Reading difficulties is the most common learning difficulty in the western world and it is common that people with reading disabilities also exhibit arithmetic difficulties. Different theories about the cause of the relationship exists, one theory describes the importance of good phonological ability in reading as well as in arithmetic, while another theory describes the importance of a reliable number system and that only a subgroup of students with reading disabilities also have difficulties with arithmetic. The purpose of this study is to investigate how students with reading difficulties (RD), without any known mathematical difficulties, perform on mathematical tasks relative to a control group. The study was theoretically grounded on the Triple code model (Dehaene, 1992), which is a model for numerical information processing that describes how various numerical and arithmetic tasks are processed through three distinct representation systems in the brain, a verbal and a visual representation system and a quantity system. Reading skills, phonological skills, arithmetic skills and number processing skills were examined in 61 students through a variety of tests. After examination of reading ability, the participants were split into two groups, students with RD and a control group. Statistical comparisons were calculated by one-way analysis of variance between the two groups on each task, and for some tasks one-way analysis of covariance were used. The results provided partial support for the present hypotheses. The main findings showed that students with RD have difficulties within the verbal and visual representation system but exhibit an intact quantity system. Within the verbal representation system, students with RD performed significantly worse in retrieval of arithmetic facts (addition, subtraction and multiplication), they retrieved fewer established answers from long-term memory on all of the three arithmetic operations compared to the control group. The students with RD also made more errors regarding subtraction and multiplication and within the visual representation system they had significantly fewer answers that were correct on written arithmetic calculation and was significantly slower in symbolic number comparison, compared with the control group. It is discussed whether a connection difficulty, namely difficulties in linking a particular symbol with a semantic content, is the cause of the exhibited arithmetic difficulties in students with RD. / Lässvårigheter är den vanligaste inlärningssvårigheten i västvärlden och det är vanligt att personer med lässvårigheter även uppvisar aritmetiska svårigheter. Skilda teorier kring orsaken till sambandet finns och en teori beskriver vikten av god fonologisk förmåga vid läsning såväl som vid räkning. En annan teori beskriver vikten av ett tillförlitligt antalsystem och att endast en undergrupp av elever med lässvårigheter också har svårigheter med aritmetik. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur elever med lässvårigheter (LS) utan kända matematiksvårigheter presterar på matematiska uppgifter i förhållande till en kontrollgrupp. Studiens teoretiska utgångspunkt är Trippel-kod-modellen (Dehaene, 1992), vilket är en modell för numerisk informationsbearbetning som beskriver hur olika numeriska och aritmetiska uppgifter antas bearbetas genom tre representationssystem i hjärnan, det vill säga verbalt och visuellt representationssystem samt kvantitetssystem. Läsfärdighet, fonologisk förmåga, aritmetisk färdighet samt antalsuppfattning undersöktes hos 61 elever genom ett flertal test. Efter undersökning av läsfärdighet delades deltagarna upp i två grupper, elever med LS och en kontrollgrupp. Statistiska jämförelser beräknades genom envägs variansanalys mellan grupperna på respektive uppgift och för vissa uppgifter beräknades även envägs kovariansanalys. Resultatet gav delvis stöd för de uppsatta hypoteserna då huvudfyndet visade att elever med LS har svårigheter inom både verbalt och visuellt representationssystem men uppvisar ett intakt kvantitetssystem. Inom verbalt representationssystem presterade eleverna med LS signifikant sämre än kontrollgruppen på uppgiften framplockning av aritmetiska talfakta inom addition, subtraktion och multiplikation då de hade färre svar att plocka fram från minnet på alla tre räknesätt. Eleverna med LS hade också fler fel gällande subtraktion och multiplikation. Inom visuellt representationssystem uppvisade de signifikant färre rätt på skriftlig aritmetisk kalkylering samt var signifikant långsammare gällande symbolisk antalsuppfattning jämfört med kontrollgruppen. Utifrån resultaten diskuteras huruvida en kopplingsproblematik, det vill säga svårigheter att koppla en bestämd symbol med ett semantiskt innehåll, ligger till grund för de uppvisade aritmetiska svårigheterna hos elever med LS.

