Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur lärare arbetar i sin matematikundervisning för att tillgodose olika varianter av lässvårigheter. En kvalitativ metod med hjälp av intervjuer har använts för att kunna presentera ett resultat. Forskningsfrågorna besvaras med hjälp av några huvudbegrepp från det sociokulturella perspektivet. De begrepp som huvudsakligen har benämnts i denna studie är mediering, proximal utvecklingszon och appropriering. I resultatet framkommer det hur lärare kan upptäcka lässvårigheter i matematik. Flerspråkighet, otillräcklig begreppsförståelse och bristande strategier är några av anledningarna till att eleverna är i lässvårigheter, vilket lärare oftast uppmärksammar vid textuppgifter i matematik. I resultatet redovisas även hur lärare arbetar med elever i lässvårigheter. Det gör de bland annat genom digitala verktyg och konkret material, exempelvis pengar, klossar och pizza. Slutsatsen av studien är att läraren behöver besitta kunskap om hur de kulturella verktygen ska användas för att ge eleverna möjlighet till att utvecklas inom textuppgifter i matematik. / The purpose of the study is to deepen the knowledge of how teachers work in their mathematics teaching to meet different variants of reading difficulties. A qualitative method with the help of interviews has been used to be able to present a result. The research questions are answered with the help of some main concepts from the sociocultural perspective. The concepts that have been mainly mentioned in this study are mediation, Zone of Proximal Development, and appropriation. The result shows how teachers can detect reading difficulties in mathematics. Multilingualism, insufficient conceptual understanding, and lack of strategies are some of the reasons why pupils have reading difficulties, which teachers often pay attention to when writing text assignments in mathematics. The results also report how teachers work with pupils with reading difficulties. They do this through digital tools and concrete materials, such as money, bricks, and, pizza. The conclusion of the study is that the teacher needs to possess knowledge of how the cultural tools should be used to give pupils the opportunity to develop in text assignments in mathematics.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lässvaga elever på ett teoretiskt gymnasieprogram läser och tillägnar sig undervisningstexter. Jag utgår från ett dimensionellt synsätt på läskompetens, som innebär att det inte fanns någon definitiv gräns mellan lässvaga elevers och genomsnittliga läsares läsförmåga. Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, som innebär att språkutveckling är beroende av tänkandets utveckling och tvärtom, tjänar också som utgångspunkt. Uppsatsen belyser elevernas förutsättningar att förstå texterna, hur texternas språk och strukturer möjliggör respektive hindrar dem att bli förstådda och hur didaktiken i klassrummet påverkar elevernas läsförståelse. Min fältstudie består av observationer och intervjuer, som jag analyserar tillsammans med undervisningstexterna på ett hermeneutisk, det vill säga förståelseinriktat sätt. Det visar sig att elevernas förståelse av undervisningstexter beror av vilket stöd de får för att klara av att läsa, vilken genre texten representerar, och i hur stor utsträckning textförfattaren leder eleven genom texten. Lärobokstexterna kräver ämnesspecifik förförståelse vilket kan utgöra ett hinder för förståelsen. När eleverna i min undersökning förstår undervisningtexterna blir de motiverade. Min slutsats är att de behöver texter som motsvarar deras läsförmåga och hjälp att utveckla lässtrategier för att läsa de texter som används.

