Denna studie är en kvalitativ intervjustudie med ett sociokulturelltperspektiv. Syftet är att försöka förstå vilka hinder som kan föreligga och vad somkan vara orsak till att enskilda individer, inom Sfi – svenska för invandrare, harsvårigheter att lära sig läsa och skriva. Likaså att försöka se hur den svenskaskolan, genom Sfi, och hur pedagoger där identifierar dessa problem, dess orsakeroch vad man kan göra åt dem. Finns det kompetens, redskap och resurser attidentifiera eventuella funktionshinder som orsak till läs- och skrivsvårigheter och ivilken utsträckning tolkar man i så fall dessa orsaker som funktionshinderoch/eller omständighet?Resultatet visar att det är av yttersta vikt att det finns möjlighet att identifieraelever i behov av särskilt stöd men också att det finns resurser och redskap att gedetta stöd. För att kunna ge stöd måste man veta orsaken till varför svårigheteruppkommit, därtill krävs särskild kompetens. Det kan finnas en viss risk, ellerkanske skall vi också kalla det möjlighet, att tolka orsaker till läs- ochskrivsvårigheter som orsakade av omständighet och inte funktionshinder.

Syftet i denna kvalitativa studie är att undersöka hur elever med läs- och skrivsvårigheter beskrivs i samband med överlämningen till årskurs 7. Vi valde en tematisk metod för att analysera intervjudata. En teoriansats utifrån Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell har använts för att titta på hela den sociala interaktionen som äger rum runt ett barn. Sex ämneslärare i svenska, tre speciallärare och två specialpedagoger intervjuades. Resultatet visar att det är viktigt att det finns rutiner i samband med elevers övergångar och att samarbetet mellan överlämnande och mottagande skola är välfungerande. Tidiga stödinsatser är en förutsättning för att elever med läs- och skrivsvårigheter ska lyckas. Informanterna lyfter även fram att det finns ett behov av informativa ämnesbeskrivningar, det vill säga information om elevernas kunskapsutveckling. Ämneslärare i svenska föredrar att inte få förhandsinformation om elever medan speciallärare och specialpedagoger anser att förhandsinformationen är mycket viktig för att kunna ge stöd till elever med behov. Slutsatsen som dras från denna studie är baserad på våra egna tolkningar utifrån insamlat material.

This study describes some teacher´s perceptions of how problems with reading and writing difficulties are desciribed in reading and writing analyses. It shows the understanding as it is today, but also the need of further training in the field of reading and writing difficulties. The study is a semi structured interview study with eight high school teachers in two high schools in Sweden and it has a phenomengrafic approach. The teachers in this study are familiar to working with students with reading and writing difficulties and support their students in the classroom. Allthough the study shows some misconceptions of the same type that have previously been shown in international research. There is a lot of intuitive skills in the sense that the teachers interviewed, know that adjustments are needed and, that the students abilities can differ. The formal knowledge of disabilitie effects and what it means for teaching, as expressed in the reading and writing analysis are not complete and the study shows some misconceptions and, in some cases, the lack of basic knowledge. An effect of this is that in some cases, support become meaningless or had an opposite effect.

The purpose of the study is to find out what measures and methods teachers and special educators use to strengthen students with reading and writing difficulties in everyday teaching. The survey highlights how teachers and special educators look at reading and writing skills and, in the theoretical background, what earlier researchers say. The study is based on qualitative analysis of interviews. The survey consists of two teachers and three special education teachers active in three different schools.     The result shows a great convergence of the concept of reading and writing difficulties among both teachers and special education teachers. The study also shows that both teachers and special educators agree that they are experiencing deficiencies in students' ability to read and write and this affects whatever topic the student is taught in. The respondents in the study claim that the causes of the difficulties were due to biological, social and educational factors.  Views on what constitute favorable methods are similar among both teachers and special education teachers, and generally it has been found that all respondents strive to adapt the daily teaching for all pupils' needs and abilities. In order to strengthen student's reading and writing they receive intensive training in reading periods, customized texts, adjusted text amount and compensatory aids in everyday teaching. Another important factor that emerged from the study was the time factor. It is an important prerequisite to take action and think long term for the students with reading and writing disabilities.

