Studien syftar till att besvara frågeställningarna: Hur och varför används läxor i matematikundervisningen på det sätt som det görs idag? Hur uppfattar svenska lärare internationell forskning kring läxor i matematikämnet? Detta görs genom en kvalitativ forskningsmetod där verksamma matematiklärare i årskurserna 4-6 intervjuats gällande deras uppfattningar och erfarenheter kring läxor i matematik och internationell forskning. Resultatet är tolkat utifrån den fenomenologiska tolkningsprocessen och analyserat med hjälp av en tematisk analysmetod. Resultatet av studien visar att väldigt få läxor används i svenska skolan, där mängdträning är det som står i fokus. Detta för att det anses att läxor ska användas för att befästa befintlig kunskap och inte skapa ny kunskap. Lärarna visade delade åsikter gällande den internationella forskning som presenterades under intervjuerna. Den internationella forskningen som presenterades tog upp problematiken gällande läxläsning i olika länder och en forskning skapade en lösning på problematiken. Majoriteten av de svenska lärarna tyckte att lösningen som forskning föreslog lät bra i teorin men fann flera problematiska punkter för att det skulle kunna appliceras i praktiken. De punkter de svenska lärarna tar upp blir en fråga för skolorganisationen och blir därför grunden i den forskning som behöver göras inom forskningsområdet.

Den här studien syftar till att undersöka lärares inställning till och användning av läxor i engelskundervisningen utifrån följande läxtyper: repetitions- eller övningsläxor (RÖL), läsläxor (LL), förberedelseläxor (FL), läxor vars innehåll finns utanför skolmiljön eller autentiska läxor (AL), läxor för att arbeta ikapp (LAI) och läxor för rikare bedömningsunderlag (LRB). Studien undersöker också hur frekvent lärare använder sig av de olika läxtyperna, i vilka kombinationer, vilken typ av återkoppling som synliggörs och hur de anser att läxor påverkar elevers språkinlärning i engelska. För att söka svar på detta har en enkätstudie bedrivits som innefattar en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Validiteten i studien kan motiveras utifrån att datainsamlingen har genomförts på ett stort urval av lärare med hög svarsfrekvens (149) och därav ökar det resultatens generaliserbarhet. Resultatet visar att majoriteten av lärarna använder engelskläxa en gång i veckan och att RÖL tillsammans med LL är mest populära. De läxor som används minst frekvent var AL, LAI och LRB. Synen på läxor och dess lärandeeffekt är mestadels positiv och motiveras med mängdträning i relation till språkinlärning. Den schemalagda undervisningen består i majoritet av att förbereda och följa upp läxan med kontrollbaserad utgång. Lärarna är överens om den formativa bedömningens inverkan på elevers lärande i relation till läxor och ger därför någon form av direkt återkoppling. Vissa lärare problematiserar läxans karaktär och elevers socioekonomiska förutsättningar utifrån det. De slutsatser som kan dras utifrån studien är att lärares läxpraxis borde vara mer varierad för att sträva mot de generiska kompetenserna och en livslång lust att lära. Detta kan motiveras med en omfattande satsning på att införa AL i engelskundervisningen vilket bekräftas i tidigare forskningsresultat.