Inledning: Föreliggande litteraturstudie kommer att studera hur läs- och/eller terapihundar kan främja barns läslust och läsutveckling. I flera länder, främst i USA och Kanada är hund baserad pedagogik ett accepterat verktyg för skolan i utbildningssyfte.  Syfte: Att göra systematisk litteraturstudie om användningen av en läs- eller terapihund kan förbättra elevers läsförmåga och läslust och om de kan underlätta inlärningen av elever med särskilda behov.  Metod. Litteraturstudien redovisar resultatet från 15 artiklar. Resultaten indelades i olika teman och presenteras i tabell och löpande text.  Resultat. Enligt studierna kan man se en positiv utveckling gällande läsförmåga, uttal och ordförståelse hos de barn som får läsa högt för en hund. Barnen upplever mer glädje och motivation samt mer lust till att läsa om hunden är närvarande. Även barn med särskilda behov gynnas av hund baserad terapi.  Diskussion: Studien stödjer tidigare forskning och slutsatsen är att barn som får läsa för en hund kan utveckla sin läsförmåga och öka sin motivation för att läsa. / Introduction: This literature study will examine how reading- and/or therapy dogs can promote children´s motivation to read and develop their reading skills. In many countries, primarily in USA and Canada, dog based education is an accepted tool in schools.  Aim:  The aim of the thesis is via a literature study explore whether students improve their reading ability and motivation to read with use of a dog. Also, the aim is to explore if dogs can facilitate learning to read for children with special needs.   Method: This thesis presents the results of 15 articles. The results have been categorized according to different themes and are presented in a table and in the current text.  Results: According to the studies there a positive development regarding reading ability, pronunciation and comprehension of the children who read out loud for a dog could be detected. The children experience higher joy, motivation and pleasure to read if a dog is present. Even children with special needs benefit from dog based therapy.  Discussion: This literature study supports previous research and the conclusion is that children who reads for dogs can develop their reading ability and increase the motivation to read.

Syftet med den här studien var att undersöka, beskriva och analysera variationer och samband gällande språkförståelse, avkodning och läsförståelse på svenska och engelska och utröna vilken betydelse dessa komponenter har för elever som lär sig engelska som främmande språk. Studien utgick från The Simple View of Readingsamt The Linguistic Coding Differences Hypothesis,vilka ligger till grund för beskrivning och tolkning av studiens empiri. I studien medverkade 24 elever i lässvårigheter och 30 typiska läsare. De gick i årskurs 4 i åtta skolor belägna i södra Sverige. Dessa elever genomförde sex deltest; tre på svenska och tre på engelska. Resultatet visadeatt elever i lässvårigheter presterade signifikant sämre än typiska läsare på samtliga test, utom det test som prövade språkförståelse på svenska. Studien visar att en individs avkodningsförmåga är avgörande för läsförståelsen i engelska som främmande språk. Detta gäller såväl typiska läsare som elever i lässvårigheter, vilket även tidigare forskning i andra länder visat. Studiens slutsats är att samtliga elever måste ges möjlighet att träna på och utveckla sin avkodningsförmåga på engelska för att uppnå god läsförståelse på engelska. / The purpose of this study was to investigate, describe and analyze variations and relationships regarding language comprehension, decoding and reading comprehension in Swedish and English and determine the importance of these components for students who learn English as a foreign language. The study was based on The Simple View of Readingand The Linguistic Coding Differences Hypothesis, which form the basis for the description and interpretation of the study's results. Twenty-four students in reading difficulties and thirty students with typical reading ability participated in the study. They were in the fourth grade and went to eight different schools located in the south of Sweden. These students conducted six tests; three in Swedish and three in English. The results showed that students in reading difficulties performed significantly worse than typical readers on all tests, except for the one that tested language comprehension in Swedish. The study shows that an individual's decoding ability is crucial for reading comprehension in English as a foreign language. This applies to both typical readers and students in reading difficulties, as also shown in previous research in other countries. The study's conclusion is that all students must be given the opportunity to practice and develop their decoding skills in English to achieve a good reading comprehension in English.