InledningLäs och skrivsvårigheter är vanligt förekommande då var femte elev upplever någon svårigheti den tidiga läs- och skrivinlärningen. Samhället har höga krav på individers skriftspråkligakompetens och varje elev behöver därför få möjlighet att utveckla en god läs- ochskrivförmåga i grundskolans tidiga år. Genom att ta del av hur lärare väljer att undervisa ochfå kunskap om deras upplevda möjligheter och eventuella dilemman i sina pedagogiska valökar förståelsen för lärares val i samband med den tidiga läs- och skrivinlärningen för attundvika att elever i riskzonen hamnar i läs- och skrivsvårigheter.SyfteSyftet med studien är att undersöka några lärares pedagogiska val i den första läs- ochskrivinlärningen för elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter.MetodJag har använt mig av en kvalitativ metod och verktyget intervju. Tre lärare intervjuades påtvå olika skolor i Västsverige. Materialet analyserades genom innehållsanalys.ResultatLärarna i studien grundar sina pedagogiska val på tidigare praktiska erfarenheter, denkompetensutveckling deras arbetsplats tillhandahållit för dem samt utifrån sina eleversindividuella situation. Lärarna i studien lyfter betydelsen av att vara medveten om att det intefinns någon läsinlärningsmetod som passar för alla, då alla elever är olika och således lär påolika sätt. Lärarna i studien menar att för elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter är detgynnsamt att välja en strukturerad läsinlärning med den syntetiska ljudningsmetoden. Lärarnamenar att det finns olika anledningar till att elever befinner sig i riskzonen och en avanledningarna kan bero på bristande fonologisk medvetenhet och eleven kan då utveckla sinfonologiska medvetenhet genom att lärarna väljer olika språkövningar i sin undervisning.Lärarna beskriver att elever som läser hackig och långsamt gynnas av att läraren väljer att låtaeleverna läsa ofta och öva på sin läsning, gärna en kvart om dagen. Lärarna är begränsade i attstötta elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter och hinder i undervisningen är gruppensstorlek och att tiden inte räcker till när man är ensam lärare i klassrummet.

PISA-undersökningar visar hur elevers kunskaper i läsförståelse har försämrats avsevärt de senaste åren. Utan bra undervisning finns det en risk att resultaten fortsätter att dala. Forskning visar att lärare inte vet hur de ska undervisa sina elever i läs- och skrivinlärning. Med hjälp av specifika inlärningsmetoder kan undervisningen öka elevernas läsförståelse.Den här studiens syfte är att ta reda på vilka läs- och skrivinlärningsmetoder som är vanligast förekommande bland behöriga lärare som är verksamma i årskurs 1 från två kommuner i Västsverige.För att undersöka detta har en kvantitativ studie med enkät som redskap genomförts. Enkätundersökningen gick ut till lärare i årskurs 1, som är verksamma i två kommuner i Västsverige. Totalt deltog 12 respondenter i undersökningen.Resultatet visar att läs- och skrivinlärningsmetoderna Att skriva sig till läsning, Läsning på talets grund och Bornholmsmodellen är de metoder som är vanligast förekommande i läs- och skrivundervisningen bland de tillfrågade lärarna. Studien visade även att lärarna använder olika läs- och skrivinlärningsmetoder i symbios med varandra.Några slutsatser som kan dras utifrån studiens resultat kopplat till frågeställningarna är att respondenterna blandar metoder och pedagogiska synsätt i sin undervisning. De respondenter som har mest kunskap om metoderna är de som arbetat flest antal år. De flesta respondenterna är enhetliga i sin inställning till metodvalet och de metoder de föredrar att använda. Även att det finns olika faktorer som påverkar deltagarnas val av metod, exempelvis tillgång på digitala verktyg och tidigare forskning.