I svensk skola har en "vänta-och-se"-strategi påvisats gällande rutiner för identifiering av elever som indikerar lässvårigheter. Även utmaningar angående riktade insatser för dessa elever har konstaterats. Detta trots införandet av obligatoriska bedömningsstöd och läsa-, skriva- och räknagarantin. RTI är en modell för att ge förebyggande, tidiga, specifika insatser för att undvika att elever hamnar i svårigheter. Ibland beskrivs RTI-modellen som motsatsen till "vänta-och-se"-strategin. Tidigare studier har funnit behov av mer forskning gällande RTI i svensk kontext. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur evidensbaserad undervisning i RTI-modellens lager 3 och lager 4, påverkar avkodningsförmågan hos elever som befinner sig i riskzonen för att hamna i lässvårigheter. Studien har genomförts med evidensbaserade, individanpassade och intensiva läsinterventioner, med single subject design som metod. I studien deltog fyra elever i årskurs två. Resultaten har visat att interventioner med traditionell specialundervisning (lager 3), liksom läsinterventioner med assisterande teknik (lager 4), bidragit till förbättrad avkodningsförmåga hos tre av fyra deltagare.

Studiens syfte var att undersöka stavningen i 20 elevtexter skrivna av elever som antingen var i eller utan lässvårigheter när de gick i årskurs 2. Undersökningen fokuserade på stavningens korrekthet och olika typer av stavfel samt jämförde likheter och skillnader mellan texterna skrivna av elever i och utan lässvårigheter. Materialet bestod av elevtexter som skrevs under den fria narrativa skrivuppgiften i det nationella ämnesprovet i svenska i årskurs 3. Tio av elevtexterna var skrivna av elever som var i lässvårigheter i årskurs 2 och tio texter var skrivna av elever utan lässvårigheter i årskurs 2. För att kunna besvara studiens första forskningsfråga skapades frekvenslistor som presenterade antalet korrekt och inkorrekt stavade ord. För att kunna besvara studiens andra forskningsfråga användes analysmetoden Spelling Sensitivity Score (Masterson & Apel, 2010) där varje ord i elevtexterna analyserades med avseende på korrektheten i fonem-grafem-korrespondensen genom poängsättning från 3–0. Ett korrekt stavat fonem fick 3 poäng. Fonologiska stavfel tilldelades 2 poäng, ortografiska stavfel 1 poäng och utelämnade/tillagda grafem 0 poäng. Resultaten visade att eleverna utan lässvårigheter skrev texter med en signifikant större andel korrekt stavade ord än eleverna i lässvårigheter och att eleverna i lässvårigheter skrev texter som innehöll en signifikant större andel fonologiska stavfel än eleverna utan lässvårigheter. Vidare visade resultaten att texterna skrivna av eleverna utan lässvårigheter uppvisade en marginellt större andel ortografiska stavfel och utelämnade eller extra tillagda grafem än texterna skrivna av elever i lässvårigheter. Sammantaget antyder våra resultat att det är viktigt att stärka den fonologiska medvetenheten hos elever i lässvårigheter för att utveckla deras stavningsförmåga.

