Syftet med studien var att ta reda på vilka arbetssätt och metoder lärare använder inom årskurserna 2-3 för att stötta elever med lässvårigheter i matematikinlärningen samt motiven till dessa. Studien sökte också efter om det fanns några likheter och/eller skillnader mellan de arbetssätt och metoder som klasslärare och speciallärare använde. Kvalitativa studier genomfördes med observationer och intervjuer av totalt 7 lärare och speciallärare vid en skola. Resultatet visade att de vanligaste arbetssätten lärare använde var enskild färdighetsträning, en-till-en undervisning och tänka högt. Andra förekommande arbetssätt var kooperativt lärande samt användning av grafiskt- och laborativt material. Det förekom olika motiv till valet av dessa. Det var mer likheter än skillnader mellan de arbetssätt och metoder klasslärare och speciallärare använde. Slutsatserna är att lärare använde många olika arbetssätt och metoder som hade möjlighet att stötta elever med lässvårigheter i deras matematikinlärning. Det fanns dessutom fler likheter än skillnader mellan klasslärare och speciallärare.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur några verksamma lärare arbetar för att främja den matematiska utvecklingen hos elever som har en försenad eller svag läsutveckling. För att undersöka detta valdes semistrukturerade intervjuer som metod. Tre verksamma klasslärare och en speciallärare i grundskolans årkurs 1 – 3 intervjuades. Frågorna de fick utgick från tre teman: deras syn på läsutvecklingen och när den kan anses vara försenad, hur matematisk och språklig förmåga hänger ihop samt hur man kan arbeta språkutvecklande inom matematiken. Lärarna uppfattade att de flesta elever hade knäckt läskoden till årskurs två. De elever som hade svårigheter med läsningen hade ofta också svårigheter i matte, enligt de intervjuade lärarna. För att främja en fortsatt utveckling av dessa elevers matematiska förmåga bör man enligt de intervjuade lärarna arbete språkutvecklande inom matematiken. Fyra betydande arbetsområden formulerades: begreppsförståelse, kontextuell förståelse, lära genom samtalet samt praktiskt arbete.

I denna kunskapsöversikt har vi med hjälp av tio vetenskapliga artiklar svarat på följande frågeställningar: Vilka svårigheter kan elever med dyslexi och flerspråkiga elever möta i läs- och skrivundervisningen? Hur yttrar sig svårigheterna i undervisningen?Resultatet visar olika svar utifrån tre teman som vi har utgått ifrån. Det första temat är “läs- och skrivsvårigheter i undervisningen”, där stavning blir ett bekymmer för elever eftersom de har svårt att producera längre texter. Det andra temat är “läs- och skrivsvårigheter hos elever med dyslexi”. Dessa svårigheter kan visas både i läsning och skrivning. Elever med dyslexi har även ett bekymmer av minnesförmåga, tidsmässig förmåga och bearbetningshastighet. Tredje temat är “skillnader mellan flerspråkiga elever”. Resultatet har visat att det finns flera olika skillnader bland flerspråkiga elever. Den första visar att det finns skillnader mellan flerspråkiga elever med och utan läshinder. Spansk-svensktalande elever med läshinder presterade lägre i textrörlighet än de som var spansk-svensktalande elever utan uppfattade läshinder. Den andra skillnaden visar att det finns få skillnader mellan flerspråkiga och enspråkiga elever. Flerspråkiga har brist på stavningsförmågan som är ett bekymmer i undervisningen samt att de har ett mindre utvecklat ordförråd.

