Läxor; bör det inkluderas eller exkluderas i matematikundervisningen? Detta är en fråga som ständigt står i fokus. Ämnet berör många områden såsom forskning, politik, skolan men även hemmet. Denna studies syfte är att undersöka vad forskning har för uppfattningar om läxor, samt ta reda på dess syfte och effekter. Studien grundar sig på en litteraturstudie, vilket innebär att andra forskares arbeten har granskats. Studien tar upp sex olika artiklar, vilket har fåtts fram genom databaserna ”Google Schoolar” och ”ERIC”, vilket utgör resultatet delen i studien. Resultatet visar på att forskningsområdet beträffande läxor inte är omfångsrik i Sverige. Resultatet explicerar även att läxan inte har positiva effekter för elever i årskurs F-6. Extra betoning är det på läxans uppbyggnad, det vill säga hur man bör arbete med läxan i undervisningen om man väljer att inkludera det i sitt arbetssätt som pedagog. Studien bidrar till att man ur ett forskningsperspektiv kan ta ställning till att reflektera över sitt eget synsätt gällande läxor som pedagog, och därmed granska samt självvärdera sin undervisning. Detta ger även än möjlighet att förbättra sin undervisning inom ämnet matematik. För vidare forskning kan man även undersöka elevers respektive lärares syn på läxor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fysikelever beskriver sina vanor kring studier utanför lektionstid (SUL) och belysa fysiklärarnas syn på SUL, före och efter det att lärarna tagit del av en elevenkät om elevernas vanor angående SUL. Tidigare forskning om läxor har visat tvetydiga resultat angående läxors positiva inverkan på lärandet. Dessutom saknas det forskning inriktad på läxor i fysik på gymnasieskolan. Utöver de traditionella uppgifter som lärarna tilldelar sina elever som ”läxor” eller ”hemläxor”, engagerar sig eleverna självmant i aktiviteter utanför lektionstid som är direkt inriktade på fysikinlärning, t.ex. videor, problemlösningar, läsning, eller fysiksimuleringar. Därför föreslås ett nytt begrepp, nämligen studier utanför lektionstid (SUL), som en övergripande beskrivning av det som eleverna gör för sin inlärning utanför lektionstid. Denna undersökning använder sig av både en enkätundersökning och samtalsintervjuer där enkätundersökningens resultat är en central del av samtalsintervjuerna. Information om 90 elevers vanor och syn på SUL är framtagna via en enkätundersökning i 4 fysikklasser i gymnasiet. Därefter gjordes samtalsintervjuer med tre av elevernas fysiklärare. Under samtalsintervjuerna presenterades elevenkätresultaten för lärarna. Lärarnas kommentarer på enkätens resultat utgör en del av samtalsintervjuerna. Enkäten visade bland annat att mellan 76% - 95% av eleverna i varje klass tycker att SUL är viktiga eller mycket viktiga för att uppnå ett betyg i fysik som de är nöjda med och att mellan 45% - 89% av eleverna anser att SUL är icke-obligatoriska. Samtalsintervjuerna visade bland annat att lärarna också anser att SUL är viktiga för elevernas fysikinlärning, men att de också är viktiga för elevernas utveckling av nödvändiga studievanor för att klara gymnasiet och vidare studier på högskola eller universitet.

<p>The aim of this research is to examine how the homes of children, in cooperation with the schools, are offered opportunities to communicate and discuss mathematics together with the children in relevant situations. The overall intent of the study is manifest in scientific questions with focus on how parents view the subject and the opportunities to support their children with math homework as well as possibilities to actively support their child´s mathematics progress. The paper has a pfenomenographic approach, which means that it in a qualitative way describes similarities and differences in the ways the homes perceive this issue. The examination is implemented through a survey in which responds from 73 parents in four classes have been studied. Within this study six semi constructed interviews have been conducted. The result of the study indicates that parents are positive to math homework, but that their ability to guide and support the child's math studies are to some extent limited. There is a need for an increased collaboration between the school and the homes, for instance by instructing the parents on modern math methods.</p>

<p>Syftet med vår studie är att få en bild av hur elever från år 3 och år 4 uppfattar läxor och pedagogernas avsikter med dessa. Vi har utfört en kvalitativ undersökning där vi intervjuade både pedagoger och elever för att kunna göra en jämförelse mellan deras uppfattningar om läxor. Frågorna vi ställde var helhetsorienterade och höll sig inom samma tema men det har hela tiden funnits utrymme för inflikade frågor under samtalets gång. Enligt pedagogerna och eleverna är läxan en uppgift som görs utanför skolan men som är knuten till skolarbetet. Pedagogerna anser att läxan är till för repetition, färdighetsträning och att öva att ta ansvar. Eleverna menar att läxan är till för att pedagogerna ska veta vad de klarar av, och att de ska lära sig något.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att studera några lärares syn på läxors funktion och paktiska tillämpning. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie och på kvalitativa intervjuer med sju lärare i årskurs 1-3. </p><p>De frågeställningar som ligger till grund för uppsatsen är: vad anser ett urval av lärare att läxor ska ha för funktion, hur utformar dessa lärare läxor och hur menar dessa lärare att läxor ger effekt? </p><p>Resultaten som framkommit i undersökningen visar att läxor ingår som en naturlig del av undervisningen hos de lärare vi intervjuat. Läxorna förekommer med varierat syfte och med skillnad i dessas utformning. De argument som framförs är att läxor kan leda till en fungerande föräldrasamverkan, utökad tid till skolarbetet, eleverna lär sig att ta ansvar för sitt skolarbete och de tränas inför större mängd läxor i högre årskurser. Den mest frekventa läxan består av lästräning där syftet är att eleverna tränar upp sin läshastighet. Lärarna ser uppgiften att hjälpa eleverna att bli"läsare"både i och utanför skolan som mycket betydelsefull under skolåren 1-3. </p><p>Läxors effekt beskrivs av lärarna som väl synlig inom de ämnesområden där dessa förekommer. Den största effekten kan enligt lärarna ses i elevernas läsutveckling.</p>