Elever inom utbildning i svenska för invandrare (sfi) som inte har utvecklat läs- och skrivförmåga på sitt modersmål ska få läs- och skrivinlärning inom ramen för sfi-utbildningen Det finns ett forskningsbehov att didaktiskt följa dessa elevers väg mot att bli litterata, i synnerhet för elever med läs- och skrivsvårigheter.Lästeorier bygger på att läsning handlar både om avkodning och förståelse (Kamhi & Catts, 2014) men i andraspråksforskningen har man inte forskat lika mycket på avkodning som man forskat på läsförståelse (Hyltenstam, 2010). Studiens teoretiska ram tar sin grund i att avkodningen och den fonologiska förmågan är en viktig. Forskning som förespråkar hur man kan åtgärda den här sortens lässvårigheter är bland annat Respons to Intervention (RTI). Grunden i RTI är att elever med läs- och skrivsvårigheter i första hand ska få ett bra stöd i den ordinarie undervisningen men RTI beskriver också en modell för hur man systematiskt följer elevernas läsutveckling (Wengelin & Nilholm, 2013). Syftet med studien var att identifiera och undervisa vuxna sfi-elever med kort eller ingen skolbakgrund som har lässvårigheter i synnerhet med fokus på avkodning och läshastighet. Syftet var också att undersöka om ett RTI-baserat arbets- och undervisningssätt skulle fungera för målgruppen. Studien har genomförts som en intervention och omfattar 13 elever som studerar med begränsad skolbakgrund inom kurs B på en sfi-skola. Interventionen har skett systematiskt utifrån ett RTI-baserat upplägg under nio veckor med klassrums-, grupp- och individundervisning samt en kontinuerlig uppföljning av insatserna genom screening och utvärdering. Resultat utifrån kvantitativa data visar att avkodningen har förbättrats i klassen. På individnivå har två av tre elever förbättrat sin avkodningsförmåga mycket och en av dem har dessutom förbättrat sin läshastighet. En av eleverna har inte förbättrat varken avkodningsförmåga eller läshastighet. Hos denna elev finns avkodningssvårigheter av dyslektisk karaktär och där finns det anledning att göra en fördjupad kartläggning av specialpedagog och modersmålslärare. Utfallet av undervisningen var att lektionerna mottogs väl av eleverna, såväl på klass- som individnivå och de moment som värderas högst i att stödja läsutvecklingen var färdighetsträning via datoriserade övningar, läsa stavelse- och läslistor samt skriva med hjälp av talsyntes.Analysen av resultatet visar att ett RTI-baserat upplägg har fungerat för målgruppen. Screeningen var ett verktyg för att identifiera eleverna som hade behov av intensifierade insatser. Insatserna gav effekter på såväl klassrumsnivå som individnivå. Studien är dock begränsad i tid och antal elever samt saknar kontrollgrupp och det går inte att göra en större analys av resultaten. Elevutvärderingar och pedagogernas kommentarer visar på behov att fortsätta arbeta med avkodning och färdighetsträning inom sfi i kurs B och att använda digitala och multimodala verktyg i undervisningen. Samverkan mellan specialpedagog och lärare har varit berikande. Samverkan med modersmålslärare hade behövts i studien, likaså samverkan med logoped för de elever som hade behövt fördjupad läs- och skrivkartläggning.Fortsatta forskningsbehov finns inom området. Dels hade det varit intressant att undersöka om en mer omfattande RTI-studie med förebyggande arbete på klassrumsnivå skulle gett fler elever läs- och skrivverktyg så att färre elever utvecklade lässvårigheter. Läs- och skrivinlärningen inom sfi behöver tydligare beskrivas. Ytterligare forskningsområden är modersmålets roll, alternativa verktyg och elever med funktionsvariationer (Sandwall och Lindberg (2012). Studiens specialpedagogiska relevans är att den lyfter behovet av samverkan mellan specialpedagog och övriga pedagoger samt behovet av förebyggande tidiga insatser och utvärdering av dessa. Dessutom ger studien exempel på praktiskt material och metoder för ett specialpedagogiskt utvecklingsarbete inom vuxenutbildningens sfi-verksamhet.

