Denna studie avser att belysa hur lärare i årskurs 1 undervisar sina elever i läsinlärning. Studien kommer att synliggöra metoder och läromedel som lärare använder sig av för att skapa rätt förutsättningar för alla elever. Vi belyser även utmaningar som lärare anser sig möta i sitt arbete med elever i läsundervisningen, samt om lärarna själva är i behov av stöd. Materialet till denna studie har samlats in genom en enkätundersökning vilken har försett oss med både kvantitativ samt kvalitativa data. Vi har i vår analys av insamlat data utgått från en tematisk analys samt innehållsanalys. Resultatet av vår studie visar att lärare idag anser att de behöver använda sig av olika metoder och material för att möjliggöra för alla elever i klassen att utvecklas inom läsinlärning. Vidare visar resultatet att lärare är i behov av stöd i sitt arbete med läsundervisningen.

Den 1 juli 2019 började en ny bestämmelse att gälla i Skollagen (SFS 2010:800) som ska garantera tidiga stödinsatser i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. Denna studie syftar till att undersöka hur olika grundskolor organiserar arbetet med garantin. För att avgränsa denna studie berörde vi endast delen läsa. Vi undersökte även om skolornas arbete med tidiga stödinsatser hade påverkats av garantin och om Skolverkets riktlinjer för garantin uppfylldes med denna organisation. Den teoretiska utgångspunkten för studien berör vad läsning är, viktiga faktorer för läsning samt läs- och skrivsvårigheter. Vi går även in på den nya bestämmelsen i skollagen Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser och vad den innehåller (Skolverket 2019a). Studiens empiriska material innehåller intervjusvar från åtta speciallärare/-pedagoger. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som utfördes via videolänk. Intervjuerna spelades in via ljudinspelning, transkriberades och kategoriserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att speciallärare/-pedagoger upplever att det finns tydliga brister i rutinerna och i organisationen med arbetet med garantin. Resultatet visar också att de moment som ingår i garantin inte genomförs i sin helhet. Bristande ekonomiska förutsättningar och en svag implementering av garantin ses som anledningar till detta. Enligt resultatet har även speciallärares/-pedagogers arbete med tidiga stödinsatser påverkats av garantins införande. Den största förändringen är att speciallärare/-pedagoger nu i större utsträckning arbetar mer med förskoleklass än tidigare. Analysen av studiens empiriska material visar på att en god implementering har en stor betydelse vid nya bestämmelser om skolan. Den lyfter även fram en engagerad skolledning som en framgångsfaktor vid implementeringen.

Upp till 20% av alla barn drabbas av någon form av läs- och skrivsvårigheter. För kunna utvärdera de interventioner och anpassningar som skolan gör för dessa barn behövs valida och reliabla testinstrument. Studien avser bidra med normeringsdata samt information kring eventuell igenkänningseffekt/övningseffekt för mellanstadieelever avseende ordavkodningstesten A1-A4. Sammanlagt deltog 77 elever från 2 grundskolor. Samtliga deltagande elever genomförde alla fyra ordavkodningstester. Testordningen varierades mellan varje elev. En signifikant skillnad i svårighetsgrad mellan A1, A2, A3 och A4 hittades. A1 visade sig vara signifikant lättare än A2 och A4. Det gick däremot inte att fastställa någon signifikant igenkänningseffekt/övningseffekt. Det förelåg en signifikant resultatskillnad mellan årskurserna 4 - 5 och 4 - 6. Däremot var inte resultatskillnaden mellan årskurs 5 och 6 signifikant. Resultaten antyder en viss skillnad i svårighetsgrad mellan de olika deltesten, vilket påvisar att testen kan behöva justeras något för att kunna användas som parallelltest. / Up to 20% of all children suffer from some variety of reading or writing disability. To be able to evaluate the interventions and adaptations the school makes for these children, valid and reliable test-instruments are needed. This study intends to contribute with standardization data and information about recognition effect and/or practice effect for students in grade 4, 5 and 6, regarding the word decoding tests A1-A4. A total of 77 students from 2 different schools participated. All participating students completed all four word decoding tests. The order of the tests was varied between students. A significant difference in difficulty between A1, A2, A3 and A4 was found. A1 proved to be significantly easier than A2 and A4. It was not possible to determine a significant recognition effect and/or practice effect. There was a significant difference in results between the 4th and 5th grade and the 4th and 6th grade. The difference in results between the 5th and 6th grade was not significant. The results of this study indicate a slight difference in difficulty between the tests, which prompts the need for further adjustment in each subtest for proper use as parallel tests.