Syftet med denna uppsats är att studera några lärares syn på läxors funktion och paktiska tillämpning. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie och på kvalitativa intervjuer med sju lärare i årskurs 1-3. De frågeställningar som ligger till grund för uppsatsen är: vad anser ett urval av lärare att läxor ska ha för funktion, hur utformar dessa lärare läxor och hur menar dessa lärare att läxor ger effekt? Resultaten som framkommit i undersökningen visar att läxor ingår som en naturlig del av undervisningen hos de lärare vi intervjuat. Läxorna förekommer med varierat syfte och med skillnad i dessas utformning. De argument som framförs är att läxor kan leda till en fungerande föräldrasamverkan, utökad tid till skolarbetet, eleverna lär sig att ta ansvar för sitt skolarbete och de tränas inför större mängd läxor i högre årskurser. Den mest frekventa läxan består av lästräning där syftet är att eleverna tränar upp sin läshastighet. Lärarna ser uppgiften att hjälpa eleverna att bli"läsare"både i och utanför skolan som mycket betydelsefull under skolåren 1-3. Läxors effekt beskrivs av lärarna som väl synlig inom de ämnesområden där dessa förekommer. Den största effekten kan enligt lärarna ses i elevernas läsutveckling.

The aim of this research is to examine how the homes of children, in cooperation with the schools, are offered opportunities to communicate and discuss mathematics together with the children in relevant situations. The overall intent of the study is manifest in scientific questions with focus on how parents view the subject and the opportunities to support their children with math homework as well as possibilities to actively support their child´s mathematics progress. The paper has a pfenomenographic approach, which means that it in a qualitative way describes similarities and differences in the ways the homes perceive this issue. The examination is implemented through a survey in which responds from 73 parents in four classes have been studied. Within this study six semi constructed interviews have been conducted. The result of the study indicates that parents are positive to math homework, but that their ability to guide and support the child's math studies are to some extent limited. There is a need for an increased collaboration between the school and the homes, for instance by instructing the parents on modern math methods.

Syftet med vår studie är att få en bild av hur elever från år 3 och år 4 uppfattar läxor och pedagogernas avsikter med dessa. Vi har utfört en kvalitativ undersökning där vi intervjuade både pedagoger och elever för att kunna göra en jämförelse mellan deras uppfattningar om läxor. Frågorna vi ställde var helhetsorienterade och höll sig inom samma tema men det har hela tiden funnits utrymme för inflikade frågor under samtalets gång. Enligt pedagogerna och eleverna är läxan en uppgift som görs utanför skolan men som är knuten till skolarbetet. Pedagogerna anser att läxan är till för repetition, färdighetsträning och att öva att ta ansvar. Eleverna menar att läxan är till för att pedagogerna ska veta vad de klarar av, och att de ska lära sig något.

Idag är debatten om läxor vanligt förekommande i såväl skolans sfär som i media och inom politiken. Dessa debatter kan ses som ett sätt att skapa en normalitet, och en strävan efter att få fler att ansluta sig till de olika parternas uttalade uppfattningar om läxans förekomst. Tillsammans med denna debatt utgör läroplanen några av de normer som skolans aktörer ska förhålla sig till gällande läxorna. Trots att läxan inte nämns i läroplanen så lever läxan vidare och vi väljer därför att betrakta läxan som en norm, som följs av inte bara skolans aktörer och eleverna utan även av föräldrar. Även fast läxan i huvudsak berör eleven anser vi att elevernas talan om läxor inte representeras i de debatter som förs, och vi undrar därför; var är elevernas talan om läxor? Vi har därför valt att anta ett elevperspektiv och använder oss av en diskursanalytisk ansats för att förmedla deras uppfattningar om läxor. Eftersom vi anser att läxan är en norm som konkurrerar med andra normer väljer vi att ta ett förhandlingsperspektiv och då studera; Vilka förhandlingar deltar eleverna i om läxor, och hur påverkas dessa förhandlingar av normer och diskurser?

In Sweden it is of major concern to the society that every individual get the same possibilities to be able to complete and affect their education. Despite this some students with a foreign background have difficulties when it comes to homework’s. This is contrary to the goals that the government strives for, which is a more just society. The aim of this study is to analyze five elementary schoolteacher’s experiences and attitudes against the homework for students with two languages. I have chosen to illustrate the methods that the teachers use and the difficulties which may arise. Through qualitative interviews and different researchers’ theories five teachers have shared their emotions, thoughts and opinions concerning the chosen subject. The questions at issue are:  Are the teachers experiencing any difficulties concerning homework’s when it comes to students with a different ethnic background than Swedish? What methods do the teachers use when they choose homework’s? Is the decision of homework’s affected by the fact that there are many two language students? The conclusion of the essay is that the teachers have a positive attitude to homework’s, they state that it is important that the children in early age learn to take responsibility for their own learning. The teachers experience difficulties with regard to homework assignments among students with two languages and they point to the students’ worse condition than the ethnic Swedish students as the problem. All five teachers use their one method when it comes to the choice of homework’s and the decision is characterized by the characteristics of the class, which is the students’ skills and provided. In the interviews it appeared that the choice of homework assignments often was affected by the large amount of students with foreign background.