Syftet med studien är att undersöka samband som visas tydligt hos elever i både matematiksvårigheter samt fonologiska svårigheter. Studien har genomförts på elever i årskurs 7 som uppvisat matematiska såväl som fonologiska svårigheter. Resultatet baseras på en filmad observation där eleverna fått lösa ett urval uppgifter konstruerade utifrån svårigheter gällande grundläggande taluppfattning och aritmetik. Elever med fonologiska svårigheter såväl som bristande arbetsminne visar sig ha svårigheter när det gäller att automatisera tabellkunskap såväl som utföra beräkningar gällande de fyra räknesätten. / The purpose of the study is to research what correlation is apparent in students with both mathematical and phonological difficulties. The study has been conducted with 7th grade students who have shown both mathematical and phonological difficulties. The result is based on a filmed observation where the students solved a selection of tasks constructed based on problems with basic number sense and arithmetic. Students with phonological difficulties as well as inadequate working memory are showing problems when it comes to automated knowledge of the multiplication table as well as performing calculations concerning arithmetic.

Sammanfattning I dagens samhälle är det viktigt att kunna kommunicera verbalt med olika personer i olika situationer och sammanhang. För de flesta så är detta inget större problem, men om man har svårigheter med talet som exempelvis stamning, pratar otydligt eller inte kan säga vissa språkljud, så kan det vara ett hinder för att föra ett samtal. Vi har fått intresse för fonologiska svårigheter genom verksamhetsförlagd utbildning och i vardagen där vi mött barn som på olika sätt har haft problem med sitt språkande. Där av har vi intresserat oss för hur olika yrkesgrupper i en viss kommun arbetar för att hjälpa barn som har fonologiska svårigheter. Vi vill undersöka hur termen språkstörning definieras och om respondenterna upplever att det finns en "vänta och se – mentalitet" gällande språksvårigheter. Med detta menar vi att pedagoger kan arbeta förebyggande eller vänta in barnets mognad, för att se om svårigheterna försvinner av sig självt. Denna inväntningsstrategi visade sig vara vanligare för 10-15 år sedan medan man idag arbetar man mer förebyggande. För att nå fram till våra resultat så har vi intervjuat sju personer som är verksamma inom yrken där man jobbar med barn som har språksvårigheter. Vi har delvis inspirerats av ett fenomenologiskt synsätt, då om hur olika personer i specifika yrkesgrupper uppfattar fenomenet fonologiska svårigheter. Vi vill även ta del av våra respondenters praktiska och teoretiska erfarenheter i ämnet. Genom intervjuerna har vi fått insikt i hur komplext fenomenet språksvårigheter är, eftersom barnet utvecklas och mognar olika snabbt i olika åldrar. Likaså har vi sett hur arbetet och samarbetet ser ut i denna kommun, då respondenternas utsagor stämmer väl överens med varandras och de fyller i varandras berättelser om hur arbetsgången fungerar dem emellan. Vi har också fått insikt i hur de olika yrkesgrupperna jobbar med barn som har fonologiska svårigheter. Vi har även fått reda på att det finns olika benämningar beroende på vilken språksvårighet barnet har. Med denna examinationsuppgift önskar vi kunna bidra med kunskap om fonologiska svårigheter till personer inom olika yrkeskategorier, som arbetar med barn.

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare upptäcker läs- och skrivsvårigheter, samt vilka insatser som görs vid misstanke om eller redan konstaterade läs- och skrivsvårigheter. Syftet är även att undersöka om vårdnadshavare lyfter sin oro om att deras barn misstänks vara i läs-och skrivsvårigheter och hur man som lärare handskas med deras oro. Som metod valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger från olika kommuner. Studiens resultat visar att det är relativt enkelt att upptäcka läs- och skrivsvårigheter om man har erfarenhet av läraryrket. De tecken som kännetecknar läs- och skrivsvårigheter är, enligt informanterna, fonologiska och språkliga svårigheter. I resultatet framgår det även att vårdnadshavare i många fall lyfter sin oro, men att man som lärare måste bemöta, lyssna och lugna vårdnadshavarna. Studiens resultat visar även att det är viktigt att man först gör anpassningar i klassrummet och sedan en kartläggning om det behövs av elevernas läs-och skrivsvårigheter. Slutsatsen är att det är viktigt med ett förebyggande arbete med tidiga insatser för elever i läs-och skrivsvårigheter. Slutsatsen är även att skolan bör lägga ner mer resurser på tekniska verktyg och fortbildningar.