Motivation är en viktig del för elevers läsutveckling. Med hjälp av läslyssning får elever möjlighet att ta hjälp av olika sinnen som ger lust till läsning. Läslyssning är en metod som både involverar synen och hörseln. Läsaren får både lyssna till en röst som läser upp boken och samtidigt själv läsa samma bok där texten markeras där den inspelade rösten läser. Läslyssning gör det möjligt för elever med lässvårigheter att skapa läslust när de får tillfälle till att fokusera på berättelsens innehåll utan att kämpa med avkodningen. Elever som har lässvårigheter är de som drar störst nytta av läslyssning som hjälpverktyg för denna utveckling. Litteraturstudiens syfte är att undersöka hur elevers läsflyt och motivation påverkas med hjälp av läslyssning.  Denna litteraturstudie är en metaanalys som utgår från vetenskapliga artiklar inom det aktuella området. Resultatet visar på att läslyssning har många fördelar men även några nackdelar. De största fördelarna med läslyssning är att elevers motivation ökar och att läslyssning skapas en lust till läsning. De elever som har lässvårigheter är de som kan dra störst fördel av läslyssning då de inte behöver avkoda ord och får möjlighet till en bättre läsupplevelse. Dock visar det sig även att en nackdel med läslyssning är att elever inte får chans att lära sig att avkoda. Läslyssning är alltså en metod som läraren behöver kombinera med andra former av läsundervisning så elever får chans att utveckla sin läsning samtidigt som de kan upptäcka läsning som en lustfylld aktivitet.

Studiens syfte var att undersöka om läsning med stöd av en hund påverkade avkodningsförmågan och motivation till läsning hos elever som hade svårigheter med att automatisera sin läsning. Under sex veckor, fyra dagar i veckan, lästränade sex elever intensivt genom att läsa läslistor samt läsa högt ur en bok. Tre elever läste med en hund och tre elever läste utan hund men för övrigt var lästillfällena upplagda på samma sätt. Single study design användes som metod, med pre-, posttest samt testning under träningens gång. Resultatet visade positiva resultat på avkodning men hundens påverkan gick inte att mäta. Resultatet gick inte heller att generalisera eftersom urvalet av elever var för få, inte valdes ut slumpmässigt och hade olika utgångsläge. Eleverna som läste med en hund som stöd hade högre avkodningsförmåga initialt jämfört med eleverna som lästränade utan hund.Resultatet gällande motivationen visade små positiva förändringar på individnivå.

No description available.