Patientlagen säger att en patient ska få individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder som finns för undersökning, vård och behandling. Det gäller såväl muntlig som skriftlig information. Studier visar att patienter värderar skriftlig information högt, men att det inte alltid finns information av bra kvalitet att tillgå. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur man skulle kunna utforma skriftlig information till målgruppen underviktiga ungdomar 13–15 år som har adhd. Projektet är ett uppdrag av en dietist som saknar ett skriftligt material som hon kan lämna ut till sina patienter som ingår i målgruppen. Jag har undersökt vilka förutsättningar ungdomar med adhd har för att läsa och förstå en text. Jag har också undersökt vilken forskning som finns om utformning av patientinformation och andra typer av faktatexter med fokus på läsbarhet. Jag har sedan utgått från teorier om text och teorier om text och bild i samverkan för att undersöka vad som skulle kunna främja läsbarheten i patientinformation till målgruppen. Undersökningen visar att det finns flera olika faktorer som påverkar läsning och läsförståelse hos ungdomar som har adhd. Dessa är svårigheter med koncentration och motivation, nedsatt arbetsminne och läs- och skrivsvårigheter. Med hjälp av insamlad empiri och teorier om text och teorier om text och bild i samverkan har jag skapat ett gestaltningsförslag i form av en broschyr med kostråd till målgruppen. Mottagaranpassningen av texten handlar i huvudsak om att använda en enkel layout som inte distraherar läsaren. Den skrivna texten har ett enkelt men inte barnsligt språk och en meningslängd som skapar flyt i texten.

Syftet med studien var att undersöka på vilka sätt lärare i årskurs fk-3 kan upptäcka samt arbeta stödjande för elever med lässvårigheter i ämnet svenska. Syftet var även att ta reda på vilka strategier och tillvägagångssätt dessa lärare kan tillämpa i sitt förebyggande arbete mot lässvårigheter. Metoderna som tillämpades för att utforska dessa syften, var dels tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer, och dels tre kvantitativa enkätundersökningar. Dock omstrukturerades enkätundersökningarna i syfte att efterlikna en intervju där enbart öppna frågor tillämpades, vilket innebar att enkätundersökningen, mer lutar åt en kvalitativ ansats. Resultatet av både intervjuerna och enkätundersökningarna visade att läraren behöver använda sig av varierade nivåanpassade uppgifter, både i det förebyggande samt stödjande arbetet. Detta då de bakomliggande orsakerna till lässvårigheter är multipla. Det var också viktigt att dessa varierade nivåanpassade uppgifter var av intresse för eleverna, annars skulle läraren kunna riskera att få elever med en lägre motivation. Ytterligare resultat som framkom var att lärare kan förebygga lässvårigheter, samt stödja dem som redan har lässvårigheter, genom att modellera uppgifter och arbetssätt för eleverna. Slutligen visade studien att läraren via olika kartläggningar och observationer av eleverna kan upptäcka lässvårigheter, och att lärare snarast bör vidta stödjande insatser. / The purpose of the study was to investigate in what ways teachers in preschool – 3 can discover and work supportively with pupils that have reading difficulties in the subject Swedish. The purpose was also to find out which strategies and approaches these teachers could use in their preventing work towards reading difficulties. The methods that were used to explore these purposes, were at the one hand three qualitative semi-structured interviews and on the other hand three quantitative surveys. However, the survey was reconstructed with the purpose to mimic an interview where only open questions were used, which means that the work in this survey, is more leaning towards a qualitative approach. The results of both the interviews and surveys showed that the teachers having to use different levels of difficulty in the assignments, both in the preventive and supportive work. This is explained by the fact that the underlying reasons of reading difficulties are so many. It was also important that the varying levels of difficulty was at interest for the pupils, otherwise the teachers could risk getting pupils with lower motivation to learn. Other results that emerged was that the teacher could prevent reading difficulties, and support those that already have reading difficulties, by modeling assignments and approaches for the pupils. Finally, the result showed that the teachers through different mappings and observations of the pupils can discover reading difficulties, and that the teacher as soon as possible should engage supportive efforts.

