Flertalet elever i behov av stöd i läsning upplever svårigheter i matematik. Speciallärare vet att alla elever ska nå målen, men läroplanen och skollagen ger inga direktiv om hur detta ska genomföras.   Syftet med studien är att undersöka speciallärares kunskaper och kompetens kring relationen mellan lässvårigheter och matematiksvårigheter hos elever. Syftet är även att få en inblick i hur speciallärare beskriver sitt arbete med elever som har denna kombination av svårigheter samt undersöka vad som ligger till grund för deras arbetssätt.   Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem speciallärare verksamma på grundskolenivå. Intervjuerna bearbetades med en analysmodell framtagen utifrån Grounded Theory. Studien har det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt.   I resultatet framgår att speciallärarna hade svårt att redogöra för hur relationen mellan läs- och matematiksvårigheter beskrivs i forskning eller hur den kan visa sig hos eleverna. Flera av lärarna ser ingen tydlig koppling hos sina elever. Resultatet visar också att speciallärarna arbetar med svenska och matematik som två skilda ämnen. Alla lärarna ansåg att specialundervisning ger bäst resultat utanför klassens ram. Samtliga uttryckte vikten av det sociokulturella lärandet med språket som grund.   För att arbetet med elever i lässvårigheter och matematiksvårigheter ska vara effektivt och leda till bättre måluppfyllelse behöver lärare kompetensutveckling kring relationen mellan läs- och matematiksvårigheter. / Most pupils with special needs in reading also experience difficulties in mathematics. Special education teachers know that all pupils should achieve the educational goals. However, the curriculum and the Swedish School Law do not describe how.   The aim of this study is to investigate the knowledge and the competence of special education teachers about the relationship between reading difficulties and mathematical difficulties in pupils. Also, the aim is to get insight into the way special education teachers describe their work with pupils in this kind of difficulties, and look into the basis for their working methods.   Semi-structured interviews have been done with five special education teachers active in elementary school. The interviews were processed with an analysis model constructed on Grounded Theory. This study is based on the socio-cultural perspective.   The result of the study shows that special education teachers found it hard to describe how the relationship between reading and mathematical difficulties is presented in research, or in what way it can be seen in pupils. Several of the teachers do not find a distinct connection in pupils. Also noticeable is the fact that the special education teachers treat Swedish and Mathematics as two different subjects. All teachers thought that special education gives best results beyond the class. All of them expressed the importance of socio-cultural learning based on language.   In order to get an effective work with pupils in reading and mathematical difficulties that leads to fulfilling educational goals the teachers need more knowledge of the relationship between reading and mathematical difficulties.

Today everyone needs to be able to read and write, but about 15-20% of the world's population has problems with this. Reading disabilities such as dyslexia are characterized by difficulty in decoding text, which can reduce motivation and may lead to avoidance strategies. The aim of this study is to increase knowledge and awareness of how children’s librarians in public libraries support children with reading and writing difficulties/dyslexia. Seven librarians were interviewed. The interviews were analyzed with the help of Chamber’s model of the reading circle and Schmidt’s categorization of the librarian’s roles. The result of the study showed that librarians seek to learn more themselves, for instance by attending different workshops. They also try to collaborate with teachers and parents and to develop reading promotion methods as well as the library room itself. Challenges faced by the librarians include finding ways to reach children who avoid the library, identifying children who need support and better marketing of the library’s services to families who use these services only via internet. The findings suggest that library schools can do more to increase student awareness of reading disabilities and how to work with reading promotion for this group.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur två klasslärare i årkurs 1–3 på två olika skolor samarbetar med specialpedagog/speciallärare i arbetet med elever som har lässvårigheter. Undersökningens syfte var att synliggöra det stöd klassläraren behöver för att tillämpa olika hjälpverktyg, förhållnings- och arbetssätt i sin ordinarie undervisning för att leda elever med lässvårigheter mot en god läsförmåga. För att samla in information till undersökningen valde vi att utföra kvalitativa intervjuer och undersöka läromaterial som informanterna använder i arbetet för att stödja elever med lässvårigheter. Dessa läromaterial använder informanterna i arbetet med elever som har lässvårigheter. Resultatet visar att klasslärarna på båda skolorna har ett tätt samarbete med specialpedagogen/specialläraren i arbetet med elever som har lässvårigheter. Vidare visar det även att klasslärarna tillämpar stödinsatser i sin ordinarie undervisning för att stötta elevernas läsning utifrån deras olika behov och förutsättningar. Slutsatsen är att samarbetet mellan klasslärare och specialpedagog/speciallärare är av stor betydelse då dessa stödinsatser bidrar till elevernas kunskapslärande och det skapar olika möjligheter och  anpassningar i klasslärarens undervisningsinnehåll för elever med lässvårigheter. De tillfrågade informanterna i denna undersökning anser att samarbetet skapar möjligheter för elever med lässvårigheter att utveckla en god läsförmåga och delaktighet i sitt lärande.