Enligt PISAs undersökning (Skolverket, 20I3) uppvisar svenska elever idag sämre prestationer i läsförståelse och matematik. Många påverkansfaktorer är omdiskuterade men varken lässvårigheter eller matematiksvårigheter har berörts. I relation till detta upprättas en litteraturstudie med syftet att undersöka huruvida lässvårigheter samverkar med matematiksvårigheter och hur det påverkar matematikprestationer. Resultatet av studien visar att lässvårigheter inte alltid påverkar matematiskprestationer. Somliga elever uppvisar svårigheter medan andra inte gör det, dock synliggörs kombinationen läs- och matematiksvårigheter oftare än svårigheterna var för sig. Slutsatser som dragits är att det behövs mer forskning på området för att undersöka hur det kommer sig att en bråkdel av elever i lässvårigheter inte uppvisar svårigheter i matematik, medan andra elever gör det och varför läs- och matematiksvårigheter uppvisas oftare i en kombinerad form. / According to the PISA research (Skolverket, 2013), Swedish students today show weaker presentations in reading comprehension and mathematics. Many factors have been discussed but neither of reading difficulties or mathematic difficulties has been concerned. According to this, a literature review will be established with the purpose to examine how reading difficulties co-operate with mathematic difficulties and how it may impact on mathematic achievements. The result shows that reading difficulties not always have an impact on mathematic achievements. Some students tend to show weaknesses while others do not; however the combined reading- and mathematic difficulties are shown more often compared to the difficulties on their own. Conclusions that have been made are that more research needs to investigate why only a minority of students with reading difficulties show weaknesses in mathematics, while other do not and why the combined reading- and mathematic difficulties are shown more often.

Thepurpose of my study is to investigate pedagogues experience of working methodsto promote linguistic phonological development in pre-school children whoselanguage development is weak. The aim is further tohighlight the obstacles and opportunities that the pedagogues in the studyconsider to aggravate and stimulate the work of language development inchildren with weak phonological awareness and how the organization's designaffects the teachers 'work in this area. Today's society places highdemands on reading and writing skills for citizens who, in turn, place highdemands and good knowledge of reading and writing lessons for all educators andteachers. Through qualitative semistructured interviews, I interviewed fiveeducator active pre-school class. The five teaching educators are from fivedifferent schools in four municipalities. The results of the study have shownthat all educators work conscious language development with language games,more or less systematically and organized. The Bornholm model is the screeningmaterial and exercises used most frequently. The biggest obstacles theeducators need to deal with is the absence of colleagues. Then the planningtime that everyone considers necessary to provide quality education is lost.Factors that promote linguistic work on phonological awareness are commoncompetence development and collaboration in the work team. In my limited study,I have gained insight into how language development works in the municipalities.I have also received good examples of language development, fun working method andmethods.

Den digitala tidsåldern förändrar samhället. Ny teknik ger möjligheter att framställa och organisera kunskap på nya sätt. Tekniken som finns i skolan i dag, kan även utnyttjas till att optimera lästräningen till elever med lässvårigheter. Denna avhandling undersöker hur ett digitalt läromedel för läsinlärning för barn med lässvårigheter kan designas och implementeras, och visar att detta är möjligt att genomföra. Ett digitalt läromedel av bra kvalitet måste utgå ifrån en vetenskapligt vedertagen läsinlärningsmetod. Denna avhandling utgår ifrån Gunnel Wendicks modell, som redan används av många specialpedagoger. Modellen används dock i sin ursprungsform, med papperslistor med ord, utan datorer, surfplattor eller liknande. Vi analyserar Wendick-modellen, och tillämpar den på ett kreativt sätt för att designa en digital motsvarighet till det ursprungliga arbetssättet. Vårt mål är att skapa ett digitalt läromedel som implementerar Wendick-modellen, och på så sätt göra det möjligt att modellen används på olika smarta enheter. Med detta hoppas vi kunna underlätta arbetet både för specialpedagoger och barn med lässvårigheter, samt göra rutinerna mer tilltalande och kreativa. I vår