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilka anpassningar och strategier specialpedagoger och speciallärare använder i undervisningssammanhang för att diskutera hur klasslärare kan stödja läs- och skrivutvecklingen för elever med dyslexi. Med studien söker jag svar på hur arbetet kring elever med dyslexi ser ut samt vilken hjälp och vilket stöd lärare kan få från specialpedagog eller speciallärare. I bakgrunden presenteras information som kan vara betydelsefull vid fortsatt läsning och för att bli mer insatt i ämnet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv som presenteras i teoriavsnittet. Jag har valt att genomföra en kvalitativ studie där jag genomfört semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger och två speciallärare. Studiens resultat visar på att grundorsaken till dyslexi är att eleven har en nedsatt fonologisk medvetenhet vilket ger konsekvenser på elevens stavning och avkodning. Detta kan vara betydelsefullt för klasslärare att ha kunskap om för att kunna upptäcka om eleven har dyslexi. För att veta om en elev har dyslexi genomförs en kartläggning av elevens fonologiska medvetenhet av skolans specialpedagog för att se om det finns indikationer till dyslexi. Arbetssätten ser snarlika ut för elever med dyslexi och för elever med läs- och skrivsvårigheter. Vad som oftast skiljer sig är kompenserade verktyg i form av surfplatta eller dator. Det visar sig även att elever med dyslexi kan träna på sina svårigheter men behöver hitta strategier för att utvecklas. I resultatet presenteras också att det är betydelsefullt att arbeta med Bornholmsmodellen i förskoleklass. Detta gynnar alla elever men framförallt elever med dyslexi då de tidigt får träna på den fonologiska medvetenheten med hjälp av språklekar. Trots att specialpedagogers roll i skolan är att arbeta för eleven och speciallärare med eleven är de sällan i klassrummet men de kan träffa eleven för intensiva träningsperioder och exempelvis ge klassläraren stöd i form av tips på anpassningar och insatser och utvärdera dessa. Det finns inte bara ett specifikt arbetssätt som passar alla elever med dyslexi. Alla elever är olika och undervisningen bör individanpassas efter den enskilde elevens förutsättningar. Om undervisningen individanpassas blir klassrummet inkluderande. Det ger goda förutsättningar att ha en skola för alla vilket grundskolans läroplan fastslår (Skolverket, 2016). / The purpose of the study is to provide knowledge of the adjustments and strategies special pedagogues and remedial teachers use in teaching contexts to discuss how class teachers can support reading and writing development for pupils with dyslexia in the classroom. With this study, I want to find answers about how the work around dyslexia pupils looks like and what assistance and support class teachers can receive from special pedagogues or remedial teachers. In the background, information is presented that may be of importance for the understanding of the study. The study is based on a socio-cultural perspective which is presented in the theory section. I have chosen to implement a qualitative study in which I used semi-structured interviews with three special pedagogues and two remedial teachers. The study's results indicate that the primary cause of dyslexia is that the pupil has a reduced phonological awareness, which has consequences for the pupil's spelling and word decoding. To know if a pupil is dyslectic, a pedagogical survey is conducted by the school´s special pedagogue to see if there are indications of dyslexia. The methods used in literacy teaching are similar to pupils with dyslexia and for pupils with reading and writing difficulties. What most often differ are compensatory tools in the form of iPad or computer. It also turns out that pupils with dyslexia can practice their difficulties but need to find strategies to develop them. It is also presented in the result that it is fruitful to work with the “Bornholmsmodellen” in pre-school class. This favors all pupils, but especially pupils with dyslexia, as they can train the phonological awareness early by using games about language. Although the role of special pedagogues in the school is to work for the pupil and remedial teachers with the pupil, they are rarely in the classroom but they can meet the pupil for intense training periods and, for example, giving the class teacher support in the form of tips on adjustments and interventions and evaluate these. There is not one specific way of working that fits pupils with dyslexia. All pupils are different and the teaching should be individualized according to the individual pupil's conditions. If the teaching is individualized, the classroom will be inclusive, this assume good conditions for having a school for all kind of pupils which Sweden’s elementary school's curriculum establishes (Skolverket, 2016).

