Forss, Therese (2015) Läxans vara eller icke vara i en skola för alla (The Benefits of Homework in an Equal School), Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaProblemområde: På skolverkets hemsida kan läsas att ”skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden” och att utbildningen ska vara likvärdig och därmed anpassas till ”elevernas olika förutsättningar och behov”. Ingenstans i styrdokument synliggörs läxans roll i skolan. Ändå verkar läxan vara en naturlig del av skolarbetet för de flesta elever på de flesta skolor i landet. En del forskare tycker sig se positiva samband mellan läxor och studieresultat, andra inte. Läxor anses ha flera olika egenskaper; de bidrar till att barn och föräldrar kommer varandra närmare när föräldrarna hjälper sina barn, men forskningen visar också att läxor skapar konflikter i familjen. Dessutom bidrar läxorna till större skillnader mellan elever eftersom deras föräldrar måste ta över rollen som pedagog på hemmaplan, vilket hanteras på olika sätt i olika familjer. För en del elever, som inte får tillräcklig hjälp hemma med läxorna, kan läxan istället bli en orsak till att de kommer efter i skolarbetet.Syfte och preciserade frågeställningar: Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur olika aktörer uppfattar läxors funktion och deras berättigande i en skola för alla.* Vilken syn har elever, föräldrar och lärare på läxor?* Vad kännetecknar en väl fungerande läxa enligt aktörerna?* Hur kan elevens förutsättningar påverka läxans funktion och effekt?Teoretisk ram: Studien utgår dels från ett sociokulturellt perspektiv enligt Vygytskijs lärandeteori och dels från lärandeprocessens tre dimensioner enligt Knud Illeris teori.Metod: Studien har en hermeneutisk ansats och bygger på tjugo semistrukturerade intervjuer med elever, föräldrar och lärare inom både grundskolan och grundsärskolan. Utgångspunkten har varit ett antal huvudfrågor och ibland följdfrågor för att få mer nyanserade uttömmande svar. Under intervjuerna har det dels förts anteckningar, men även ljudinspelning har förekommit och materialet har transkriberats för analys.Resultat och analys: Studien har utgått ifrån sociokulturellt och lärotypologiskt perspektiv och i empirin finns både likheter och variationer i informanternas uttalanden om läxor. För elever i behov4av särskilt stöd ter sig läxor över lag mer komplicerat än för övriga elever. Dessa elever har svårare att strukturera sin läxläsning själva och vuxenstöttning behövs. Ofta är dessa elever trötta när de kommer hem efter en intensiv skoldag och läxor tar ofta längre tid att göra än för övriga elever. Bland mina intervjupersoner är det endast särskoleeleverna som vill ha läxor, och endast eleverna utan särskilda behov ser någon nytta med att ha läxor.Kunskapsbidrag: Jag hoppas kunna öka förståelsen för hur olika våra elever bemöter sina läxor. Liksom undervisningen måste individualiseras i klassrummet för att elevernas rätt till en likvärdig utbildning ska uppfyllas, måste även läxor individualiseras mer än det görs på många skolor idag, om läxan ens ska fortsätta att existera.Specialpedagogiska implikationer: Med studien vill jag bidra till att studenter inom lärarutbildningen och redan verksamma lärare ska reflektera mer över läxans vara eller icke vara.Specialpedagogen har ofta ett övergripande arbetssätt och ett helikopterseende på skolverksamheten och bör därför medverka i att utforma en slag läxpolicy för skolan. Genom att specialpedagogen tar reda på hur ofta och mycket läxor lärarna ger på en skola kan man kanske rent av undvika stora snedfördelningar och starta en dialog kring läxans funktion och utformning.Specialläraren har ofta en direkt kontakt med elever i behov av särskilt stöd och dessa kan därför fungera som handledare till klasslärarna och en extra länk till föräldrar med elever i behov av särskilt stöd. Speciallärarens roll på skolan bör också vara direkt knuten till att individanpassa både undervisning och läxor för elever i behov av särskilt stöd.På de skolor där läxor förekommer hoppas jag att lärare ska sträva mot att bli bättre på att ge eleverna individuellt anpassade och genomtänkta läxor i framtiden och bli mer medvetna om att elever bemöter sina läxor med helt olika förutsättningar både på det personliga planet och omgivningsmässigt.Nyckelord: Elever i behov av särskilt stöd, lärandedimensioner, lärotypologi, läxor, sociokulturellt perspektiv

Arbetets syfte var att undersöka hur elever och föräldrar med svenska som andraspråkupplevde experiment som hemuppgift i de naturvetenskapliga ämnena och i vad månföräldrarna kunde och ville hjälpa sitt barn med hemuppgifterna. Vi har även undersökt ivilken omfattning modersmålet användes och vilken betydelse modersmålet hade vidhemuppgiftens utförande. Elever i år 5-6 intervjuades och deras föräldrar fick svara på ettfrågeformulär. Samtliga elever och föräldrar som deltog i undersökningen hade en positivinställning till NO-experiment som hemuppgift. När föräldrarna arbetade tillsammans medsina barn med hemuppgifterna användes modersmålet mer eller mindre i samtliga hemeftersom det var lättare för föräldrarna att kommunicera på sitt modersmål. Eleverna däremottyckte att det inte hade någon betydelse vilket språk de använde.