The simple view of reading is a theory in which reading is divided into decoding and linguistic comprehension. The theory has been used to explain and to subgroup reading disabilities. Research has also investigated if additional factors are of relevance to reading. In the present study, decoding was divided into the factors orthographic decoding and phonological decoding, while comprehension was divided into word comprehension and grammatical comprehension. The purpose was to analyze these factors and their contribution to reading ability in children in fourth grade: one group with reading difficulties (n=36) and one group with typical reading ability (n=36). Results were analyzed using multiple regression and the two groups were compared. The contribution of non-verbal ability and general processing speed was also studied. The results showed differences between the groups. Decoding made the largest contribution to reading ability for the children with reading difficulties, while linguistic comprehension contributed the most for the children with typical reading ability. Differences were also found in how much the underlying factors contributed to decoding and linguistic comprehension, respectively. Non-verbal ability and general processing speed made small contributions, for both groups, to reading ability, decoding and linguistic comprehension, respectively. However, the two factors increased the explained variance in reading ability for the children with reading difficulties. In this group the two factors in The simple view of reading explained somewhat less of the variance in reading ability than for the children with typical reading ability. The study shows that decoding and comprehension are useful predictors of reading ability, and also indicates that The simple view of reading is less appropriate for children with reading difficulties. / The simple view of reading är en teori om läsning där läsförmåga delas in i vkodning och språkförståelse. Teorin har bland annat använts för att kartlägga lässvårigheter. Forskning har undersökt om ytterligare faktorer har betydelse för läsning. I föreliggande studie delades avkodning in i faktorerna ortografisk avkodning och fonologisk avkodning, medan språkförståelse delades in i ordförståelse och satsförståelse. Syftet var att undersöka faktorernas bidrag till läsförmåga hos barn i skolår fyra: en grupp med lässvårigheter (n=36) och en grupp med typisk läsförmåga (n=36). Testresultaten analyserades med multipel regressionsanalys och de båda grupperna jämfördes. Bidragen från icke-verbal förmåga och generell processhastighet studerades också. Resultaten visade att profilerna skilde sig åt mellan grupperna. För barnen med lässvårigheter gav avkodning störst bidrag till läsförmåga, medan språkförståelse var den mest bidragande faktorn för barnen med typisk läsförmåga. Skillnader fanns även i hur underliggande faktorer bidrog till avkodning respektive språkförståelse. Icke-verbal förmåga och generell processhastighet visade sig ge små bidrag till läsförmåga, avkodning respektive språkförståelse, för båda grupperna. När dessa två faktorer lades till framkom dock en relativt stor ökning av den förklarade variansen i läsförmåga hos barnen med lässvårigheter. Hos denna grupp var den förklarade variansen i läsförmåga av de två faktorerna i The simple view of reading något mindre än hos barnen med typisk läsförmåga. Sammantaget visar studien att avkodning och förståelse är användbara prediktorer till läsförmåga, samtidigt som resultaten antyder att The simple view of reading är mindre tillämpbar för barn med lässvårigheter.

Vi som har skrivit arbetet har haft olika erfarenheter kring läsning av matematiska textuppgifter. Intresset växte, då vi blev intresserade kring varför det kan vara svårt att läsa en matematisk text. Syftet med studien är att undersöka hur elevers läsförståelse binds samman med läsning av matematiska textuppgifter samt se vilka inre och yttre faktorer som påverkar förståelsen. Kvalitativa intervjuer tillsammans med en kombination av fallstudier och observationer ligger till grund för metoden som använts i studien. I undersökningen deltog 63 elever och fyra lärare. Totalt gjordes studien i fyra klasser, varav två klasser i årskurs 2 och två i årskurs 3. Resultatet visar att många elever blev oroliga över att se textuppgifterna. En del av eleverna visade ett engagemang för att klara uppgifterna, men uppgifternas struktur och nivå var allt för krävande för dem. Pedagogerna i intervjun är övertygade om att för lite kunskap kring ämnet och stress är bidragande orsaker till att matematikförståelsen hämmas vid läsning av matematiska textuppgifter. Slutsatsen är att det är svårt med läsning av matematiska textuppgifter, och elever bör besitta en större kognitiv förmåga samt ha ett brett ordförråd för att kunna förstå matematiska texter. Textens struktur spelar roll vid förståelse, och det är pedagogens ansvar att hjälpa eleverna med matematiska textuppgifter.