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare på en grundskola beskriver att de arbetar med läs- och skrivinlärning i årskurs 1-3 samt hur de arbetar för att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Studien är baserad på en intervjustudie och resultaten är analyserade med hjälp av begrepp från de tre specialpedagogiska perspektiven. Det sammanfattande resultatet visar att lärarna arbetar med liknande metoder i sin undervisning men att deras lärarutbildning gett dem olika kunskaper och ingångsvinklar kring hur de utformar sin undervisning. Gemensamma faktorer som de uppger som betydelsefulla att använda sig av är språklekar i början av läs- och skrivinlärningen och ett gott samarbete med både föräldrar så väl som speciallärare främjar elevernas läs- och skrivutveckling. En annan viktig faktor är att tidigt identifiera elever som stöter på hinder i sin läs- och skrivutveckling. En del av resultaten stämmer överens med den tidigare forskningen som jag har tagit del av. Dessutom har det uppkommit ett fynd i studien vilket är att lärarutbildningen har förändrats och det har även deras status de senaste tjugo åren och det har påverkat deras arbete på olika sätt. / The aim of this study was to research how a group of teachers at an elementary school described the methods that they used to teach reading and writing skills in grades 1-3, including practices used to prevent reading and writing difficulties. The study was conducted by interviewing teachers, and then analyzing the findings by applying the theoretical framework consisting of the three special educational perspectives. The summarized results showed that the teachers used similar methods of practice, but that their own university education had given them dissimilar sets of knowledge and perspectives on how they performed their teachings. Teaching methods that were used to prevent reading and writing difficulties were the usage of language games during the beginning stages of literacy development, and cooperation between parents and special education teachers. Another important factor was the early identification of pupils who faced challenges in reading and writing difficulties. Some of the results matched previous studies in the same area. An additional finding found is that teachers’ education has changed, as well as their status over the past twenty years, which has had an effect on their occupation.

Den här studien syftar till att skapa kunskap kring hur olika skolor arbetar med elevers läsinlärning och mer specifikt elevers fonologiska medvetenhet i de tidiga skolåren. Studiens fyra huvudsakliga frågeställningar är:  När under de tidigare skolåren identifieras elevers fonologiska medvetenhet? Hur och med vilka medel/screeningstester Identifieras elevers fonologiska medvetenhet på olika skolor? Vilka åtgärder sätter skolor in då elever som identifieras ligga inom riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter upptäcks? Hur ser pedagogerna på betydelsen av fonologisk medvetenhet för elevers läs- och skrivutveckling? För att försöka uppnå studiens syfte och besvara dess frågeställningar användes semistrukturerade telefonintervjuer som datainsamlingsmetod. Tio pedagoger som arbetar på tio olika svenska grundskolor i tre olika kommuner, varav nio kommunala skolor och en friskola, med årskurserna F-6 intervjuades i studien. Studien utgår till delar från en grundad teori-ansats, samt Nilholms (2016) begrepp didaktiska typologier. Det insamlade materialet analyserades genom en kvalitativ analys och kodades genom substantiv kodning (Fejes & Thornberg,2015), där den empiriska insamlingen och analysarbetet skedde parallellt. I studien framkommer att skolor kartlägger elevers fonologiska medvetenhet redan i förskoleklassen. Skolorna använder olika kartläggningsmaterial men Bornholms-materialet används på flest skolor, 8/10 skolor. Det framkommer även att åtgärder av olika former och med olika material sätts in för de elever som upptäcks ha svag fonologisk medvetenhet. Vidare framkommer att elever med svag fonologisk medvetenhet erbjuds stöd inom detta område i olika grad, där lektionslängd, antalet lektioner i veckan samt antalet veckor som specialundervisningen fortlöper varierar skolor emellan. Genom analysen av resultaten kring skolors rutiner i att upptäcka och ge stöd till elever med låg fonologisk medvetenhet kan två olika typer av skolor urskiljas. Typerna benämns som Strukturerad skola samt Flexibel skola. En skolas arbete inom detta område skiljer sig relativt tydligt från resten av skolorna på flera punkter och framstår således som en tredje typ och benämns som Spontan skola.

