Forskning visar att det är av vikt att upptäcka elever med lässvårigheter tidigt och att sätta in rätt åtgärder på en gång. Syftet med examensarbetet var att belysa speciallärares erfarenheter av och arbete med lässvårigheter i år 1, närmare bestämt ville jag studera tre olika områden, bedömning, åtgärder och organisation av åtgärderna i år 1. Dessa tre områden utmynnade i de tre frågeställningarna för denna undersökning, vilka möjligheter respektive hinder finns för att upptäcka elever med lässvårigheter tidigt, anser speciallärarna? Vilka åtgärder vidtar speciallärarna för elever med lässvårigheter i år 1 och är metoderna evidensbaserade? Hur ser specialläraren på sin roll gällande åtgärderna och inkludering? En kvalitativ ansats valdes och semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en intervjuguide med sju speciallärare på olika kommunala skolor. Informanterna i studien menar att det finns möjlighet att hitta elever med lässvårigheter tidigt genom främst kvantitativa klasscreeningar. Att utgå ifrån en klasscreening kan dock medföra felaktiga resultat och att resurser satsas på fel elever. Flerstegsscreeningar kan vara effektivt för att hitta rätt elever tidigt. Informanterna tror att kvalitativ screening skulle kunna möjliggöra att hitta fler elever, men att stora klasser och tidsbrist utgör ett hinder för att genomföra det. Informanterna har kunskap om evidensbaserade metoder, även om de inte alltid använder dessa. Upprepad läsning och läslistor används vanligtvis. Informanterna önskar att klasslärarna ska ha mer screenande och åtgärdande undervisning. Informanterna ser dock svårigheter med att individualisera klassrumsundervisningen för elever med lässvårigheter. Speciallärarens roll har med klasslärarens kunskap om lässvårigheter att göra. Om klassläraren inte har kunskaper om lässvårigheter, så känner sig specialläraren ensam i den åtgärdande rollen kring elevens lässvårigheter, eftersom tid för samarbete ofta saknas.

Studien är en jämförelsestudie i åk 2 och åk 3 om avkodning och ordigenkänning med hjälp av Ordkedjor och LegiLexi. Syftet är att jämföra vad dessa två olika testmaterial mäter och hur testen korrelerar. Vidare är syftet att påvisa fördelar och nackdelar samt om elever i lässvårigheter presterar lågt på båda lästesten. Testen genomfördes på två olika skolor. 72 elever deltog, varav 37 elever i årskurs 2 och 35 elever i årskurs 3. Ordkedjetestet består av ordkedjor med tre riktiga ord. I varje ordkedja skulle eleven läsa orden tyst i två minuter och dra två streck så att det bildades 3 ord i ordkedjan. LegiLexis deltest 8 ordläsning genomförde eleven individuellt med lärare. Eleven fick läsa orden högt från ett papper samtidigt som läraren hade en Ipad där samma ord fanns. Under en minut läste eleven medan läraren markerade de ord som eleven läste fel på Ipaden. Testresultaten behandlades kvantitativt och visar att de elever som hinner läsa få ord på Ordkedjetestet även hinner läsa få ord på LegiLexitestet. Resultatet visar att alla elever hinner läsa fler ord med LegiLexis ordläsning än vad de hinner göra i Ordkedjor. Sambandet mellan elevernas resultat i Ordkedjor och LegiLexi är relativt stort (r= 0,74) så korrelationen är hög. Det är fler i åk 3 som inte når godkänd nivån i något av testen än vad det är i åk 2. Trots att vi konstaterar att testen mäter olika läsprocesser anser vi att de korrelerar väl.