I vilken grad ett barn är fonologiskt medvetet är i många fall avgörande för hur barnets läsinlärning kommer att fortlöpa, varför det är av stor vikt att redan tidigt arbeta för att stärka den fonologiska medvetenheten. En tillfredsställande läsförmåga är central för inlärningen även i andra skolämnen än svenska. Forskning har på senare tid visat att det finns ett tydligt samband mellan läs- och skrivsvårigheter och svårigheter i matematik. I denna studie undersöks huruvida det finns någon koppling mellan tidiga fonologiska svårigheter och matematiksvårigheter två år senare hos en grupp elever. Med kvantitativa metoder och genom analyser av bedömningar i olika diagnos- och kartläggningsmaterial har ett resultat kunnat presenteras som visar att majoriteten av de elever som i förskoleklassen uppvisade tecken på fonologiska svårigheter även hade matematiksvårigheter i år 2. Sambandet är dock inte entydigt, då det samtidigt påvisats att svårigheterna i matematik i år 2 var mer utbredda än väntat och långt ifrån alla dessa elever hade fonologiska svårigheter i förskoleklassen. / The degree to which a child is phonologically aware is in many cases crucial to the child's ability to learn how to read. Therefore it is vital, at a young age, to work towards strengthening the phonological awareness among young children. Satisfactory reading skills are central to learning in other school subjects besides reading and writing. Recent research has shown that there is a clear link between reading problems and difficulties in mathematics. This study examines whether there is any connection within a group of students between early phonological difficulties and difficulties in mathematics two years later. With quantitative methods, and through analysis of assessments of different diagnostic and mapping materials, results have been presented showing that the majority of the students in the preschool class that showed signs of phonological difficulties also had difficulties in mathematics in second grade. However, the relationship is not unambiguous, since the results also demonstrated that the difficulties in mathematics in second grade were more widespread than expected, and far from all of these students had phonological difficulties in the preschool class.

<p><em>The simple view of reading</em> is a theory in which reading is divided into decoding and linguistic comprehension. The theory has been used to explain and to subgroup reading disabilities. Research has also investigated if additional factors are of relevance to reading. In the present study, decoding was divided into the factors orthographic decoding and phonological decoding, while comprehension was divided into word comprehension and grammatical comprehension. The purpose was to analyze these factors and their contribution to reading ability in children in fourth grade: one group with reading difficulties (n=36) and one group with typical reading ability (n=36). Results were analyzed using multiple regression and the two groups were compared. The contribution of non-verbal ability and general processing speed was also studied. The results showed differences between the groups. Decoding made the largest contribution to reading ability for the children with reading difficulties, while linguistic comprehension contributed the most for the children with typical reading ability. Differences were also found in how much the underlying factors contributed to decoding and linguistic comprehension, respectively. Non-verbal ability and general processing speed made small contributions, for both groups, to reading ability, decoding and linguistic comprehension, respectively. However, the two factors increased the explained variance in reading ability for the children with reading difficulties. In this group the two factors in <em>The simple view of reading</em> explained somewhat less of the variance in reading ability than for the children with typical reading ability. The study shows that decoding and comprehension are useful predictors of reading ability, and also indicates that <em>The simple view of reading</em> is less appropriate for children with reading difficulties.</p> / <p><em>The simple view of reading</em> är en teori om läsning där läsförmåga delas in i vkodning och språkförståelse. Teorin har bland annat använts för att kartlägga lässvårigheter. Forskning har undersökt om ytterligare faktorer har betydelse för läsning. I föreliggande studie delades avkodning in i faktorerna ortografisk avkodning och fonologisk avkodning, medan språkförståelse delades in i ordförståelse och satsförståelse. Syftet var att undersöka faktorernas bidrag till läsförmåga hos barn i skolår fyra: en grupp med lässvårigheter (n=36) och en grupp med typisk läsförmåga (n=36). Testresultaten analyserades med multipel regressionsanalys och de båda grupperna jämfördes. Bidragen från icke-verbal förmåga och generell processhastighet studerades också. Resultaten visade att profilerna skilde sig åt mellan grupperna. För barnen med lässvårigheter gav avkodning störst bidrag till läsförmåga, medan språkförståelse var den mest bidragande faktorn för barnen med typisk läsförmåga. Skillnader fanns även i hur underliggande faktorer bidrog till avkodning respektive språkförståelse. Icke-verbal förmåga och generell processhastighet visade sig ge små bidrag till läsförmåga, avkodning respektive språkförståelse, för båda grupperna. När dessa två faktorer lades till framkom dock en relativt stor ökning av den förklarade variansen i läsförmåga hos barnen med lässvårigheter. Hos denna grupp var den förklarade variansen i läsförmåga av de två faktorerna i <em>The simple view of reading</em> något mindre än hos barnen med typisk läsförmåga. Sammantaget visar studien att avkodning och förståelse är användbara prediktorer till läsförmåga, samtidigt som resultaten antyder att <em>The simple view of reading</em> är mindre tillämpbar för barn med lässvårigheter.</p>