När vi som lärare och blivande speciallärare ser att den beprövade erfarenheten inte räcker för att alla elever ska nå en snabb och säker ordavkodning behöver vi kunskap baserat på vetenskaplig grund för att kunna ge elever i läs- och skrivsvårigheter rätt stöd och hjälp vilket är en utmaning för lärare och forskare. Då tidigare forskning har visat att ett auditivt vitt brus har en påverkan på koncentrationen för elever med ADHD, skulle det också, med tanke på komorbiditeten mellan läs- och skrivsvårigheter och uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter kunna ha en liknande effekt på läsning för elever med läs- och skrivsvårigheter och/eller dyslexi.    Syftet med studien är att undersöka om ett vitt auditivt brus och ett visuellt pixel-brus har någon påverkan på elevers ordavkodning, läsförståelse och arbetsminne och om det kan användas som ett pedagogiskt redskap/assisterande verktyg i undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 4 – 6. I denna studie används tester i ordavkodning och läsförståelse med och utan auditivt vitt brus i hörlurar, samt för arbetsminnet med och utan visuellt pixel-brus på skärm för att få ett mätbart resultat. För att få förståelse av deltagarnas egna upplevelser av brusen och dess eventuella användbarhet har även intervjuer om brusen använts.   Resultatet visar att både det auditivavita bruset och det visuella pixel-bruset har en positiv påverkan på elever i fonologiska svårigheter, både vid ordavkodning och när den fonologiska förmågan prövas. Då studiens resultat bland annat visar att bruset påverkar avkodningen mest skulle det kunna betyda att elever i lässvårigheter kan öka sin läsförmåga genom att tillföra auditivt vitt brus eller visuellt pixel-brus. Den grupp av elever som enligt resultatet verkar bli allra mest hjälpta av de båda brusen är den som uppvisar svårigheter med både ordavkodning, uppmärksamhet och koncentration. Dock får elever med enbart svårigheter med ordavkodningen också positiv effekt vilket tyder på att brusen kan ha en användbarhet, främst inom det specialpedagogiska området.

I vilken grad ett barn är fonologiskt medvetet är i många fall avgörande för hur barnets läsinlärning kommer att fortlöpa, varför det är av stor vikt att redan tidigt arbeta för att stärka den fonologiska medvetenheten. En tillfredsställande läsförmåga är central för inlärningen även i andra skolämnen än svenska. Forskning har på senare tid visat att det finns ett tydligt samband mellan läs- och skrivsvårigheter och svårigheter i matematik. I denna studie undersöks huruvida det finns någon koppling mellan tidiga fonologiska svårigheter och matematiksvårigheter två år senare hos en grupp elever. Med kvantitativa metoder och genom analyser av bedömningar i olika diagnos- och kartläggningsmaterial har ett resultat kunnat presenteras som visar att majoriteten av de elever som i förskoleklassen uppvisade tecken på fonologiska svårigheter även hade matematiksvårigheter i år 2. Sambandet är dock inte entydigt, då det samtidigt påvisats att svårigheterna i matematik i år 2 var mer utbredda än väntat och långt ifrån alla dessa elever hade fonologiska svårigheter i förskoleklassen. / The degree to which a child is phonologically aware is in many cases crucial to the child's ability to learn how to read. Therefore it is vital, at a young age, to work towards strengthening the phonological awareness among young children. Satisfactory reading skills are central to learning in other school subjects besides reading and writing. Recent research has shown that there is a clear link between reading problems and difficulties in mathematics. This study examines whether there is any connection within a group of students between early phonological difficulties and difficulties in mathematics two years later. With quantitative methods, and through analysis of assessments of different diagnostic and mapping materials, results have been presented showing that the majority of the students in the preschool class that showed signs of phonological difficulties also had difficulties in mathematics in second grade. However, the relationship is not unambiguous, since the results also demonstrated that the difficulties in mathematics in second grade were more widespread than expected, and far from all of these students had phonological difficulties in the preschool class.