I denna studie har sju lärare som undervisar i årskurs 1-3 intervjuats om hur de arbetar för att elever ska ha möjlighet att träna ordavkodning och nå en automatiserad nivå. Ett särskilt fokus sätts på elever som har svårigheter med avkodning. De semistrukturerade intervjuerna har transkriberats och analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visar att lärarna är väl medvetna om att elever behöver läsa mycket text för att uppnå en automatiserad avkodning. Arbete läggs på att inspirera och motivera elever till att läsa. Det finns stora likheter i hur lästräning genomförs i de intervjuade lärarnas klassrum. Till stor del bygger läsaktiviteterna på att eleverna själva tar ansvar för att läsa och utveckla sin förmåga. Elever som av olika anledningar upplever svårigheter med avkodning, behöver extra mycket stöd och träning. I studien framkommer att det finns betydande skillnader mellan skolornas resurser och möjligheter att möta och stötta dessa elever. Det största hindret för att elever ska kunna utveckla en automatiserad avkodningsförmåga, anses vara bristen på tid för läraren att lyssna och ge återkoppling på elevers läsning.

Den här systematiska litteraturstudien bygger på internationell forskning och materialet utgörs av artiklar och avhandlingar som är relevanta för forskningsöversikten. Studien syftar till att fånga de metoder som läraren kan använda sig av i undervisningen, för att utveckla läsmotivation och läslust hos elever med lässvårigheter. Att elever utvecklar lässvårigheter är idag ett allt vanligare problem. Resultatet visar att det inte är en enkel uppgift för läraren att skapa en undervisning som utvecklar läsmotivation och läslust hos elever med lässvårigheter. Att genomföra en individualiserad undervisning eller att eleverna deltar i olika läsprogram har visat sig gynna både läsmotivation, läsförståelse och självförtroende på ett effektivt sätt. Det finns också didaktiska aspekter som tenderar att påverka läsmotivationen, vilka exempelvis är elevers attityder till läsning och tillgången till autentiskt material.

Forskning visar att de främsta orsakerna till felaktiga lösningar på problemlösningsuppgifter är att eleverna inte förstår innehållet i texterna. I denna studie är det övergripande syftet att undersöka om det finns ett samband mellan elevers lässvårigheter och matematikinlärning. För att genomföra studien gjordes kvalitativa intervjuer med sex stycken elever i årskurs 1 för att analysera deras läsförmåga gällande avkodning och läsförståelse. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet där språkliga aspekter anses vara oerhört väsentliga. Analysverktygen som användes för att analysera insamlad data var medierande verktyg samt förkunskaper. Resultaten visade att illustrationerna spelar en stor roll och utgör en viktig aspekt gällande aktivering av förkunskaper. Ett annat resultat var att textbaserade uppgifter visade sig vara ett stöd för att uppnå en djupare förståelse eftersom några elever tyckte att det är lättare med textbaserade uppgifter då de fick en bättre förklaring på vad de förväntades göra i uppgiften. I övrigt behövde alla elever någon typ av stöttning i avkodningen vilket bekräftar teorin om att avkodning och förståelse av matematiska texter är problematiskt för många elever samt teorin om att dessa multimodala texter ställer stora krav på elevernas läsförmåga.Nyckelord: förkunskaper, laborativt material, lässvårigheter, matematiksvårigheter, medierande redskap, sociokulturellt perspektiv, språk,

Syftet med denna studie är att få ett bredare lärarperspektiv om hur några lärare från förskoleklassen upp till årkurs 3 arbetar med läsinlärningen samt hanteringen av de svårigheter som kan uppkomma i samband med inlärningen. Den metod som har använts är surveyundersökning via mejl på grund av den rådande pandemin COVID-19. Resultatet visade att de olika klasserna arbetar på likande sätt och att läsinlärningen fungerar ungefär på samma på de skolor som har medverkat i denna studie. Slutsatsen av denna studie är att läsinlärningen är viktig för eleverna och att det finns elever som har lässvårigheter som måste få rätt stöd från både lärare och hemifrån. Genom de tillfrågade lärarnas svar har de forskningsfrågor som ställdes besvarats och det visade sig att lärarna använder olika metoder men har ungefär lika tillvägagångssätt när det kommer till att upptäcka lässvårigheter och vad man gör åt dem.