<p>Scania som är ett multinationellt företag har som vision att alla medarbetare ska kunna delta och påverka sitt eget arbete, och att hantera dagens läs- och skrivkrav ses som en nyckel till det. Under 2005 startade Scania i egen regi ett läs- och skrivprojekt med mål att höja medarbetarnas läs- och skrivkompetens. 13.5 % av medarbetarna i motormonteringen anmälde sig till läs- och skrivprojektet. För att se vilket genomslag utbildningen har gett har vi anlitats av Scania för att utvärdera projektet. Syftet med vår studie är att utifrån djupintervjuer med Scanias motorbyggare undersöka skriftens betydelse i motorverkstaden samt söka svar på vad läs- och skrivutbildningen har betytt för motorbyggarna. Resultatet av vår studie visar att Scanias produktionssystem förutsätter att varje enskild medarbetare skall kunna lösa problem, pröva antaganden samt värdera påståenden och förhållanden för att ständigt utveckla och utmana systemet. För att utföra sitt dagliga arbete är det nödvändigt att varje enskild medarbetare behärskar dagens läs- och skrivkrav. Genom att motorbyggarna kompetensutvecklar sig i läsning och skrivning påverkas möjligheterna utvecklas, få nya arbetsuppgifter men även känslan av tillfredställelse som yrkesman. Medarbetarna berättar om vikten att förstå att de inte är ensamma om sitt problem. Självkänslan hos motorbyggarna ökar genom att pedagogerna endast talar om möjligheter istället för svårigheter. Att bli sedd, förstådd samt att få göra en individuell kartläggning är delkomponenter som samverkar i uppkomsten för ett lyckat koncept. En annan viktig förutsättning är goda kunskaper i läs- och skrivutveckling hos pedagogerna samt att varje undervisningstillfälle sker enskilt. Läs- och skrivutbildningen ger motorbyggarna förutom ett ökat självförtroende även högre förmåga att utföra sina arbetsuppgifter. Motorbyggarna anser att läs- och skrivutbildningen är den betydelsefullaste utbildningen de har gått då den har givit dem de rätta förutsättningarna för att utveckla sina förmågor. Vår förhoppning är att Scanias läs- och skrivprojekt ska inspirera andra företag att ge sina medarbetare de rätta förutsättningarna för att aktivt kunna delta och påverka sitt arbete.</p><p>Scania, a multinational company, has a vision that all company employees participate in the making of and have an influence on the decisions that affect their job functions and working environment. The key to this vision is their employee’s ability to cope with the modern day demand on reading and writing skills. In 2005 Scania initiated a project aimed at increasing their employee’s literacy. 13.5 % of their employees signed up for the project. We have been retained as consultants tasked to evaluate the impact of the project. The purpose of our study is to determine the importance of literacy on the shop floor and the impact that the project has had on, and what it has meant to, the staff on the production line. Our method has been a series of in-depth interviews of staff from the shop floor. We note that Scania’s production policy presupposes that all employees have problem solving ability and a willingness to test and challenge policy base assumptions in an effort to improve the production process. Every staff member should be able to demonstrate at least the level of literacy commensurate with that needed to perform his/her daily tasks. By improving their literacy staff members would develop as both people and employees, they would be able to perform additional tasks and take on additional responsibilities and experience increased self-esteem and satisfaction as professionals. Many employees emphasized how important it was to them and the relief they felt when they realised that they weren’t alone, that many others had the same literacy problems and that they were going to receive help. Employees related how their self-esteem grew when their educators talked only of possibilities and not of difficulties. That employees felt that they were seen, understood and the fact that they went through an individual evaluation all contributed to the project’s success. In such a project it is important that the teachers are competent in literacy development and that lessons are conducted on a one-to-one basis and that the employees feel that their privacy has been respected. The project has increased both employee’s self-esteem and their ability to perform their current and addition responsibilities. Scania’s employees regard the literacy training they received as the most meaningful as it provided them with, and increased, the essential skills they need to realise their potential and influence production policy. We hope are that Scania’s reading and writing project inspires other companies to provide their work force with similar possibilities to participate in, and influence, the decisions that affect their daily tasks.</p>