Sedan 2016 utförs ett nationellt bedömningsstöd i svenska grundskola årskurs 1-3. Bedömningsstödet är utformat för att ge en samlad bild över elevernas kunskapsutveckling i de tidiga skolåren och genomförs i början och slutet av årskurs 1. Syftet med vår studie är att undersöka hur skolor runt om i Sverige kompletterar Bedömningsstödet i årskurs 1 med andra tester för att finna elever i lässvårigheter, samt pedagogers åsikter gällande Bedömningsstödet. Våra forskningsfrågor var följande; anser pedagoger att Bedömningsstödet ger tillräcklig information för att hitta lässvaga elever eller finns det mer att önska och i så fall vad?  I vilken utsträckning kompletteras Bedömningsstödet i årskurs 1 för att identifiera elever i lässvårigheter? Vilka material kompletterar i så fall skolorna med och varför? Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som resulterade i en svarsfrekvens av 356 svar. Resultatet visar endast 23% respondenterna är nöjda med Bedömningsstödet gällande identifiering av elevers läsförmåga. Respondenterna lyfter att förändringar behövs och majoriteten av respondenterna kompletterar bedömningsstödet med andra tester för en djupare bedömning. / Since 2016, a national assessment support has been carried out in Swedish primary school grades 1-3. The assessment support is designed to give an overall picture of the students' knowledge development in the early school years and is carried out at the beginning and end of grade 1. The purpose of our study is to investigate how schools around Sweden supplement the assessment support in grade 1 with other tests to find students with reading difficulties, as well as educators' opinions regarding the assessment support. Our research questions were the following; do educators think that the assessment support provides sufficient information to find reading-disabled students or is there more to be desired and if so, what? To what extent is the assessment support in grade 1 supplemented to identify students with reading difficulties? If so, which materials do the schools supplement with and why? The study was carried out using a questionnaire which resulted in 356 responses. The result shows that only 23% of the respondents are satisfied with the assessment support regarding the identification of students' reading ability. The respondents highlight that changes are needed, and the majority of respondents supplement the assessment support with other tests for a deeper assessment.

Sedan 2016 utförs ett nationellt bedömningsstöd i svenska grundskola årskurs 1-3. Bedömningsstödet är utformat för att ge en samlad bild över elevernas kunskapsutveckling i de tidiga skolåren och genomförs i början och slutet av årskurs 1. Syftet med vår studie är att undersöka hur skolor runt om i Sverige kompletterar Bedömningsstödet i årskurs 1 med andra tester för att finna elever i lässvårigheter, samt pedagogers åsikter gällande Bedömningsstödet. Våra forskningsfrågor var följande; anser pedagoger att Bedömningsstödet ger tillräcklig information för att hitta lässvaga elever eller finns det mer att önska och i så fall vad?  I vilken utsträckning kompletteras Bedömningsstödet i årskurs 1 för att identifiera elever i lässvårigheter? Vilka material kompletterar i så fall skolorna med och varför? Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som resulterade i en svarsfrekvens av 356 svar. Resultatet visar att endast 23% av respondenterna är nöjda med Bedömningsstödet gällande identifiering av elevers läsförmåga. Respondenterna lyfter att förändringar behövs och majoriteten av respondenterna kompletterar bedömningsstödet med andra tester för en djupare bedömning. / Since 2016, a national assessment support has been carried out in Swedish primary school grades 1-3. The assessment support is designed to give an overall picture of the students' knowledge development in the early school years and is carried out at the beginning and end of grade 1. The purpose of our study is to investigate how schools around Sweden supplement the assessment support in grade 1 with other tests to find students with reading difficulties, as well as educators' opinions regarding the assessment support. Our research questions were the following; do educators think that the assessment support provides sufficient information to find reading-disabled students or is there more to be desired and if so, what? To what extent is the assessment support in grade 1 supplemented to identify students with reading difficulties? If so, which materials do the schools supplement with and why? The study was carried out using a questionnaire which resulted in 356 responses. The result shows that only 23% of the respondents are satisfied with the assessment support regarding the identification of students' reading ability. The respondents highlight that changes are needed, and the majority of respondents supplement the assessment support with other tests for a deeper assessment.