Denna studie syftar till att synliggöra karakteristiska drag på lexikal nivå i narrativa texter skrivna av elever utan lässvårigheter samt likheter och skillnader på lexikal nivå mellan texter skrivna av elever utan och i lässvårigheter. Att undersöka skrivande på lexikal nivå hos elever utan lässvårigheter i jämförelse med elever i lässvårigheter är angeläget mot bakgrund av att både den språkliga förmågan och läsförmågan (däribland den lexikala kunskapen) utgör centrala komponenter i skrivandet. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i den interna processnivån i Chenoweth och Hayes (2001) modell av skrivprocessen: A Model of Written Language Production. Tjugofyra texter skrivna av elever utan lässvårigheter har analyserats utifrån fem olika mått på lexikal nivå: antal ord, lexikal densitet, adjektivdensitet, lexikal variation och andel felstavade ord. Medelvärden för dessa mått har beräknats. Som jämförelsematerial användes motsvarande lexikala mått för 40 elever i lässvårigheter i Levlin och Waldmann (2017). Statistiska analyser har genomförts för att fastställa signifikanta skillnader mellan elevgrupperna. Det övergripande resultatet som framkommer är att elever utan lässvårigheter uppvisar en högre lexikal nivå än elever i lässvårigheter. Det finns signifikanta skillnader mellan elevgrupperna för antal ord, adjektivdensitet, lexikal variation och andel felstavade ord. Lexikal densitet uppvisar däremot ingen signifikant skillnad mellan elevgrupperna. Våra resultat visar på att det är viktigt att inkludera stöttning av elevers läsförmågor i skrivundervisningen då läsförmågan är en betydande komponent i skrivutvecklingen.

The aim of the study is to investigate how a teacher and a special education teacher cooperate to prevent a pupil with reading difficulties from ending up in the vicious circle of the Matthew effect, and to find out how a pupil with reading difficulties experiences his or her reading situation. This case study is based on a phenomenological perspective whereby qualitative interviews illuminate a commonly occurring problem in today’s schools. Interviews were conducted with a teacher, a special education teacher, and a pupil in grade 1, in order to cover everyone’s perspective in this situation. The result of the study shows that the teacher and the special education teacher have a good knowledge of reading difficulties and together offer the pupil adequate support and positive expectations. As a result, the pupil does not perceive the reading as problematic but instead has a good self-image. Early interventions give results, and through the kind of work the teachers do, they have succeeded in protecting the pupil from the Matthew effect.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare och speciallärare i årskurserna 1–3 upplever att elever med lässvårigheters attityder och motivation till läsning påverkar deras läsutveckling. De forskningsfrågor som besvaras är: Vad upplever informanterna att elevernas attityder och motivation påverkas av?, Hur hanterar informanterna elevernas attityder och motivation till läsning? och på vilket sätt undervisar informanterna eleverna för att utveckla deras attityder och motivation till läsning? Den teoretiska utgångspunkten som studien intog var teorier om läsutveckling baserat på forskning. Studien utgick från Lundberg och Herrlins (2005) definition av de fem olika dimensionerna som eleverna behöver behärska för att anses som goda läsare. Forskningsmetoden som använts i studien utgick från teorin, teorier om det subjektiva, som är grunden för en fenomenografisk teoribildning. Materialet utgjordes av semistrukturerade intervjuer och de informanter som studien hade var strategiskt utvalda. Intervjuerna utgick från en intervjuguide och efter avslutad intervju transkriberades dem. Dessa transkriberingar analyserades med en tematisk analys. Det resultat som framkom utifrån intervjuerna är att samtliga informanter stött på olika grupper av läsattityder. En grupp utgör elever som anser att läsning är lustfyllt och därmed har positiva attityder till läsning och en grupp utgör de elever som anser läsning är mindre lustfyllt och därmed har negativa läsattityder. Informanterna anser också att föräldrarnas attityder till läsning påverkar elevernas läsattityder. Lärarna och speciallärarna hanterar elevernas läsattityder på olika sätt men samtliga informanter anser att det är viktigt att stötta eleverna i deras läsutveckling, för att minska risken att eleverna skapar negativa läsattityder. De har olika tillvägagångssätt i sin undervisning för att ta hänsyn till elevernas läsattityder. Samtliga