I denna studie intervjuas sex olika pedagoger i årskurser från förskoleklass till mellanstadiet. Lärarna berättar om hur de upptäcker och åtgärdar lässvårigheter. Lärarnas berättelser jämförs med andra studier och litteratur om lässvårigheter. Att lära barn att läsa är ett av skolans viktigaste uppdrag och är en grundpelare för att fostra demokratiska medborgare. Studien visar att elever i lässvårigheter ofta upptäcks i daglig undervisning, samt att tidig upptäckt är viktigt. För att förebygga lässvårigheter kan man arbeta med fonetisk träning, högläsning samt att tala med barnet med ett utvecklat språk. För att hjälpa elever som hamnat i lässvårigheter är det viktigt att läraren hittar relevanta läromedel som intresserar eleven.

AbstraktTitel: ”Att läsa för livet liksom” - En kvalitativ studie kring lärares erfarenheter och uppfattningar om läsutveckling, lässvårigheter och critical literacyFörfattare: Annika Dahlberg och Hanna PeterssonTyp av uppsats: Examensuppsats, avancerad nivå, 15 hpHandledare: Anna-Karin Svensson, Examinator: Birgitta LansheimProgram: Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Datum: 2016-05-24Förväntat kunskapsbidrag: Vår studie bidrar med tio lärares erfarenheter och uppfattningar kring läsundervisning, lässvårigheter och critical literacy.Syfte och frågeställningar: Syftet med vår studie är att belysa en grupp lärares erfarenheter och uppfattningar om vad som är viktigt för att elever ska lyckas i sin läsutveckling. Vi vill ta del av lärares erfarenheter om hur de identifierar elevers eventuella lässvårigheter och hur de stödjer de elever som är i lässvårigheter. Genom denna studie vill vi även bidra med att analysera och förstå hur lärare resonerar kring att deras elever ska utvecklas till läsande demokratiska samhällsmedborgare. Våra frågeställningar är: Vilka aspekter anser lärare vara framgångsrika i elevers läsutveckling? Hur identifierar lärare eventuella lässvårigheter och vilka åtgärder vidtas? Hur ser lärare på läsning i ett samhällsperspektiv? Hur väl förtrogna är lärare med begreppet critical literacy?Teori: Vår studie grundar sig i Vygotskijs sociokulturella teorier om att människan lär och når sin proximala utvecklingszon i samspel med andra. Vi hänvisar även till det kognitiva och det specialpedagogiska perspektivet på lärande.Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod för att samla in data. För att få svar på våra frågeställningar gjordes halvstrukturerade intervjuer med tio klasslärare som undervisar i svenska i årskurserna ett till tre.Resultat: Samtliga intervjuade lärare betonar motivationens betydelse för inlärning och att det är viktigt att ta tillvara elevernas intresse och behov i läsundervisningen. En lyckad läsundervisning är, enligt lärarna, individanpassad. Eleverna ska få läsa och skriva utifrån den nivån de befinner sig på. Samtliga lärare uttrycker att de inte använder sig av en läsinlärningsmetod i sin undervisning. De använder olika arbetssätt och olika metoder. Majoriteten av de intervjuade lärarna använder sig av metoden Att skriva sig till läsning i sin läsundervisning. Samtliga lärare uppger att de upptäcker läs- och skrivsvårigheter i det dagliga arbetet och då ”kopplar de in” specialläraren för extra lästräning. Endast en lärare utrycker att specialläraren har en handledande roll. Vi kan i vår studie se att de lärare som deltagit i Läslyftet känner till begreppet critical literacy. De lärare som arbetar med metoden Att skriva sig till läsning beskriver att eleverna ofta får skriva egna texter vilket är positivt ur ett critical literacy perspektiv.Implikationer: Speciallärare behöver ha ett nära samarbete och en öppen dialog med skolans lärare för att tidigt upptäcka svårigheter. Genom tidiga insatser kan lärare förhindra läs- och skrivsvårigheter och vi som speciallärare har en viktig roll när det gäller att ge elever i behov av stöd ett kvalificerat stöd. Specialläraren har även en viktig roll i att handleda skolans lärare. Att använda specialläraren till kvalificerad samtalspartner kan gynna både lärare och elever.Tidiga insatser kan även förhindra att elever får en sämre lässjälvbild och en låg motivation. Det är viktigt att lärare är insatta i motivationens betydelse för elevers inlärning.I vårt uppdrag som speciallärare ska vi leda utvecklingsarbete i den pedagogiska verksamheten och kunna bidra med förslag på kompetensutveckling för verksamheten. Genom kompetensutveckling och handledning kan specialläraren fylla en viktig funktion när det gäller att bidra till att lärare utvecklar det pedagogiska/didaktiska arbetet och tar in critical literacy begreppet i sin undervisning.Nyckelord:Critical literacy, lässvårigheter, läsundervisning, motivation