Att stärka den fonemiska medvetenheten hos elever i riskzon för tidiga lässvårigheter har visatsig vara framgångsrikt i flera studier. I denna uppsats undersöks om delar ur ett utvecklatforskningsbaserat undervisningsmaterial, TIMA, Tidiga interventioner i matematik ochavkodning (Linköpings universitet, 2023), kan bidra till att gynna läsutvecklingen för elever irisk för tidiga lässvårigheter i årskurs 2. I undersökningen implementeras, genomförs ochutvärderas en intensiv, strukturerad och varierad läsintervention som pågår under 6 veckor.Programmet baseras på phonics-metoden där 12 elever undervisas i par med lärare vid 25tillfällen á 30 minuter. Interventionen och dess effekter analyseras både kvantitativt ochkvalitativt. Studien utgår från två grundskolor med sammanlagt 106 elever fördelat på fyraklasser där elever med tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter slumpmässigt randomiserastill en interventions- respektive kontrollgrupp. Urvalet grundar sig på grundskolornasscreeningtester i avkodning vid två tillfällen under höstterminen 2022. En ABA-AXA-designanvänds där både interventions- och kontrollgrupp genomför för- och eftertest, men endastinterventionsgruppen genomgår läskursen medan kontrollgruppen följer den ordinarieundervisningen. Resultaten visar på en förbättring hos interventionsgruppen iavkodningsförmåga av vanliga ord och nonord jämfört med kontrollgruppen. För att få redapå deltagarnas upplevelser av programmet genomfördes semistrukturerade intervjuer somanalyserades tematiskt. För eleverna i interventionsgruppen framträdde två teman; gemenskapoch förvärvade färdigheter i läsning. Resultaten indikerar att tidiga insatser bestående avphonics-träning med hög intensitet kan öka elevernas avkodningsförmåga avsevärt. Medtanke på elevernas framsteg och positiva upplevelser skulle vårt upplägg av läsprogram kunnaanvändas för att uppfylla garantin för tidiga stödinsatser i grundskolan (SFS 2010:800).

Syftet med studien är att undersöka hur fem lärare arbetar för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter bland de yngsta eleverna; ser de några mönster som indikerar vem som senare kan få svårigheter med att läsa och skriva? Studien tittar också på vilka planer de tre olika skolorna har för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter. Respondenterna har tre olika utbildningar, förskollärare, speciallärare och grundskollärare. Studien är gjord med ett kvalitativt förhållningssätt med semistrukturerade intervjuer och med sociokulturell teoretiskt perspektiv. Alla de intervjuade lärarna hade lång erfarenhet av att arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultaten visar att elever med sämre språklig förmåga och sämre fonologisk medvetenhet riskerar att senare utveckla läs- och skrivsvårigheter. Men resultaten pekar också på att läs- och skrivsvårigheter ofta beror på något annat än att barnet har problem med läsningen eller skrivandet i sig. De olika skolornas planer på att upptäcka svårigheterna har två saker gemensamt; att göra det obligatoriska bedömningsstödet ”Hitta språket” som ges ut av Skolverket, men också att använda LexPlore som är obligatoriskt i denna kommun. Mönstret som hittats i studien var att flickor oftare än pojkar uppvisar läs- och skrivsvårigheter.

Björklund, Lorentz. (2005) Hur vill elever visa sin kunskap? How to prove proficiency – the pupil´s view. Syftet med detta arbete är att belysa hur elever vill visa sina kunskaper. Arbetet innehåller en undersökning av hur elever inom grundskola och gymnasieskola vill visa dessa. I undersökningen framkommer att de flesta av gymnasieeleverna helst vill ha små delprov. Eleverna på högstadiet har inte en lika bestämd uppfattning och många av dem vill ha muntliga prov och hemprov. Ytterst få vill ha stora prov. I arbetet diskuteras även användandet av olika alternativ till stora skriftliga prov.