studie undersöker vi olika tekniska möjligheter för att implementera Wendick-modellen. Vi väljer att skapa en prototyp av en webbapplikation, med passande funktionalitet för både administratörer, specialpedagoger och elever. Prototypens funktionalitet kan delas upp i två delar, den administrativa delen och övningsdelen. Den administrativa delen omfattar användargränssnitt och funktionalitet för hantering av elever och andra relevanta uppgifter. Övningsdelen omfattar övningsvyer och deras funktionalitet. Övningarnas funktionalitet är tänkt för att träna den auditiva kanalen, den fonologiska avkodningen - med målet att läsa rätt, samt den ortografiska avkodningen - med målet att eleven ska automatisera sin avkodning, d.v.s. att uppfatta orden som en bild. I utvecklandet av det digitala läromedlet används beprövade principer inom mjukvaruteknik och beprövade implementationstekniker. Man sammanställer högnivåkrav, modellerar domänen och definierar passande användningsfall. För att implementera applikationen används Java EE plattform, Web speech API, Primefaces specifikationer, och annat. Vår prototyp är en bra början som inspirerar till vidare utveckling, med förhoppning om att en fullständig webapplikation ska skapas, som ska förändra arbetssättet i våra skolor. / The digital age is changing society. New technology provides opportunities to produce and organize knowledge in new ways. The technology available in schools today can also be used to optimize literacy training for students with reading difficulties. This thesis examines how a digital teaching material for literacy training for children with reading difficulties can be designed and implemented, and shows that this is possible to achieve. A digital learning material of good quality should be based on a scientifically accepted method of literacy training. This thesis uses Gunnel Wendick’s training model which is already used by many special education teachers. The training model is used with word lists, without computers, tablets or the like. We analyze Wendick’s training model and employ it, in a creative way, to design a digital equivalent to the original model. Our goal is to create a digital learning material that implements Wendick’s training model, and thus make it possible to use in various smart devices. With this we hope to facilitate the work of both the special education teachers and children with reading difficulties and to make the procedures more appealing and creative. In our study, we examine various technical possibilities to implement Wendick’s training model. We choose to create a prototype of a web application, with suitable functionality for both administrators, special education teachers and students. The prototype’s functionality can be divided into two parts, the administrative part and the exercise part. The administrative part covers the user interface and functionality for handling students and other relevant data. The exercise part includes training views and their functionality. The functionality of the exercises is intended to train the auditory channel, the phonological awarenesswith the goal of reading accurately, and the orthographic decoding - with the goal that students should automate their decoding, that is, to perceive the words as an image. In the development of the digital teaching material, we used proven principles in software technologies and proven implementation techniques. It compiles high-level requirements, the domain model and defines the appropriate use cases. To implement the application, we used the Java EE platform, Web Speech API, Prime Faces specifications, and more. Our prototype is a good start to inspire further development, with the hope that a full web application will be created, that will transform the practices in our schools.

Syfte och frågeställningar Examensarbetets syfte är att bidra med kunskaper om hur några speciallärare kartlägger och identifierar nyanlända elever i grund- och gymnasieskolan med troliga specifika språk-, skriv- och lässvårigheter, såsom språkstörning och dyslexi, till skillnad från mer vanliga andraspråkssvårigheter som uppstår i mötet med det nya språket. Vi vill lyfta några speciallärares uppfattningar och beskrivningar om kartläggning till ytan och öka förståelsen hos berörda aktörer inom och utanför skolan. Målet är att utveckla och stärka de rutiner som omgärdar speciallärares befintliga arbete med denna elevgrupp så att nyanlända i behov av särskilt stöd bereds större möjlighet till specialpedagogiskt stöd. Examensarbetet är ett litet bidrag till ett mycket större forskningsfält som handlar om att främja inkludering och motverka utanförskap. Våra frågeställningar är: - Hur får speciallärare