna uppgav att det arbetade med att kartlägga elevers läs- och skrivutveckling, både före och efter införandet av bedömningsstödet, samt vilka faktorer som påverkade genomförandet av bedömningsstödet. Intervjuer genomfördes med fem lärare i fyra olika skolor i mellersta Sverige. De teorier som legat till grund för studien är ramfaktorteorin samt ramfaktorer. Studiens resultat visade att tid och organisation var de faktorer som lärarna upplevde hade störst påverkan när det gäller lärarnas möjligheter samt begräsningar i genomförandet av bedömningsstödet. Dessutom uppgav majoriteten av lärarna att de redan innan bedömningsstödets införande hade ett väl inarbetat arbetssätt för att kartlägga och följa upp elevernas läs- och skrivutveckling. Kartläggningsmaterialet majoriteten av lärarna använde sig av före bedömningsstödets införande var LUS, som är ett verktyg för att kartlägga elevers läsutveckling. Resultatet av studien visade även att det fanns en variation i hur lärarna arbetade med bedömningsstödets olika delar och vilka av delarna de ansåg vara obligatoriska att genomföra. En slutsats som drogs av att lärarna genomförde bedömningsstödet på olika sätt var att de tolkade instruktionerna olika.

No description available.

Sammanfattning Denna uppsats syftar till att undersöka hur pedagoger arbetar i klassrummet med elever med läs- och skrivsvårigheter, hur olika didaktiska ställningstaganden eller didaktiska val påverkar detta arbete, samt att i en andra del undersöka vilka faktorer som påverkar pedagogens val av metoder eller egna strategier. I undersökningens syfte ingår således att lyfta fram lärarnas tankar och reflektioner kring sitt eget arbete med dessa elever. Frågeställningarna belyser områden som; hur pedagoger väljer att arbeta i klassrummet för att möta elever med läs- och skrivsvårigheter, samt hur de uttrycker att metoderna de tillämpar är utformade för dessa elever och vilka faktorer som kan ha påverkan på deras val.   Via en kvalitativ ansats undersöktes pedagogernas syn på sina egna val av metoder i klassrummet för elever med svårigheter inom området läs- och skriv. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med tolv pedagoger på åtta olika skolor vilka alla undervisar i årskurs tre. Den insamlade empirin analyseras med hjälp av Interpretativ fenomenologisk analys (IPA) utifrån så väl ett didaktiskt som ramfaktorteoretiskt perspektiv.   Resultatet påvisar såväl likheter som skillnader i pedagogers sätt att undervisa. Det som framträder som likheter i studien är att pedagogerna varierar sig i användandet av olika metoder i sin undervisning. Metoderna de tillämpar beskrivs inte hos alla respondenter specifikt vara utformade för att möta upp elever med svårigheter inom området läs- och skriv utan mer kopplat till hela gruppens behov. De flesta pedagoger i studien anpassar istället materialet till elever med läs- och skrivsvårigheter eller tillämpar olika hjälpmedel. Studien visar att många av pedagogernas didaktiska val i den egna undervisningen påverkas av de ramfaktorer som inverkar på deras arbete. De flesta respondenter i studien påpekar att arbetet med hjälpmedlet datorn påverkas av tillgång till datorer, inlogg och kunskap kring de olika programmen.   Några skillnader som framkommer i studien är hur insatta pedagogerna är i varför de tillämpar en specifik metod eller varför till exempel bildstöd tillämpas. En del kan förtydliga varför de använder det och andra nämner bara att det används, men ger inga beskrivningar på några konkreta exempel. Utifrån alla respondenternas svar uttrycks att de medvetet arbetar flexibelt och varierat för att möta upp elevernas behov. Däremot följer pedagogerna inte systematiskt upp och utvärdera sina val av arbetssätt och metoder för att se vilken betydelse de har för elevernas utveckling.

