Detta examensarbete studerar hur begreppet läsförståelse framställs i vald forskning och litteratur med fokus på hur undervisning i området kan utformas för att öka elevers läsförståelse. I arbetet analyseras både boksamtal och läromedlet Läsförståelse för att se hur läsförståelse övas i dem. Boksamtal är ett stort begrepp och detta arbete utgår från Aidan Chambers tankar kring boksamtal och dess struktur. Metoden som använts för att analysera Läsförståelse är närläsning. Svaren på forskningsfrågorna baseras på forskning och litteratur ur forskningsbakgrunden samt efter närläsningen av Läsförståelse. I arbetet används de nationella proven för årskurs 3 som en riktlinje för hur undervisningen bör utformas. Detta då de nationella proven är en av de faktorer som visar på försämrade resultat i läsförståelse. I studiens resultat har Läsförståelse jämförts med forskning och litteratur som finns i forskningsbakgrunden och det visar på att läromedlet inte förhåller sig till de riktlinjer och tips forskningen förespråkar. Flera av forskarna och författarna i forskningsbakgrunden poängterar vikten av att samtala i grupp kring den text en elev tagit till sig för ökad läsförståelse.

Det här arbetet behandlar textsamtal i den tidiga läs- och skrivutvecklingen samt hur textsamtal gynnar elevers utveckling av läsförståelse. Strukturerade modeller av textsamtal är bevisligen mer effektiva i syfte att utveckla elevers läsförståelse. Syftet med studien är att undersöka hur lärarna i vår undersökning definierar textsamtal samt om dessa lärare använder textsamtal i undervisningen. Studien har till syfte att undersöka om lärarna i undersökningen utgår från Lgr 11 (Skolverket 2011) när de använder textsamtal i undervisningen samt om lärarna anser att textsamtal skiljer sig åt utifrån textens genrer. Studiens resultat grundar sig på observationer av samt intervjuer med tre behöriga lärare. Studieresultatet samstämmer med tidigare forskning inom området, således att lärare i liten utsträckning undervisar i läsförståelsestrategier samt använder textsamtal som undervisningsmetod. Resultatet visar att strukturerade textsamtal inte används i undervisningen utan lärarna använder ett axplock av predikatorer, viktiga beståndsdelar för att uppnå läsförståelse, ur strukturerade textsamtal när de använder textsamtal i undervisningen.

No description available.

Vid upprepade tillfällen under vår studietid har vi erfarit att högläsning bidrar till elevers språkutveckling, dock har vi inte sett att högläsning är en prioriterad undervisningsaktivitet i verksamheter. Syftet med litteraturstudien är att undersöka språkarbetets möjligheter till lärande med högläsning som utgångspunkt i förskole-klass och årkurserna 1-3 [F-3]. Ett antal kriterier fastställdes i den här kvalitativa undersökningen och urval gjordes för att finna relevanta texter, som sedan har analyserats och jämförts. Texter i form av vetenskapliga artiklar, böcker och konferensbidrag har behandlats i den här studien. Analysen av studien består av både internationell och nationell forskning och studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att elevers språk och läsförståelse utvecklas när högläsning bearbetas genom bland annat textsamtal. Slutsatsen är att det finns många fördelar med att arbeta språkutvecklande genom högläsning då det även bidrar till bland annat elevers begreppsförståelse och identitetsskapande.

The aim of this study is to investigate the effects of an intervention of reciprocal teaching (RT) strategies in students’ reading comprehension. A quantitative method using a quasi-experimental design is used in the intervention with three students in seventh grade with reading comprehension difficulties. The intervention of twelve lessons took place during a period of five weeks. A reading comprehension test was made before and after the intervention. The results from the experiment group are compared with the results from the reference group, and three intervention lessons were filmed. The findings from the film documentation revealed a progress in using different strategies to overcome obstacles to achieve reading comprehension. The students develop the ability to ask spontaneous questions and make critical reflections when reading. The test results also show a positive trend in the development of reading comprehension. This study thus confirms previous studies showing that students with reading difficulties benefit from being taught in how to use reading comprehension strategies, where RT is an available model.

The aim of this study was to investigate how four middle school teachers use and process the contents in read-aloud books, to stimulate the pupils interest in reading and increase reading comprehension. A qualitative approach was used to collect data, through interviews and observations. The findings show that all of the teachers work with read-aloud books regularly. The teachers state that read-aloud books have a positive effect on pupils language, vocabulary, reading comprehension, imagination and ability to reflect. The teachers have three distinctive purposes with read aloud-books, a moment of relaxation, create an interest in books and increase the pupils reading comprehension. The teachers process the contents through discussion and reflection by using "En läsande klass" or/and Aidan Chambers model for book reading. The result also show a decreasing interest in reading, which the teachers try to stimulate the pupils interest by reading and recommend good books.