kännedom om nyanlända elever med språksvårigheter? - Vilka metoder och verktyg använder sig speciallärare av för att identifiera nyanländamed troliga specifika språk-, skriv- och lässvårigheter? - Vad krävs för att en nyanländ elev med språksvårigheter ska få specialpedagogiskt stöd? Teori Resultatet speglas mot den sociokulturella teorin samt kritiskt- och dilemmaperspektiv. Metod Metodansatsen är en kvalitativ intervjustudie med en fenomenologisk ansats. Datainsamlingsmetoden består av semistrukturerade intervjuer med företrädesvis speciallärare med, mer eller mindre, erfarenhet av arbete med nyanlända elever. Analysmetoden är en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Examensarbetets resultat visar på vikten av att rektor/skolan/huvudman har rutiner runt de nyanlända och flerspråkiga eleverna. Det visar dessutom att speciallärare måste inse sin betydelse och definiera sin roll i de nyanlända och flerspråkiga elevernas lärmiljöer för att möjliggöra för elevgruppen att få specialpedagogiskt stöd vid behov. Samverkan på olika nivåer, i och utanför skolans organisation, och dialogen aktörer emellan är själva motorn i speciallärares arbete med att identifiera nyanlända elever med troliga specifika språk-, skriv- och lässvårigheter. Att vara en “spindel i nätet” mellan olika aktörer och “en nagel i ögat” på ledningen med stöd av forskning. Likställt är de materiella verktyg, eller artefakter, som speciallärare använder sig av för att kartlägga elevernas svårigheter och behov. I relation till testmaterial har examensarbetet synliggjort att det i nuläget inte finns några flerspråkiga språktest som är helt tillförlitliga. Det finns därför inga skäl för speciallärare, rektorer med flera att invänta en eventuell logopedutredning om det enda skälet är att eleven ska tillhandahålla specialpedagogiskt stöd som den enligt Skollagen (SFS 2010:800) är berättigad till oavsett. Det får som konsekvens att om en nyanländ elev, efter en kartläggning/bedömning med hänsyn tagen till dess första- och andraspråk, tycks ha specifika svårigheter ska ett specialpedagogiskt stöd ges! Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogiska implikationer berör framförallt avsaknaden av tillförlitliga flerspråkiga språktester. Forskningen visar att en specifik svårighet inte är isolerad till ett språk utan visar sig på/i samtliga språk. Den visar också att desto tidigare en svårighet identifieras och adresseras desto tidigare kan adekvata insatser sättas in. Avsaknad av rutiner kring den specialpedagogiska verksamheten i ärende som rör nyanlända är dessutom en källa till frustration som flera informanter förmedlar. Denna pedagogiska sårbarhet (Bruce, 2018), där vänta-och-se-attityder, nån-annan-ism och låga förväntningar förekommer, försätter eleven i språklig sårbarhet (Bruce, a.a). Samtal på olika nivåer i verksamheten, med varje nyanländ elevs bästa för ögonen, är därför av avgörande betydelse. Skolverkets obligatoriska ”Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper” är att betrakta som ett viktigt underlag för dessa samtal. Det är således dags att uppdatera de rutiner som håller tillbaka och fördröjer insatser som skulle kunna stötta elevgruppens språk- och kunskapsutveckling.

Det finns mycket forskning som handlar om barns läsinlärning, men inte om barns egen högläsning. Syftet med den här studien var att se om högläsning för ett djur kunde öka motivationen för läsning hos barn med lässvårigheter. Studien hade 2 deltagande barnmed lässvårighetersamt 3 deltagande föräldrar som rekryterades av logoped som är verksam hos Lära med djur, den förening där läsinterventionen genomfördes. Metoden var single subject design (A-B-A) där varje barn utgjorde sin egen kontroll. Studien var indelad i tre olika faser. Under baslinjen (A) läste barnet högt i hemmiljön. Under interventionen (B) läste barnet högt för ett djur vid fem tillfällen. Under uppföljningen (A) läste barnet hemma igen. All högläsning videoinspelades och föräldrarna intervjuades 3 gånger, en gång i respektive fas. Viss förändring hos barnen kundekonstateras på områdena aktiv lästid och antal avbrott under läsningen. Intervjuerna med föräldrarna visade på att interventionen med djur förefaller ha haft en positiv påverkan på åtminstone ett av barnens läsmotivation. Båda föräldraparen valde att låta sina barn fortsätta läsa hos Lära med djur efter studiens avslut. Sammantaget visade resultaten att läsning med djur kan ha en viss effekt på barnets läsning, men vidare studier krävs på området. / There is a lot of studies done about children’s learning to read but not a lot about themselves reading aloud. The purpose of this study was to see if reading aloud to an animal can increase the