Sammanfattning/AbstractRemblegård, Hanna (2022). Lust och kunskap som förutsättning - Lärares och speciallärares arbete med läsinlärning för elever i lässvårigheter. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Den här studien belyser faktorer som är av betydelse för arbetet med läsinlärning för elever i lässvårigheter samt för lusten att lära sig läsa. Genom studien klarläggs hur värdefullt ett tidigt samarbete mellan läraren och specialläraren kring eleven är. Studien förväntas kunna bidra med att synliggöra vikten av att såväl lärare som speciallärare genom yrkesskicklighet delar med sig av kunskaper och erfarenheter för att tillgodose elevers behov. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om några lärares samt speciallärares val och genomförande av läsinlärning och lust att lära för elever som identifierats vara i lässvårigheter. Vidare är syftet att belysa deras uppfattningar om hur en främjande läsinlärning kan utformas för elever i lässvårigheter.Utifrån några lärares samt speciallärares syn på läsinlärning för elever i lässvårigheter i årskurs 1, har följande preciserade frågeställningar formulerats för att behandla studiens syfte:• Hur beskrivs val och genomförande av läsinlärning för elever i lässvårigheter?• Hur beskrivs arbetet med elevens lust att lära i läsinlärningen?• Vilka uppfattningar framträder om hur tidiga insatser genomförs för att främja läsinlärning för elever i lässvårigheter? Teori Den här studiens teoretiska ramverk grundar sig i sociokulturell teori, som har sitt ursprung i Vygotskijs (1978) beskrivning av att lärande och utveckling sker i samspel med omgivningen. Utifrån proximal utvecklingszon och mediering av artefakter studeras hur den dynamiska läsinlärningsprocessen fortskrider i samspelet mellan läraren och eleven. För att belysa det synsätt kring att en elev är i lässvårigheter, används som komplement relationellt perspektiv. Enligt Ahlberg (2015) betyder relationellt perspektiv att skolsvårigheter undersöks i centrum av interaktion och relationer. Förklaringar till utmaningar söks i mötet mellan eleven och den omgivande miljön, vilket medför att det är i elevens omgivning förändringar bör göras. Metod För den här studien valdes en kvalitativ ansats där halvstrukturerade intervjuer med en frågeguide genomfördes för insamling av empiri. Med utgångspunkt i tidigare forskning och teori analyserades det insamlade materialet utifrån en kvalitativ innehållsanalys (Bryman, 2018). Med inspiration av Lundman och Hällgren Graneheim (2017) användes en analysmodell för att bearbeta de transkriberade intervjuerna och ringa in teman för studien. Resultat Studiens resultat visar på att läsinriktningen phonics (Snow & Juel, 2007) starkast framträder i val och genomförande av läsinlärning för elever i lässvårigheter. Utifrån informanternas utsagor baseras kunskap och kompetens främst på yrkeserfarenhet och samarbete mellan lärare och speciallärare. Arbetet med lust att lära sig läsa har sitt ursprung i de fyra framträdande faktorerna: lärarroll, framgång, intresse, meningsfullhet. Studieresultaten visar även på att det råder en avsaknad av tidiga stödinsatser under det första skolåret. Den pedagogiska sårbarheten synliggörs såväl i utmaningen att erövra värdefull kunskap om främjande läsinlärning, som i att möta elevernas olika behov. Ur studien framträder informanternas önskemål, behov samt uppfattning av ett ökat samarbete mellan lärare och speciallärare för en främjande läsinlärning. Specialpedagogiska implikationer Ett av speciallärarens uppdrag är att vara en kvalificerad samtalspartner (SFS, 2011:186). Med specialläraren som god lyssnare och inspiratör, skapas möjligheter för att de pedagogiska samtalen kan utgöra värdefulla verktyg i att välja adekvata insatser utifrån elevens behov. De pedagogiska samtalen ökar chanserna till ett nära samarbete mellan läraren och specialläraren. Genom samarbetet kan ett relationellt perspektiv på lärande träda in och stå i centrum av undervisningen. Liksom vikten av att specialläraren verkar som inspiratör till alternativa tillvägagångssätt i läsinlärningen under det första skolåret, finns behovet av att den samma inspireras av lärarna med deras kunskaper och erfarenheter. Utöver de pedagogiska samtalen är behovet av en närvarande speciallärare därför stort. Den operativa specialläraren balanserar undervisning i ett mindre sammanhang med deltagande i den ordinarie undervisningen.