Elever med diagnosen ADHD har samtidigt ofta andra svårigheter. En bristande läsförståelse är en sådan vanligt förekommande svårighet. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka vilka interventioner som kan stärka läsförståelsen hos dessa elever. För att ta reda på det genomfördes en systematisk litteraturstudie i vilken tio artiklar granskades. Resultatet visade att metoder som hjälper eleverna strukturera läsningen är gynnsamma. I flertalet studier användes grafiska organisatörer med fält i vilka eleverna kunde plocka ut det centrala i en text. Något som även blev tydligt var betydelsen av digitala redskap och deras möjlighet att fånga koncentrationen hos elever med ADHD. I iPads och datorer kan olika program användas för att lära eleverna lässtrategier. Relaterat till det diskuteras även lärspelens potential att utveckla eleverna samtidigt som likvärdigheten problematiseras då skolor har olika tillgång till dessa resurser. Resultatet visade även på att texternas innehåll påverkar elever med ADHD och lässvårigheter. Texter de finner spännande och engagerande gör att de förstår på ett bättre sätt. Två studier undersökte hur överstrykningar med färger påverkar elevernas läsförståelse. Även detta visades ge en positiv effekt och kan adderas till texter för att stötta läsningen. Detta bör dock inte användas för ofta då det riskerar att minska den intresseväckande effekten. En ytterligare intervention som hade en positiv inverkan var att förbättra deras självförtroende och visa en tillit till deras läsförmåga. Vad som inte gav någon förbättrad läsförståelse var medicinering. Det kunde dock minska symtomen och därmed eventuellt ge förbättra läsförståelse på sikt. Att medicinera och genomföra interventioner samtidigt gav dock effekt. I uppsatsen diskuteras hur de gynnsamma interventionerna kan implementeras i skolan. Det faktum att studierna genomförts med enskilda elever eller små grupper i egna lokaler med en handledare eller forskare ställs i kontrast till skolans möjlighet att tillhandahålla liknande förutsättningar. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie har visat på olika interventioner som kan påverka läsförståelsen positivt för elever med ADHD. Dock så kan de behöva anpassas och justeras för att fungera och få effekt i praktiken.

Uppsatsen analyserar olika interventionsstudier som undersöker på vilket sätt interventionerna påverkar läsutvecklingen hos elever med lässvårigheter. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att skapa en sammanställning av forskning som finns inom området. Baserat på uppsatsens forskningsfråga sammanfattas sex olika interventionsstudier. Sammanställningen visar dels på några olika metoder att arbeta med under interventioner, dels vilken effekt interventionsarbetet har för läsutvecklingen hos elever med lässvårigheter. Bland annat redogörs det för en-till-en-handledning och datorspel, som båda visar sig gynna läsutvecklingen för elever med lässvårigheter. Dessutom visar sig kombinationen av avkodning och läsförståelse vara av vikt för att utveckla läsförmågan.

Syftet med den här studien är att undersöka hur f-3 lärare uppfattar arbetet med att urskilja och stötta elever i lässvårigheter i svenskundervisningen samt vilka uppfattningar lärare har om att göra extra anpassningar under svenskundervisningen. Det har genomförts sex kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med verksamma lärare. Det empiriska materialet analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av en fenomenografisk metodansats. Tidigare forskning visar att när det upptäcks att det finns störningar i en elevs läsutveckling är det viktigt med tidiga, intensiva insatser. För att upptäcka och stötta elever i lässvårigheter krävs det lärare som har ämnes- och didaktisk kunskap. Studien har synliggjort att lärarna uppfattar att elever i lässvårigheter upptäcks tidigt tack vare det obligatoriska kartläggningsmaterialet. De uppger att insatser planeras och genomförs omgående. Studien framhäver att skolor implementerar tidiga insatser på olika sätt beroende på tillgängliga resurser exempelvis specialpedagog och resurspersonal. Det framkommer att några lärare uppfattar kompetensbrist hos resurspersonal. Resultaten visar att lärarna föredrar ett varierad arbetssätt som tar hänsyn till elevers olika förmågor. Det framkommer att den sociala miljön, exempelvis klasskamrater kan också bidra till att elever i lässvårigheter kommer vidare i läsutvecklingen. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning svenska</p>