The main purpose of the present study is to investigate how students and teachers of Spanish as a modern language perceive homework. Although appearing to be a frequently used tool in the Swedish school (Skolverket, 2014), not a lot of thorough investigations have been conducted regarding Spanish homework in upper secondary schools in Sweden. Given that the current Swedish course plan proposes that the students are more involved in their own learning (Skolverket 2011), getting to know their opinion on the subject could be useful for teachers making decisions regarding homework. Therefore, the objectives of this research are a) investigate possible dependencies between students’ attitudes towards homework and variables such as gender, grade and level, and b) determine if there are any differences of opinion regarding frequency and type of homework preferred amongst teachers and pupils.  With the aim of finding out the opinions and preferences from both groups, an inquiry was given to teachers and pupils of modern language Spanish classes in upper secondary schools in the south of Sweden. These inquiries constitute of closed questions, on the basis of the quantitative method. In order to find possible associations between a positive attitude towards homework and other variables, the statistical analysis Fisher’s exact test was used.  The results obtained from the questionnaires indicate that certain variables can influence students’ view and opinion on Spanish homework. Firstly, it is shown that the girls who participated in the study tend to view Spanish homework in a more optimistic way. The same results were found when observing the students from higher levels or with the grade B or higher. Secondly, regarding the preferences of homework, both teachers and students who participated in the study agreed that glossary words are their preferred type of homework. However, the results also indicated a difference of opinion in respect of frequency, as the students preferred twice a month, and the teachers once a week.  Due to the scarcity of studies concerning preferences and attitudes towards homework, as well as the importance of understanding the students’ opinions (Skolverket, 2011), it is suggested that the topic is studied on a more thorough level, while also investigating other possible factors and dependencies. / A continuación, se presenta un estudio cuyo tema principal son los deberes escolares, los cuales Cooper define como cualquier tipo de tarea que les da el profesor a los alumnos para que trabajen con ella fuera de clase. A pesar de ser una herramienta frecuentemente usada en la escuela sueca (Skolverket, 2014), no se han investigado en gran medida los puntos de vista del profesorado y de los alumnos respecto a las tareas de español como lengua moderna en el bachillerato. Debido a que el plan de curso sueco propone que los estudiantes deben estar más involucrados en su aprendizaje, el conocer la opinión de estos con relación a las tareas, puede ser útil para el profesor a la hora de tomar decisiones relacionadas con los deberes. Por eso, los objetivos principales de la investigación que se plantean son a) investigar si existe alguna dependencia entre la actitud de los estudiantes respecto a las tareas con variables como el género, la nota y nivel , y b) averiguar si existen diferencias entre la opinión de ambos grupos en cuanto a la frecuencia y tipo de deberes. Con el fin de llegar a conocer las opiniones y preferencias de ambos grupos, se ha repartido una encuesta a los estudiantes y a los profesores de clases de español como lengua moderna en bachilleratos en el sur de Suecia. Las encuestas están constituidas por preguntas cerradas, por lo cual se ha partido de lo que se define como un método cuantitativo. Se ha llevado a cabo, además, un análisis estadístico llamado Fisher’s exact test, para hallar posibles asociaciones entre una actitud positiva hacia los deberes con otras variables. Los resultados obtenidos de los cuestionarios indican que sí pueden influir algunas variables en el cómo perciben los estudiantes las tareas de español. Se observa, en primer lugar, que las chicas tienden a percibir las tareas de español de una manera más optimista, junto con los estudiantes del nivel alto o con la nota A o B. En lo referente a las preferencias de los deberes, tanto el profesor como el alumno están de acuerdo de que el glosario es su tipo elegido de deber, aunque los maestros prefieren tenerlos semanalmente, mientras que el alumnado opina que dos veces al mes es óptimo. Dada la escasez de estudios respecto al tema y la importancia de conocer las opiniones del alumnado (Skolverket, 2011), se sugiere que se investigue el aspecto de los deberes de forma más profunda, investigando otros posibles factores y correlaciones.

Både nationella och internationella undersökningar visar att svenska elevers studieresultat i fysik har försämrats. Syftet med denna studie är att undersöka om elever kan få bättre studieresultat om deras arbete enligt kursplaneringen kontrolleras kontinuerligt så att de är i fas med planeringen. Genom att kontrollera kontinuerligt får man dels möjlighet att upptäcka elever som halkar efter men också hur bra undervisningen har tagits emot av eleverna. Undersökningen gjordes i två parallella gymnasieklasser som läste grundkursen i fysik och pågick mellan två provtillfällen. Båda klasserna hade samma lärare, kursbok, kursplanering och prov. Ur planeringen valdes några grundläggande uppgifter och tilldelades ena klassen medan den andra utgjorde kontrollgrupp. Testgruppseleverna fick sina lösningar kontrollerade och fick återkoppling. Effektstorleken av interventionen bestämdes och jämfördes med referensgruppens. Resultatet visade att testgruppen hade fått bättre studieresultat efter ingreppet. Även om resultatet är signifikant så är det för osäkert med tanke på antalet elever (16 st) som deltog i studien för att kunna generaliseras. Eftersom deltagandet i undersökningen var frivilligt och icke-betygsgrundande så var antalet inlämningar inte så många som det hade förväntats. Arbetet är tidskrävande både ur elev- och lärarperspektiv men synliggör varför lärare bör kontrollera sina elever och hur detta kan genomföras. / Swedish and international studies show that Swedish students' results in physics have deteriorated. The aim of this study is to investigate whether students can achieve better study results if their work according to the course planning is checked continuously so that they are in phase with the planning. By continuously checking, one gets the opportunity to discover students who are lagging behind but also to see how the teaching has been absorbed by the students more generally. The study was done in two parallel upper secondary classes studying the basic course in physics and occurred between two test periods. Both classes had the same teacher, course book, course plan and exams. A few basic tasks where selected and assigned from the course plan and given to the test group but not to the control group. The test group students got their solutions checked and got feedback. The effect size of this intervention was measured and compared to the control group. The result showed that the test group had achieved a better result after the intervention. Even if the result was significant, it is too uncertain to be generalized, in view of the small sample size (16 students) who participated in the study. As participation in the survey was voluntary and non-grading, the number of submissions was not as many as it had been expected. The approach is time consuming both for teacher and student, but it makes visible why teachers should check their students and how this can be implemented.