Under de senare åren har skolvärlden förändrats angående språksituationen i Sverige. Migrationen ökar hela tiden och Sverige blir mer ett mångkulturellt land. För lärare blir uppdraget mer komplext när det gäller att identifiera ifall en flerspråkig elev har läs- och skrivsvårigheter än en enspråkig elev. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka forskning som behandlar undervisning och utveckling för flerspråkiga elever som har läs- och skrivsvårigheter i åldrarna 6-15 år. Frågeställningarna som resultatet ska svara på är följande: Hur identifieras läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga? Vilka faktorer ska tas hänsyn till vid bedömning av flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter? Litteraturstudien utgår ifrån är nationell och internationell forskning som undersökts efter våra kriterier för inklusion. Genom sex olika vetenskapliga artiklar sammanställs ett resultat. Ett genomgående resultat de flesta vetenskapliga artiklarna visade är att genom utvärdering av flerspråkiga elevers fonologiska medvetenhet med hjälp av fonologiska tester på majoritetsspråket och andraspråket underlättas identifieringen av läs- och skrivsvårigheter. Ett annat resultat visar hur viktigt det är att läraren tar hänsyn till elevens perspektiv, det vill säga elevens sociala och språkliga bakgrund och hur mycket eleven har blivit exponerad för majoritetsspråket. Det visar även att en lärare inte ska arbeta själv med detta uppdrag utan ta hjälp av alla sina kollegor som specialpedagoger, modersmålslärare och även vanliga lärare då alla resultat visar att det är komplext att identifiera och bedöma ifall en flerspråkig elev har läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad forskning lyfter fram om lekens betydelse för barns läs –och skrivutveckling. I studien behandlas följande frågeställningar: Vilka möjligheter skapar leken för barns literacyutveckling? Hur förhåller sig lärare till lekens betydelse i undervisningen? Undersökningsmaterialet som använts i litteraturstudien består av vetenskapliga artiklar, avhandlingar och en licentiatuppsats som både är internationella och nationella publikationer. Resultatet av den första frågeställningen visar att den fria leken och den pedagogiska leken är viktiga delar för att barn ska utveckla sin literacy. I leken får barnen möjlighet att kommunicera och samspela med andra vilket i sin tur bidrar till en ökad språkförståelse. Hur miljön i leken är utformad har också visat sig vara betydelsefull för barnens literacyutveckling. Med hjälp av studiens andra frågeställning framkommer det att lärarna har skilda uppfattningar om lek och hur den ska användas i undervisningen. Läraren har en betydelsefull roll eftersom leken kan planeras och styras efter ett syfte. Slutsatsen är att genom lärarens närvaro kan meningsfullt lärande skapas.

BakgrundI följande avsnitt redogörs för forskning inom det språkliga fältet. Talspråksutveckling, läsandet och skrivandets progression samt förskolan och förskollärarens roll i det hela synliggörs. Styrdokumentets syn på språk är också angivet.SyfteSyftet med undersökningen är att synliggöra förskollärares resonemang kring och arbete med språkutveckling för barn i förskolan, dels språkutvecklande strategier rent allmänt, dels mer specifikt som en förberedelse inför kommande läs- och skrivutveckling.MetodMetoden som använts i undersökningen är en kvalitativ ansats med intervju som redskap. De som intervjuades var sex förskollärare verksamma på två olika förskolor i samma kommun.ResultatResultatet visar att förskollärarna lägger mycket kraft i att anlägga grundläggande språkliga förmågor. Det viktigaste som uttrycktes är att barnen får möjlighet att kommunicera med andra. Gällande läs- och skrivutveckling anses det viktigaste vara att väcka ett intresse / Program: Lärarutbildningen

The purpose of this thesis is to contribute to the understanding of the work of school librarians with pupils with dyslexia. In addition, the study investigates the cooperation between school librarians and pedagogues concerning the pupils with dyslexia. The two theoretical points of departure are: theory of profession and a model of cooperation built upon Louise Limberg’s and Lena Folkesson’s three categories of librarians’ experiences of cooperation with teachers. Qualitative semi- structured interviews with eight qualified librarians constitute the empirical material. The empirical material has been analysed both descriptively and theoretically. The major findings are that school librarians regard their competence, when working with pupils with dyslexia, to be the knowledge of literature and technical means of assistance. They understand their role to be mediating and consulting as they connect the library resources with the pupil or the pedagogue. The lack of academically achieved knowledge is experienced as an obstacle when working with dyslectic pupils and limits the cooperation with both teachers and special education teachers. A shift in the behaviour of school librarians is recognized as they tend to renounce their jurisdictional claims concerning information seeking and book-matching in a greater extent towards the special educationalist than to the teacher. Another result is that the school librarian experiences the attitude of the pupil with dyslexia as the most important factor conditioning their work. The understanding is that it is nearly impossible to aid a person who does not want to be helped or who fails to recognize his handicap. / Uppsatsnivå: D

Bakgrund:I bakgrunden förklarar vi vad dyslexi är, vilka tendenser som kan leda till dyslexi hos barn, hur pedagoger redan tidigt kan sätta in resurser och vilka arbetsmetoder kan användas ur ett forskningsperspektiv. I slutet av bakgrunden beskriver vi vår teoretiska utgångspunkt utifrån Vygotskijs teorier kring lärande.Syfte:Syftet med detta examensarbete är att undersöka om pedagoger redan i förskolan kan upptäcka tendenser till dyslexi hos barn utifrån några specialpedagogers perspektiv. Vi vill också ta reda på om det finns specifika arbetsmetoder som pedagoger kan arbeta med i förskolan.Metod:Metoden har en kvalitativ ansats och datainsamling har genomförts via intervjuer. I denna studie har fyra specialpedagoger från tre olika kommundelar medverkat.Resultat:I vårt intervjuresultat fick vi fram att specialpedagogerna anser att det finns lite kunskap om läs- och skrivsvårigheter och dyslexi på förskolorna, merparten menar dock att förskolorna har ett ”språktänk”. Flera av respondenterna tror att man redan i förskolan kan se tendenser till läs- och skrivsvårigheter. Respondenterna beskriver att genom rim och ramsor, ordförråd och uttal kan man se om de kommer att få svårigheter med språket, men merparten tror inte att man kan se om barnen kommer att få diagnosen dyslexi. / Program: Lärarutbildningen