Rydaholmsmetoden är en lästräningsmetod för elever med bristande automatisering i avkodningen av ord. Syftet med denna undersökning är att diskutera hur olika lärare arbetar med Rydaholmsmetoden. Utöver detta utreds hur metoden passar för olika elever och vad som är viktigt att tänka på när man arbetar med metoden. I undersökningen har sex lärare intervjuats som alla har erfarenhet av Rydaholmsmetoden. Fyra lärare arbetar på grundskolor i Skåne och två av dem på grundskolor i Småland. Av dessa sex intervjupersoner är en av dem grundare till Rydaholmsmetoden. Intervjuerna har varit halvstrukturerade och innehållit öppna, förberedda frågor.I arbetet med Rydaholmsmetoden är det viktigt med regelbundenhet och att materialet anpassas till varje elev, detta för att de skall känna trygghet och känna att de klarar av det som krävs under ett träningspass. För att eleven inte skall uppleva metoden som tråkig eller enformig hålls passen korta och intensiva, max 20 minuter per gång, två-tre gånger i veckan. Lärarens betydelse är avgörande för att metoden skall fungera och ge positiva resultat. Deras uppgift är att motivera och inspirera eleven till att vilja fortsätta med lästräningen. För att eleverna under varje träningspass skall känna att de lyckas krävs ett stort tålamod och en stor försiktighet hos läraren. Rydaholmsmetoden är en av många lästräningsmetoder som finns för att hjälpa elever med lässvårigheter men till skillnad från andra metoder fokuserar Rydaholmsmetoden endast på elevernas avkodningsförmåga.

Att besitta förmågan att kunna läsa är något som blir allt viktigare i dagens samhälle då vi hela tiden möts av text i olika sammanhang. Dock visar internationella undersökningar, såsom PIRLS, en negativ trend när det handlar om svenska elevers läsförmåga. Vi får en allt sämre förmåga att tolka texter och läsmotivationen verkar även den sjunka. Forskare talar om vikten av att eleverna ska känna en genuin motivation inför skolarbetet för att på bästa sätt kunna tillägna sig kunskapen vilket blir problematiskt för de elever som upplever läsning som något svårt och tungt. Denna systematiska litteraturstudie syftar till att lyfta fram olika forskares teorier angående motivationens betydelse när det handlar om läsning hos framför allt elever med lässvårigheter. Resultatet av föreliggande litteraturstudie visar att läraren, materialet och arbetssättet kan påverka en elevs motivation. Studien lyfter även fram olika arbetsmetoder som visat sig gynnsamma för elevers läsmotivation. Den slutsats man kan dra är att varje elev är unik och motiveras av olika saker. Med andra ord är en individanpassning av undervisningen ett måste för att varje elev ska få chansen att känna en äkta motivation gentemot skolarbetet. / <p>svenska</p>