Syftet med undersökningen är att belysa hur några lärare, som undervisar i årskurs 2 och 3, uppfattar läsförståelse samt att få veta hur de arbetar med läsförståelse. Undersökningen genomfördes med halvstrukturerade intervjuer och observationer i två kommuner i Mellansverige. Resultatet visar att läsförståelse är komplext, men lärarna är överens om att läsförståelse handlar om mer än att bara kunna avkoda en text. I läsförståelse inryms både läsfärdigheter och kognitiva läsprocesser. Lärarna uppfattar det betydelsefullt att arbeta utvecklande med elevers läsförståelse och lärarna som deltagit är mer eller mindre medvetna om lässtrategier. Det är vanligt att man använder läromedel till hjälp och många av de intervjuade lärarna arbetade med textsamtal. Lärarna betonade vikten av det muntliga samtalet i ett klassrumsklimat som tillåter alla att komma till tals. Det verkade viktigt att i arbetet med läsförståelse ta hjälp av varandra, att samarbeta och bekräfta eleverna så att deras självförtroende stärks samt att miljön eleverna befinner sig i är trygg. Anpassning upplevde vi förekom i låg utsträckning och man diskuterade inte själva lärandet med eleverna. Däremot betonade lärarna att mycket med läsförståelse hänger ihop med motivation och att lyckas ”få med eleverna på tåget.” En utmaning som lärarna nämner är att det är svårt att räcka till för alla elever då de befinner sig på så olika nivåer.

Syftet med studien är att undersöka hur åtta lärare i årskurserna tre och fyra på fyra olika skolor arbetar med läsundervisning och läsutveckling. Ytterligare ett syfte är att se om det finns skillnader mellan årskurs tre och fyra i deras syn på arbetet med läsundervisning och läsutveckling. Den metod som används till studien är intervjuer. Resultaten visar att lärarna använder sig av i stort sett samma metoder i sin undervisning då sju av lärarna till exempel har högläsning med sina elever. En skillnad mellan lärarna i årskurs tre och fyra som framkom under intervjuerna var deras olika förväntningar på sina elever. Bland lärarna i årskurs tre talades det om att eleven ska kunna läsa med flyt och framföra sina egna åsikter om texterna medan i årskurs fyra hördes röster om att eleverna ska kunna urskilja texternas budskap och läsa mellan raderna. Skillnaderna beror troligen på att kunskapskraven ökar allt eftersom eleverna går upp i en ny årskurs.

Syftet med denna studie var att undersöka språket i en läromedelstext för att få en uppfattning om textens svårighetsgrad för vuxna andraspråksläsare på gymnasienivå. Hypotesen var att läromedelstexten saknade vissa språkliga drag som kan underlätta läsförståelsen för andraspråksläsare. Utgångspunkten var att göra en kvalitativ studie genom att beskriva texten utifrån vad som kännetecknar den och de aspekter som undersöktes var textbindning och röst. Men eftersom omfattningen av förekomsten av vissa språkliga drag undersöktes var metoden delvis kvantitativ. Den textbindning som undersöktes var referensbindning och konnektivbindning i form av kausalitet. Vad gäller aspekten röst undersöktes om texten präglades av aktivitet, d.v.s. verb i aktiv form som uttrycker konkreta handlingar och subjekt som har individer som referenter. Texten analyserades ur ett mikroperspektiv och det undersökta materialet begränsades till totalt fem sidor från de två första kapitlen i läroboken. Referensbindningen inom ledfamiljerna kategoriserades under en av kategorierna identitet, modifierad identitet, delidentitet eller inferens. Därefter markerades förekomsten av kausala sambandsmarkörer. Slutligen undersöktes huruvida verben i syntagmerna uttrycker konkreta handlingar eller inte och om de står i aktiv eller passiv form och vilka referenter subjekten i satserna har. Resultatet visade att läromedelstextens referensbindning är tät med tydligt urskiljbara ledfamiljer men att den starkaste bindningstypen identitet förekommer sällan och att den vanligast förekommande bindningstypen delidentitet kan uppfattas som en svag bindningstyp i texten. Vad gäller kausala sambandsmarkörer förekommer de mycket sparsamt och röst i form av aktivitet är inte något framträdande drag i texten. Den sammanfattande slutsats som kan dras av studien är att den undersökta läromedelstexten kan vara en utmaning för vuxna andraspråksläsare på gymnasienivå.

Syftet med den genomförda studien har varit att öka förståelsen för och kunskapen om begreppet läsförståelse och läsförståelseundervisning och hur denna kan organiseras för att gynna samtliga elever. I studien framkom att de deltagande lärarna har god kompetens och kunskap på området läsförståelse. Det identifieras också att god läsförståelseundervisning, utifrån insamlad empiri samt tidigare forskning på området, är sådan där val av texter är central. Att variera undervisningen i form av metod och arbetssätt framkommer som viktigt för att kunna tillgodose samtliga elevers behov. Undervisningen bör fokusera både på att eleverna utvecklar läsförståelsestrategier genom explicit undervisning men också på ett mer innehållsfokuserat och lustfyllt läsande. Avkodningsförmåga, motivation och hemförhållande framhålls, bland andra faktorer, som starkt påverkande på elevernas läsförståelse. Det framkommer också att lärarna, i motsats till forsknings och litteratur, tycker sig ha goda kunskaper om sina elevers behov och vilka anpassningar som behövs i förhållande till dessa. Resultatet visar också att de ämnesspecifika begrepp som lärarna använder under intervjuerna inte är samstämmiga med dem som används i forskning och litteratur på området.