Vid krissituationer som berör en hel nation är det av yttersta vikt att kommunikationen mellan myndigheter och medborgare fungerar. Den måste vara utformad på ett tillgängligt sätt för att så många som möjligt ska kunna ta del av informationen. I samband med covid-19-pandemin skickade Folkhälsomyndigheten (FoHM) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), på uppdrag av regeringen, ut ett sms till befolkningen med syftet att uppmana om att följa de nya restriktionerna. Meddelandet väckte stor uppståndelse i media och på sociala medier där det bland annat dömdes som innehållslöst, blev förlöjligat i jämförelse med liknande kommunikation i andra länder och fick kritik för att sakna en klickbar länk. Meddelandet skickades även bara ut på svenska.  Denna studie fokuserar på att granska originalmeddelandet och med hjälp av metoder som textanalyser, enkäter och intervjuer undersöka behovet av och möjligheten till en förbättring av kommunikationen. Med stöd i teorier om klarspråk, lättläst, krisinformation, lässvårigheter och visualisering har jag utvärderat originalmeddelandet utifrån ett tillgänglighetsperspektiv samt skapat och testat olika gestaltningsförslag. Utifrån resultaten har jag formulerat tydliga riktlinjer vars syfte är att effektivisera utformandet av denna typ av kommunikation.  Resultatet av rapporten visar att omfattande förbättringsmöjligheter finns och att de riktlinjer jag kommit fram till eventuellt skulle kunna underlätta för myndigheter i deras arbete med kortfattad kriskommunikation.  Studien är ett examensarbete för avläggande av filosofie kandidatexamen inom Informationsdesign med inriktning mot Textdesign. / In the event of a crisis that affects a whole nation it is of utmost importance that the communication between the authorities and the citizens is satisfactory. It needs to be designed in an accessible way so that as many as possible can assimilate the information. During the covid-19 pandemic the Public Health Agency of Sweden (FoHM) and the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB), sent out an SMS, on behalf of the Swedish government, to urge the citizens to follow the newly enforced restrictions. The message caused a great stir in the media as well as on social media where it was accused of being empty, was ridiculed in comparison with similar communication in other counties and received criticism for not including a clickable link. Also, the message was only sent out in Swedish.  This thesis focuses on examining the original message and through the methods of text analysis, surveys and interviews explore the necessity of and possibilities for an improvement of the communication. With support in theories of plain language, writing very legible, crisis communication, reading difficulties and visual perception I have evaluated the original message from an accessibility perspective and created then tested different design proposals. Based on the results I have put together a set of guidelines that might help streamlining the process of forming this type of communication in the future.  The result of the study shows that there is room for extensive improvements and that the guidelines I have formulated might help agencies in their work with short crisis communication.  This study is a bachelor’s thesis in the field of Information design with focus on Text design.

Vid arbete med matematiska textuppgifter krävs det en god läsförmåga, läsförståelse och ett bra arbetsminne. Om en elev har brister såväl i läsningen som i arbetsminnet resulterar det i stora svårigheter när arbete med matematiska textuppgifter sker. Det finns ett flertal förklaringar till varför elever har svårigheter vid arbete med matematiska textuppgifter, dessa förklaringar belyses i den här studien. Den här systematiska litteraturstudien har som syfte att beskriva de underliggande faktorerna till svårigheter vid arbete i matematiken med textuppgifter samt hur lärare arbetar för att underlätta lärande i ämnet matematik för elever med svårigheter inom matematiska textuppgifter. Metoden som används för att besvara studiens frågeställningar är en innehållsanalys av tio vetenskapliga artiklar som har sökts fram på ett systematiskt och strukturerat sätt. Resultatet utgår från de tio vetenskapliga artiklar som analyserades genom innehållsanalys. I artiklarna identifieras följande teoretiska ramverk, (1) sociokulturellt perspektiv, (2) diskursanalys och (3) Kintschs teori om textförståelse. Flera artiklar förklarar svårigheter med matematiska textuppgifter som en konsekvens av antingen kognitiva nedsättningar eller överflödig information. Båda dessa försvårar för eleverna. Ett antal av artiklarna lyfter även metoder som lärare kan använda sig av när de ska stötta samt utmana elever när det gäller matematiska textuppgifter.