Denna litteraturstudie fokuserar på användningen av multimodala texter i årskurs F-3. Samhället blir alltmer effektivt i att identifiera specifika behov hos individer, till exempel behoven som kommer med diagnoser som dyslexi och språkstörning. Elever har en juridisk rätt till anpassade undervisningsmetoder som tar hänsyn till dessa individuella behov. Detta ökar därmed kraven på skolan och lärarens undervisningsmetoder samt förmåga att variera undervisningen. En variation skulle kunna vara att inkludera multimodala texter. Syftet med studien är att granska hur forskningen behandlar användandet av multimodala texter och dess inverkan på elevers läsutveckling. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har både nationell och internationell forskning, samt olika typer av publikationer undersökts. Publikationstyperna inkluderar artiklar och en avhandling. Litteraturstudiens resultat visar att arbete med multimodala texter gynnar elever med lässvårigheter. Resultatet visar också att användningen av multimodala texter ökar elevernas motivation och stödjer deras läsförmåga. Övningar som involverar multimodala texter ger eleverna möjlighet till en djupare förståelse av textens innebörd. Multimodala texter kan således vara till stor hjälp för elevers lärande. Sammanfattningsvis kan det fastslås att användningen av multimodala texter är värdefullt och bör ha en självklar plats i skolans verksamhet.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer synliggöra hur speciallärares/specialpedagogers går tillväga för att göra elever i lässvårigheter delaktiga i läsfrämjande insatser och åtgärdsprogram.Vi har utgått från det relationella perspektivet. Den kvalitativa studien bygger på nio intervjuer med speciallärare/specialpedagoger i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Utifrån våra resultat ser viatt samtliga av de intervjuade framhåller vikten av elevens delaktighet i de läsinsatser ochåtgärdsprogram som upprättas men att delaktigheten tas tillvara på olika sätt i de olika stadierna. Det som också framkommer är att elevernas delaktighet i stödinsatser anses vara som störst i mellanstadiet, där insatserna är fler och omsorgen av elevernas välbefinnande är större än i både högstadiet och gymnasiet. Samtidigt visar vårt resultat att den vanligaste formen av elevens delaktighet i mellanstadiet sker inom ramen för lärarens val av metoder. Detta kan enligt ett relationellt perspektiv ses som en utmaning. Ju äldre eleverna blir stiger förväntningarna på elevens självständighet, och att de i högre grad kan uttrycka sina behov i upprättandet av läsinsatser. Det som framkommer av våra resultat är att insatserna på gymnasiet är färre, men att de insatser som sätts in i högre grad upprättas utifrån ett relationellt perspektiv, då de större utsträckning formas utifrån elevens intresse än i grundskolan. Från dessa resultat drar vi följande slutsatser att även om det relationella perspektivet är mer synbart i gymnasiet på de insatser och åtgärdsprogram som upprättas ersätts den individuella lästräningen som är mer förekommande på mellanstadiet, med kompensatoriska verktyg ju äldre eleverna blir.

Studiens syfte var att undersöka hur elever med diagnosticerade läs- och skrivsvårigheter och/eller koncentrationssvårigheter uppfattar det stöd de får på gymnasieskolan. Vidare undersöktes likheter och skillnader mellan elever som har läs- och skrivsvårigheter och elever som har koncentrationssvårigheter. Även genusaspekten studerades vad gäller likheter och skillnader i uppfattningar. En fenomenografisk ansats och kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Respondenterna läste alla sitt tredje och sista år på sina yrkesinriktade gymnasieutbildningar. Resultaten visar att inga respondenter, vare sig flickor eller pojkar, är helt nöjda med det stöd de har fått och att respondenterna saknar individualisering vad gäller sina läs- och skrivsvårigheter och/eller sina koncentrationssvårigheter. De saknar samtal med lärare gällande sina svårigheter och vilket stöd de behöver. De saknar struktur i form av genomgångar som kännetecknas av en röd tråd, anteckningar på tavlan och utdelade anteckningar på papper. För att kunna ta till sig kunskap söker de en arbetsmiljö som kännetecknas av lugn och ro. De söker motivation i att kursmoment är ”på riktigt”. De vill se funktion och syfte med sina studier, ha en jämn arbetsbörda och möjlighet att själva påverka när de ska få arbeta hos specialpedagogerna. Respondenter med läs- och skrivsvårigheter har lättare att föreslå vilken sorts stöd de behöver jämfört med respondenten med koncentrationssvårigheter. Skillnader beroende på genus kunde inte fastställas. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att eleverna söker begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet genom individualisering och inkludering.

By utilizing technical tools, students with reading difficulties can receive support and assistance to enhance their ability to comprehend texts. The present study explores how special education teachers in language, reading, and writing utilize digital technology to support students with reading difficulties. Additionally, the study investigates how these teaching tools are adapted based on the age of the students.  The empirical material was collected from eleven practicing special education teachers primarily working with students in grades 1-9. This was done through a survey study with open-ended questions, which were subsequently analyzed based on the research questions.  The results show that special education teachers consider reading for comprehension to be a complex task which requires motivation and learning to develop as successfully as possible. They also mention that they use supportive tools differently based on students' age, with younger students tending to be allowed to use digital learning tools more often as a motivating factor and older students receiving digital tools as a concrete support for enhancing their learning strategies and reading skills. Additionally, the teachers noted that there was often a lack of knowledge of how to use assistive technology as an efficient support, both among teachers and students. In conclusion, this study shows that special education teachers need more knowledge about assistive technology, and that assistive technology needs to be introduced at an earlier age for students to become aware of the functions of assistive tools.