Studiens syfte är att undersöka expressiv fonologisk förmåga hos barn i åldrarna 3;5-4;9 år som följer en atypisk tal- och språkutveckling och jämföra den med en åldersmatchad kontrollgrupp.  Ytterligare ett syfte är att undersöka huruvida det föreligger ett samband mellan expressiv fonologisk förmåga och impressiv lexikal förmåga. Elva barn med konstaterade uttalssvårigheter rekryterades från logopedmottagningar och språkförskolor i Stockholm och i Östergötland. Barnen testades i en för dem välkänd miljö med bedömningsmaterialet LINUS. Barnens svar audioinspelades och transkriberades och utifrån transkriptionerna gjordes en analys med utgångspunkt från icke-linjär fonologi samt beräkning av Percentage Phonemes Correct och Word Complexity Measure. Resultatet jämfördes sedan med kontrollgruppen. Åtta av barnen i studiegruppen testades även med PPVT-IV för att undersöka eventuella samband mellan expressiv fonologisk förmåga och impressiv lexikal förmåga. Resultatet visade att barnen i de båda grupperna uppvisade uttalsavvikelser från vuxet målordsuttal på ord-, stavelse och segmentnivå, stavelsenivån var den nivå där flest avvikelser förekom i båda grupperna, men att avvikelserna förekom i högre grad hos barnen i studiegruppen. På stavelse- och segmentnivå kunde signifikanta skillnader ses men inte på ordnivå mellan grupperna. På stavelsenivå förekom klusterreduktioner i större utsträckning än uteslutning av enskilda segment för båda grupperna. På segmentnivå uppvisade barnen i studiegruppen problem med samtliga särdrag (sätt, plats och ton), till skillnad från barnen i kontrollgruppen som endast uppvisade problem med särdraget plats. Barnen i studiegruppen fick lägre värden på såväl PPC och WCM. En signifikant skillnad sågs mellan PPC och WCM i studiegruppen men inte i kontrollgruppen. Inget samband mellan expressiv fonologisk förmåga och impressiv lexikal förmåga kunde påvisas i följande studie. Studiens resultat indikerar att det är viktigt att ta hänsyn till alla fonologiska nivåer vid en bedömning och resultatet motiverar att ett icke-linjärt perspektiv kan vara till fördel vid planering av intervention. Då stavelsenivån ger upphov till störst svårigheter är det viktigt att ta hänsyn till detta vid fonologisk intervention. Studiens resultat kan ligga till grund för hur en icke-linjär analys kan användas inom klinisk verksamhet. / The aim of the study is to investigate the expressive phonological ability in children aged 3;5-4;9 following an atypical speech and language development and make a comparison to an age-matched control group following a typical speech and language development. A further purpose is to investigate whether there is a relation between expressive phonological ability and receptive lexical ability. Eleven children with speech sound difficulties were recruited from Speech-Language Pathology clinics and preschool language units in Stockholm and Östergötland. The children were tested in a familiar environment, with the swedish phonological assessment material LINUS. The children's responses were audio-recorded and transcribed and based on the transcriptions, a non-linear phonology analysis and calculations of Percentage Phonemes Correct and Word Complexity Measure were made. The results were then compared to the control group. Eight of the children were also tested with PPVT-IV to investigate a possible correlation between expressive phonological ability and receptive lexical ability. The results showed that the children in both groups had deviations at word-, syllable- and segmental levels, the syllable level appeared to be the most affected level in both groups, but that the deviations were more frequent in the study group. The differences on syllable- and segmental levels were significant, whereas the difference at word level was not significant between the groups. At the level of syllable, cluster reductions occurred to a greater extent than the exclusion of individual segments for both groups. At the segmental level, the study group showed problems with all features (manner, place and tone), whereas the children in the control group only had problems with the feature place. The study group had lower PPC and WCM than the control group. A significant difference was seen between PPC and WCM in the study group but not in the control group. No correlation between expressive phonological ability and receptive lexical ability was found. The results of the study indicate that it’s important to address all phonological levels in assessment and motivate that a non-linear approach could be beneficial as basis for planning of treatment. Since the syllable-level is the most affected it is important to address it in intervention. The report could serve as a guide for clinicians when applying a non-linear analysis.

Abstract The aim of the study is to investigate how three pedagogues with different orientations work with reading and writing difficulties in the same school. A qualitative method with interviews and observations of the teachers was applied to investigate the methods used by a special education teacher, a class pedagogue and a special education pedagogue, and the needs for support in the teaching of pupils with reading and writing difficulties. In the design of interview questions and observation protocols and the processing of the collected data, the research method has been deductive, which means that themes based on the aim of the study and previous research were the starting point for the categorization of the data. The results of the study show that the group of pupils with reading and writing difficulties is problematic because the needs for support vary greatly and because, according to the pedagogues, the iPad was the device that contained the alternative tools that were able to give the pupils the best support. It is important to have variation in the teaching, and different apps can offer this. The theoretical premise of the study is the socio-cultural perspective which revealed itself in the way that, no matter what difficulty the pupil has, support from the pedagogues is needed to advance in the learning process, and this should take place in social interaction between pedagogue and pupil.