Elever i svensk grundskola verkar läsa allt mindre, både i skolan och på fritiden. Forskning och PISA- resultat visar att läsintresse och läsförmåga går hand i hand och kan skapa den s.k. Matteuseffekten eller läsklyfta som kan uppstå när läsförmågan styr elevers läsmotivation, hur mycket de läser och utvecklas som läsare. Tidigare forskning visar att olika faktorer inverkar på en elevs läsmotivation, läsintresse och attityder till läsning. Många inom forskningsfältet menar att skolans insatser behöver riktas mot att stärka både läsförmågan och läsmotivationen, särskilt för elever i lässvårigheter. Studiens syfte är att undersöka hur några speciallärare i grundskolans tidigare år beskriver att de arbetar för att motivera elever i lässvårigheter att lästräna samt öka läsintresset och skapa positiva attityder till läsning. Studiens resultat visar att speciallärarna beskriver att de motiverar eleverna att lästräna under lekfulla former, olika anpassningar beskrivs, t.ex. texter på rätt nivå, val kring läsning, realistiska utmaningar och tydliga mål som gynnsamma faktorer för ökad läsmotivation. Att eleverna ges möjlighet att lyckas och tro på sin egen förmåga och bli medbestämmande beskrivs kunna öka motivationen, samt att eleverna ser på sig själva som läsare, oavsett om de har lässvårigheter eller inte. Detta genom att skilja på lästräning och lustläsning för att stärka elevernas läsintresse och attityder till läsning. Ett brett utbud av texter beskrivs stärka elevernas läsintresse och en del i speciallärarens arbete för att skapa läsmotivation beskrivs handla om samarbete med bl.a. lärarkollegiet som också kan behöva motiveras och ges stöd, uppmuntran och vägledning. Diskussion förs bl.a. kring att synen på vem som ska jobba med läsmotivation och läsfrämjande arbete tydligare kan behöva uttalas samt att samordnade insatser kan bidra till ökad läsning och stärkt läsengagemang och gynna läsmotivationen. Studien förväntas bidra med några speciallärares beskrivningar av sin förståelse av läsmotivation, läsintresse och attityder till läsning när det kommer till elever i lässvårigheter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med att förebygga elevers läs- och skrivsvårigheter genom digitala verktyg inom F-3 och ämnet svenska. Forskningsfrågorna handlar om hur pedagogerna som medverkar i studien tolkar fenomenet läs- och skrivsvårigheter, samt på vilka sätt de arbetar för att främja inlärningen med digitala verktyg och vilka möjligheter respektive svårigheter de möter i undervisningen med stöd av digitala verktyg. Resultatet vilar på intervjuer med fyra verksamma pedagoger som dagligen arbetar med digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen. Deras uttalanden har analyserats för att finna kärnan i praktiker med digitala verktyg som främjar läs- och skrivutvecklingen hos elever i läs- och skrivsvårigheter. Det teoretiska ramverk som studien vilar på är det sociokulturella perspektivet, då digitala verktyg är kommunikationsverktyg. Då studien även behandlar specialpedagogiska aspekter används specialpedagogiska perspektiv för att synliggöra elevers behov. Resultatet visar på att de digitala verktygen främjar läs- och skrivutvecklingen hos elever i läs- och skrivsvårigheter. Detta genom att de digitala verktygen tillåter anpassningar som ej är möjliga i den traditionella läs- och skrivundervisningen. Användandet av digitala verktyg skapar även motivation hos eleverna då arbetet ses som något lustfyllt. / The purpose of this study is to explore how teachers work when counteracting pupils’ reading and writing difficulties through digital tools, in elementary school, and in the Swedish subject. The research questions process how the teachers that participate in the study interpret the phenomenon of difficulties of reading and writing, how they work with promoting learning through digital tools and what possibilities and difficulties they encounter in this type of education. The result is based on interviews with four active teachers who work with digital tools in reading and writing education daily. Their statements have been analyzed to find the core of what promotes learning to read and write for students that have reading and writing difficulties when using digital tools. The theoretical framework the study is based on is the socio-cultural perspective, because of the digital tool being a communication tool. As the study also processes special education aspects, the special education perspectives are used to make the needs of pupils´ visible. The result shows that the digital tools promote reading and writing skills for students with reading and writing difficulties. This is because the digital tools allow adaptations that would not be possible in traditional reading and writing instruction. The digital tools also create motivation for students because the work is seen as something pleasurable.