informanter är däremot eniga om att elevernas läsattityder påverkar deras läsutveckling. / The purpose of the study is to study active teachers and special teachers 'experiences of how pupils with reading difficulties' read attitudes and motivation affects their reading development. The research questions that will be answered in the study are: What do the teachers describe that the involved pupils reading attitudes and motivation are influenced by and how do they mean that the pupils' attitudes affect their reading development? How do the teachers describe the way in which they handle the pupils’ reading attitudes? In what way do the teachers describe that they are teaching to affect pupils' attitudes for reading? The study is based on general theories of pupils’ reading development. This study will be based on Lundberg and Herrlins (2005) definition of the five different dimensions that pupils need to master in order to be considered as good readers. Theories on the subjective, in this respect phenomenological theory, provide the methodology of the study.  The material comprise of semi structured interviews and the candidates in the study were strategically selected. The interviews were based on an interview guide and after the interview, they were transcribed. These transcripts were analyzed by a thematic analysis. The results show that all candidates encounter diverse groups of attitudes to reading. One group constitutes pupils who think reading is fun and thus have a positive attitude to reading and one group constitutes those pupils who consider reading are less fun and thus have a negative attitude to reading. The candidates also consider that the attitudes of parents to reading influence the readings of pupils. Teachers and special teachers handle student readings in diverse ways, but all candidates consider it important to support pupils in their reading development, to reduce the risk of pupils creating negative readings. They also make different in their teachings to consider the pupils' readings. All candidates, on the other hand, agree that pupils' reading positions affect their reading development.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare ser på lässvårigheters påverkan på matematikinlärningen i årskurserna 4–6. Metodvalet är inom det didaktiska forskningsområdet, arbetet består av en litteraturbakgrund, observationer och intervjuer med sex verksamma lärare och en specialpedagog för att undersöka deras syn på hur lässvårigheter kan påverka matematikinlärningen.   Resultatet visar att det kan finnas ett samband mellan lässvårigheter och matematiksvårigheter. Det som framkommer i arbetet är att det finns bakomliggande faktorer som påverkar läsinlärningen och matematikinlärningen. Det är flera delar som påverkar inlärningen, en del är den som är kopplad till de språkliga inlärningsförmågorna, som är en bristande fonologisk förmåga, läsförståelsen och ett svagt arbetsminne. När eleven har svårt med dessa faktorer påverkar det även möjligheten till inlärning i matematik. Förutom de här svårigheterna visar resultatet att de emotionella känslorna påverkar elevers förmåga att prestera. En av de emotionella känslorna som påverkar eleven är motivation och intresse för de som ska läras, om det inte finns motivation och intresse sker ingen inlärning. Det som forskare och lärare är absolut överens om är att ett dåligt självförtroende är det som påverkar eleven mest vid inlärningen. Ett dåligt självförtroende kan leda till blockeringar inte bara för läsinlärningen utan för övriga ämnen i skolan så som matematik.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen i hur lärare kan individanpassa undervisningen för elever i behov av särskilt stöd inom läs- och skrivinlärningen i åk 1-3. Vi fokuserar vår studie på att undersöka hur utvalda lärare arbetar med läs- och skrivinlärningen för barn i åk 1–3 och vilka hjälpmedel som finns till elever som är i behov av särskilt stöd. Den metod vi har valt att använda i vår studie är i första hand enkäter som vi skickade ut till grundskollärare i åk 1-3. Därefter valde vi att komplettera med intervjuer för att få ett bredare resultat. I studien framkom att elevers svårigheter inom läsning och skrivning kan ha olika bakomliggande orsaker. Läs- och skrivsvårigheter kan uppstå hos elever med diagnoser som tex. Dyslexi och ADHD eller hos elever som får för lite träning eller har uppmärksamhetssvårigheter. Det som även framkommer av resultatet är att de utvalda lärarna anser att det finns för få resurser till elever med läs- och skrivsvårigheter och att eleverna endast till viss del får stödet de behöver.