The dissertation studies how 16 Swedish middle-class parents understand and form their parenthood in everyday life. The focus is set on how they involve themselves in their children’s care and education, and how parental identities are negotiated in relation to cultural norms on parenthood. The analysis is based on qualitative methods, in particular interviews and participant observation with video camera in eight families. The study, which is inspired by poststructuralist perspectives on identity formation, shows that the informants position themselves in relation to a norm on involved parenthood, which is negotiated differently depending on social context and gender. The dissertation includes four empirical studies. The first focuses on the subjectivities and dilemmas that are created by parents’ strategies to manage time and childcare. The strategies render everyday life more effective, but the parents also want to be child-centered, which forces them to balance between positions as involved and uninvolved parents. The second study examines how the fathers negotiate their involvement in household work, childcare and time with children. To great extent, they follow the discourse on gender-equal and involved fatherhood, but they at times resist it through drawing on notions of child-centeredness, kinship, and a gendered division of labor. The third study focuses on how parents and teachers negotiate children’s education and rearing. Study four shows how the parents position themselves as involved parents in relation to their children’s homework. In conclusion, the dissertation shows that the parents idealize time spent with the children, but that in everyday life it is hard to get this time. Instead, much time is spent for the child, that is, doing household work and childcare. In both cases, time is child-centered, but time with the child is by the parents seen as “more” involved time. / Avhandlingen studerar hur 16 svenska medelklassföräldrar förstår och utformar sitt föräldraskap i vardagen. Särskilt fokuseras på hur de engagerar sig i sina barns omsorg och skolgång, samt hur föräldraidentiteter förhandlas i relation till kulturella normer kring föräldraskap. Analyserna är baserade på kvalitativa metoder, med intervjuer och deltagande observation med videokamera i åtta familjer. Studien, som är inspirerad av poststrukturalistiska perspektiv på identitet, visar att informanterna positionerar sig i relation till en norm om engagerat föräldraskap. Denna förhandlas dock i relation till kön och social kontext. Avhandlingen omfattar fyra delstudier. Den första fokuserar på de subjektiviteter och dilemman som skapas av föräldrarnas strategier för att hantera tid och barnomsorg. Strategierna effektiviserar vardagen, men föräldrarna vill samtidigt vara barncentrerade, vilket gör att de måste balansera mellan positioner som engagerade och icke-engagerade föräldrar. Den andra delstudien undersöker hur männen förhandlar sitt engagemang i hushållsarbete, barnomsorg och tid med barnen. De följer till stora delar den samhälleliga diskursen om jämställt och engagerat faderskap, men omdefinierar den genom att dra på föreställningar om barncentrering, släktskap och könsarbetsdelning. I den tredje studien undersöks hur föräldrar och lärare förhandlar om barns utbildning och fostran. Delstudie fyra visar hur föräldrarna positionerar sig som engagerade föräldrar i förhållande till sina barns läxor. Avhandlingen visar sammanfattningsvis att föräldrarna idealiserar tid som spenderas med barnen, men att det i vardagslivet är svårt att få denna tid. Istället ägnas mycket tid för barnet, det vill säga hushållsarbete och barnomsorg. I båda handlar det om barncentrering, men föräldrarna uppfattar tid med barnet som ”mer” engagerad tid.