reading motivation in children with reading difficulties. The study had 2 participating children with reading difficulties and 3 participating parents who were recruited by a speech and language pathologist who works at Lära med djur, the association where the reading intervention took place. The method was a single subject design (A-B-A) where each child constituted as their own control. The study was divided into three different phases. During the baseline (A), the child read aloud in the home environment. During the intervention (B), the child read aloud to an animal on five occasions. During the follow-up (A), the child read at home again. All readings were videotaped. The parents were interviewed three times, one time in each of the phases. The children showed some change in the areas of active reading time, the correct number of words read and the number of interruptions during reading. The interviews with the parents showed that the intervention with animals seemed to have had a positive effect on foremost one of the childrens’ motivation for reading. Both parent couples said that they chose to let their child continue to read at Lära med djur atthe end of the study. Overall, the resultsshowed that reading with animals can have a certain effect on the child's reading, but further studies are required in this area.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad det finns förbakomliggande faktorer för elever med lässvårigheter. Dessutom kommerstudien att undersöka ett läromedel som används av mer än hälften av Sveriges elever. Detta görs för att undersöka om elever med lässvårigheter gynnas avläromedlet. Teorin som använts i studien är det sociokulturella perspektivetsom inriktar sig på elevers utveckling, lärande och språk och fokus kommerligga på lässvårigheter. Metoder som kommer att användas i studien ärinsamlingsmetod och analysmetod. Litteratur kommer samlas in och därefteranalyseras genom innehållsanalysen, där data samlas in och kategoriseras iväsentliga kategorier för studien. Studiens resultat visar bredden avbakomliggande faktorer för lässvårigheter, även om inte alla belyses i den härstudien, men även hur faktorerna går ihop med varandra. Flertal elever medstudiens bakomliggande faktorer kan gynnas, men en avgörande roll är hurskicklig läraren är i arbetet med läromedlet och eleverna och det ärbetydelsefullt att finna den bakomliggande faktorn för elevens lässvårighetinnan arbetet med läromedlet och upplägget används.

De riskfaktorer som kan mätas eller avgöras i förskolan kan bara delvis förutsäga omfattningen av kommande lässvårigheter. Dessutom finns en påtaglig ärftlig komponent som sannolikt påverkar omfattningen av behovet av undervisningsinsats. De faktorer som kan ge en antydan om kommande lässvårigheter och som en förskolepedagog enkelt kan skapa lekar kring och bedöma är: RAN, förmågan att kunna skriva det egna namnet, hittepåord och bokstäver, koncentrationssvårigheter, finmotorisk koordination och kanske förmågan att uttala nonsensord. Pojkar har en högre risk. För att öka möjligheten att tidigt identifiera förskolebarn i riskzonen för kommande lässvårigheter skulle lästräning kunna påbörjas i förskoleklass (6-års-klass). Detta gäller oavsett om barnet har läs-svårigheter eller ej. De valda metoderna för läsinlärning bör vara olika i början av lästräningen jämfört med längre upp i åldrarna. Befintlig forskning tyder på att barn som börjar lära sig läsa i första hand behöver träna fonologisk medvetenhet och att phonics är en viktig metod i denna träning, men att ’hjärnans fonologiska mognad’ gör nyttan tveksam för barn yngre än 6 år – särskilt om dessa barn är pojkar. Spännvidden av orsaker, och att läsförmågan både kan förbättras och försämras över tid, tyder dock på att riskidentifiering i förskolan inte räcker till och att det sannolikt enda sättet att säkerställa adekvat utbildning till barn med lässvårigheter är kontinuerliga och tätt återkommande mätningar av hur väl barn tar till sig grundskoleundervisningen i läsning. Genom mätningarna kan utbildningen löpande justeras och anpassas till barnets behov här och nu. Över huvud taget uppvisar resultaten från tvillingstudier och från longitudinella studier att lästillägnandet har stora likheter med träning i sporter och musikinstrument: först måste grunden nötas in, varefter förmågan senare förfinas genom tålmodig och allt svårare upprepning. Detta är än viktigare för barn med lässvårigheter. Den fortlöpande försämringen av PISA-resultaten kommer inte att kunna brytas av åtgärder i förskolan eller genom systematisk satsning på phonics, utan det handlar om den politiska viljan finns inom det svenska skolväsendet för att ge alla barn samma chans i livet.