Svenskämnet syftar bland annat till att utveckla elevers förmåga att använda språket för att tänka, kommunicera och för att lära. Läsförståelsen hos svenska elever ligger inte på samma höga nivå som tidigare. Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka vilka didaktiska val svensklärare gör i sin läsförståelseundervisning, men även hur de stöttar elever med lässvårigheter. Detta är viktigt att undersöka eftersom tidigare forskning visar att lärare undervisar i läsförståelse med olika undervisningsmetoder, vilket kan leda till att elever får ojämlika villkor för läsutveckling. För att utvecklas i sin läsförståelse behöver elever ingå i undervisning som präglas av att läraren har kunskap och förståelse för vad som utgör god läsförståelseundervisning. Lärare behöver även ha kunskap i hur stöttning till elever kan ske i läsförståelseundervisning, speciellt i fallet elever med lässvårigheter. Det teoretiska ramverk som studien utgår från är det sociokulturella perspektivet, som belyser att människan lär genom språk och kulturella redskap. Denna teori har i analysen av lärarnas utsagor stått som hjälp att förstå resultaten som framkommit. Resultaten i studien visar att alla de medverkande lärarna försöker hitta den proximala utvecklingszonen för eleverna, men att lärarna både organiserar sin läsförståelseundervisning och stöttar elever med lässvårigheter baserat på skilda förståelser av vad som utgör god läsförståelseundervisning.

Elevens läsförmåga påverkar hur eleven tar till sig textinnehåll, vilket i sin tur inverkar på kunskapsinhämtningen. Undervisning i läsning är viktig i alla skolans ämnen då ämnestexter ställer olika krav på läsförmågan. Matematiska texter har sina särskiljande egenskaper och kan orsaka problem, särskilt för elever i lässvårigheter. Syftet med denna studie var att synliggöra hur lärare som undervisar i matematik på mellanstadiet arbetar för att öka förutsättningarna för lärande och utveckling för elever i lässvårigheter. Den teoretiska utgångspunkten har varit modellen The simple view of reading som på ett tydligt sätt visar på komplexiteten i läsning samtidigt som den belyser hur läsningens beståndsdelar, avkodning och språklig förståelse, påverkar elevens läsförmåga i matematikämnet. Den tidigare forskningen som lyfts i studien beskriver hur viktigt det är att matematiklärare har kunskap om båda dessa delar för att kunna främja och stödja i sin undervisning för elever i lässvårigheter. I studien har en kvantitativ forskningsansats valts för att uppnå syftet och för att samla in empiri har en anonym enkät utformats och besvarats av matematiklärare på mellanstadiet via professions- och ämnesrelevanta grupper via sociala medier och via e-post. Resultatet visade att lärarna redan idag gör en hel del i sin undervisning, genom aktiviteter som tycks främja elevers läsning och med åtgärdande insatser för elever i lässvårigheter. Samtidigt blev det synligt att lärare efterfrågar mer kunskap om hur läsning och lässvårigheter påverkar lärande och utveckling i matematikämnet. Denna studie har visat att det finns ett behov att fylla där specialläraren/specialpedagogen har en viktig funktion att lyfta det språkliga perspektivet i matematikundervisningen, hur lässvårigheter påverkar elevers lärande i matematikämnet, samt hur matematikundervisning och stöd kan utformas för elever i lässvårigheter.