In Sweden approximately one in four to one in five individuals experience readingdifficulties for various reasons. Existing tools on the market are primarily adaptedfor digital text, but some applications allow users to photograph or upload images oftext and have it read aloud via text-to-speech through OCR technology.Unfortunately, these functions are limited to text-to-speech only and are primarilyused in educational settings. For individuals with ADHD or dyslexia, who mayexhibit similar but not identical difficulties, these tools may be insufficient.This work presents a prototype for a mobile application developed with a user-centered design to extend functionality beyond what is offered in today’s tools. Theprototype enables the customization of the text’s visual presentation directly onmobile devices, which can improve the reading experience not only for individualswith specific reading difficulties but also for the general population. This approach isparticularly advantageous for those with reading difficulties as it allows them toadjust the appearance of their text to best facilitate their reading.The prototype uses OCR technology to extract text from images, allowing users tomanipulate the text’s visual presentation to enhance readability. This includessettings such as character and line spacing, background color, and word highlighting.Research indicates that such adaptations can facilitate reading especially for thoseexperiencing reading difficulties, such as dyslexia and frequently ADHD, byproviding access and less strenuous visual text presentation.By combining technical solutions with social value, this project aims to reduce thegap in information accessibility and support individual independence and integrationinto society. The proposed mobile application represents a step forward in thedevelopment of more inclusive and adaptable reading tools, which are not confinedto digital or educational environments but can be used in a wide range of everydaysituations. / I Sverige har ungefär var fjärde till var femte person lässvårigheter av olikaanledningar. Befintliga verktyg på marknaden är huvudsakligen anpassade för digitaltext, men några applikationer tillåter användare att fotografera eller ladda upp bilderpå text och få den uppläst via talsyntes genom OCR-teknik. Tyvärr begränsas dessafunktioner till enbart talsyntes och används främst i skolmiljöer. För personer medADHD eller dyslexi, som kan uppvisa liknande men inte identiska lässvårigheter,kan dessa verktyg vara otillräckliga.Syftet med det här arbetet är att undersöka hur en prototyp för en mobilapplikationmed en användarcentrerad design kan utvecklas för att erbjuda en bredarefunktionalitet än den som erbjuds i verktygen idag. Prototypen möjliggör anpassningav textens visuella presentation direkt på mobila enheter, vilket kan förbättraläsupplevelsen inte bara för personer med specifika lässvårigheter utan även förbefolkningen i allmänhet. Detta tillvägagångssätt är särskilt fördelaktigt för dem medlässvårigheter genom att det ger dem möjlighet att justera textens utseende till detsom bäst underlättar deras läsning.Prototypen använder OCR-teknik för att extrahera text från bilder, vilket gör detmöjligt för användare att manipulera textens visuella presentation för att förbättraläsbarheten. Detta inkluderar inställningar som tecken- och radavstånd,bakgrundsfärg, ordframhävning. Forskning indikerar att sådana anpassningar kanunderlätta läsning, speciellt för som upplever lässvårigheter, som dyslexi och intealltför sällan även ADHD, genom att erbjuda tillgång och mindre ansträngandevisuell textpresentation.Genom att kombinera tekniska lösningar med socialt värde strävar detta projektefter att minska tillgänglighetsklyftan till information och stödja individenssjälvständighet samt integrering i samhället. Den föreslagna mobilapplikationenrepresenterar ett steg framåt i utvecklingen av mer inkluderande ochanpassningsbara läsverktyg, som inte enbart är bundna till en digital- eller skolmiljö,utan kan användas i ett brett spektrum av vardagliga situationer.

Sammanfattning - Uppsats Den här uppsatsen har som syfte att undersöka hur klädföretaget H&amp;M använder visuell retorik ur ett socio-semiotiskt perspektiv för att skapa trovärdighet i sin reklamfilm om återvinning. Genom en analys av visuell retorik ur ett socio-semiotiskt perspektiv undersöks reklamfilmen Bring it on som publicerades av klädföretaget H&amp;M 2017 i marknadsföringssyfte för deras återvinningsboxar. Analysen visar att H&amp;M använder ethos, logos och pathos för att få konsumenterna känslomässigt engagerade och känna sig som en del av en gemenskap. De använder socio-semiotiska metafunktioner för att generera en tydlig varumärkesidentitet som tilltalar den tilltänkta målgruppens moraliska kompass.   Sammanfattning - medieproduktion Lajka och de busiga bokstäverna är en barnbok som handlar om Lajka som upplever tidiga tecken på dyslexi. Bokens syfte är att öka medvetenheten och upptäcka tidiga tecken för lässvårigheter och dyslexi hos barn. Boken är till för att barnen ska kunna känna igen sig i Lajka och illustrationerna, i hennes känslor och svårigheter. Den vuxne som läser boken med barnet kan använda boken för att se varningssignaler för lässvårigheter. Detta genom att vara uppmärksam på vissa tecken som förklaras för den vuxna i början av boken.