Ungefär 20% av befolkningen uppfyller kriterier för läs- och skrivsvårigheter. För att kunna hjälpa elever som uppvisar svårigheter av denna typ behövs reliabla och valida testinstrument. LäSt är ett normerat svenskt lästest som är väl använt på nationell basis i syfte att mäta barns förmåga till ordavkodning. Avkodning innefattar en koppling mellan enskilda bokstäver och ord till deras korrekta språkljud vid uttal, och utgör således en central teknisk del av läsning. Evidens finns för att olika typer av psykologiska test, däribland lästest, uppvisar en igenkänningseffekt varigenom elevers prestation på dessa test ökar till följd av upprepad administrering. Syftet med den aktuella studien är att undersöka huruvida LäSt uppvisar en igenkänningseffekt vid upprepad administrering till ett urval av elever i årskurs 4 och 6.  Sammanlagt deltog 92 elever från 4 skolor i Sverige. De genomförde LäSt vid tre separata tillfällen under ett tidsintervall på 8 veckor. Testning 1 skedde vid vecka 1, testning 2 skedde vid vecka 2, och testning 3 skedde vid vecka 8.  En signifikant igenkänningseffekt hittades som tyder på att elevers resultat på LäSt förbättrades över tid. Det fanns ingen skillnad i igenkänning mellan pojkar och flickor, elever i årskurs 4 och årskurs 6, eller enspråkiga och flerspråkiga elever. En signifikant skillnad i igenkänning fanns mellan de elever som hade allra lägst avkodningsförmåga (poor decoders)och de elever som hade en mycket hög avkodningsförmåga (good decoders). Poor decoders uppvisade en starkare igenkänning på deltestet ord än good decoders. Ingen sådan effekt fanns för deltestet non-ord.  Dessa resultat indikerar att elevers prestation på LäSt kan förbättras över tid till följd av igenkänning av testmaterialet. Detta påverkar hur man bör tolka individers resultatutveckling vid upprepad testning och hur ofta det är lämpligt att använda LäSt på en och samma elev. Dessa resultat och deras implikationer diskuteras i relation till tidigare forskning. / Approximately 20% of the population suffer from a reading- or writing disability. In order to aid students with such disabilities reliable and valid reading tests are warranted. LäSt is a Swedish standardised reading test currently well-used nationally to measure children’s ability to decode words. Decoding encompasses the making of connections between single letters and words and their correct sounds, and therefore constitutes a central technical aspect of reading. There is evidence to show that some common psychological tests, including reading tests, display a retest-effect, whereby individual’s results increase over time as a result of repeated test administration. The aim of the current study is to investigate whether such a retest-effect is pronounced when LäSt is repeatedly administered to a sample of students in year 4 and 6.  In sum, 92 students from 4 different schools in Sweden took part in the study. They completed LäSt at three separate times during a time interval of 8 weeks. Testing 1 was completed in the first week, testing 2 was completed in the second week, and testing 3 was completed in the eight week.  A significant retest-effect was found indicating that students’ results on LäSt increased with each administration. There was no difference in retest-effect between boys and girls, students in year 4 and year 6, or monolingual and multilingual students. A significant difference emerged between students who had a very low word decoding ability (poor decoders) and those who had a very high word decoding ability (good decoders). Poor decoders showcased a stronger retest-effect on the sub-test Words than good decoders. No such effect was found for the sub-test Non-words.  The current results indicate that repeated testing with LäSt yields improved results over time due to familiarity. These findings have implications for how one should interpret students’ test scores over time, as well as how often LäSt should be administered. The findings and their implications are further discussed in relation to previous research.