Den här uppsatsen är en del av pilotprojektet ”Läsläxa i ämnet svenska för flerspråkiga elever”. Projektet tar avstamp i forskning om läsning på ett andraspråk, inkluderande och flerkulturell undervisning samt samverkan mellan hem och skola kring läsläxor. Syftet med studien är att erhålla ny kunskap om hur läsläxor i ämnet svenska fungerar för flerspråkiga elever i årskurs 3 i grundskolan. Ett av de viktiga intresseområdena är lärarnas, elevernas och föräldrarnas erfarenheter, uppfattningar och frågor kring läsläxor och deras utformning. Sammanlagt genomfördes sex semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna är medvetna om flerspråkighet och att de arbetar med läsläxor på ett strukturerat sätt och ständigt utvärderar sitt arbete. De är engagerade i sitt arbete och försöker att ge rätt verktyg till de flerspråkiga eleverna så att de ska kunna utveckla lässtrategier och förbättra sin läsförståelse. Som det framgår från intervjuerna är eleverna medvetna om syftet med läsläxor och upplever att den största svårigheten är att förstå svåra ord i texten. När det gäller föräldrarna är de positivt inställda till skolan, lärarna och läsläxorna och trots sin korta skolbakgrund försöker att stötta sina barn enligt förmåga. Då läsläxorna enbart ges på svenska är det samtidigt tydligt att den enspråkiga normen dominerar. / This is a part of a project called ”Reading Homeworks for Multilingual Pupils” that aims at monitoring the practices, behaviour, notions and current discourses in elementary classes in Sweden where multilingual pupils from migrant families are included. Six different interviews have been conducted with Swedish teachers, multilingual pupils and their parents in order to map the factors that influence the activity of reading homeworks both at home and at school. Both the construction of interview questions and the discussion of data gathered in participants’ answers have been influenced by nexus analysis where reading homework constitutes the social interaction platform on which all three parts, teachers, pupils and parents, meet. The results have been discussed through the lens of theories by J. Cummins, P. Gibbons and O. García. There has been a significant change in schools in Sweden with larger number of multilingual pupils that have Swedish as their second language, in the classrooms. That is why new requirements are laid regarding teachers’ competencies and practices. Interaction between teachers and parents and positive opinions about homework can influence pupils’ reading comprehension. Homework design and individual support of pupils in need are some of the issues observed in the paper. / Läsläxa i ämnet svenska för flerspråkiga elever

<p>For most pupils homework is a natural part of school and their education and there are several providers of homework assistance: the pupil's parents, sibblings, friends, Internet forums, hired private tutoring, non-profit organisations and at times even the pupil's school. This study has investigated the use of the school-based homework assistance programme at the Upper Secondary School of Psychology in Stockholm and why the programme is not more frequently used by its pupils. The school offers homework assistance two hours each Thursday afternoon, with at least two teachers being present to tender for the school's 127 pupils. The cost of the programme has been estimated to approximately 12 500 Swedish kronor per week. Through the main use of a questionnaire given to both the school's students and teachers, as well as an interview with the school's headmaster, this study will show that despite receiving the opportunity few pupils take part of the programme on a regular basis. Although approximately seventy percent of all pupils claim to have attended the program at least once during the springterm, the main reason has been to re-take tests and not to receive help with their schoolwork. The school's main purpose with the homework assistance programme is to give all its pupils the same opportunity to receive help with their studies and thus reach the national goals. However, some pupils find both the programme and homework in general to be a waste of their leisure time. This study shows that the pupils. use of the homework assistance programme most often is connected not only to individuals' needs for extra assistance with schoolwork, but also with their own maturity and insight of the responsibilities they have towards their studies.<strong> </strong></p>

For most pupils homework is a natural part of school and their education and there are several providers of homework assistance: the pupil's parents, sibblings, friends, Internet forums, hired private tutoring, non-profit organisations and at times even the pupil's school. This study has investigated the use of the school-based homework assistance programme at the Upper Secondary School of Psychology in Stockholm and why the programme is not more frequently used by its pupils. The school offers homework assistance two hours each Thursday afternoon, with at least two teachers being present to tender for the school's 127 pupils. The cost of the programme has been estimated to approximately 12 500 Swedish kronor per week. Through the main use of a questionnaire given to both the school's students and teachers, as well as an interview with the school's headmaster, this study will show that despite receiving the opportunity few pupils take part of the programme on a regular basis. Although approximately seventy percent of all pupils claim to have attended the program at least once during the springterm, the main reason has been to re-take tests and not to receive help with their schoolwork. The school's main purpose with the homework assistance programme is to give all its pupils the same opportunity to receive help with their studies and thus reach the national goals. However, some pupils find both the programme and homework in general to be a waste of their leisure time. This study shows that the pupils. use of the homework assistance programme most often is connected not only to individuals' needs for extra assistance with schoolwork, but also with their own maturity and insight of the responsibilities they have towards their studies.

Vår kvalitativa studie utgår från vad lärare säger sig ha för intentioner med läxor och vilket förhållningssätt de har till dem. Vi ville skapa oss en bild om hur vi kan förhålla oss till läxor i vår kommande yrkesroll som lärare. För att uppnå syftet med studien intervjuade vi fyra lärare i de tidiga skolåren. Utifrån materialet intervjuerna gav kom vi fram till fyra olika kategorier kring lärares förhållningssätt till läxor: Läxor som tradition och rutin, Lärares syn på läxor med hänsyn till eleven, Läxans tidsvinst och tidskostnad samt Föräldrar som läxhjälp och samarbetspartner. Resultatet visar att för lärare är läxor viktiga för att upprätthålla en bra och nära relation till föräldrar och för att föräldrarna ska bli delaktiga och kunna se vad deras barn presterar och arbetar med i skolan. Ett annat lärarsyfte, med att ge läxor är att eleverna behöver färdighetsträning för att ta till sig den kunskap som förmedlas i skolan. Läxor är en självklar del av skolan för de allra flesta lärare, men läxor är inget stort diskussionsämne vare sig i arbetslag eller på skolorna i allmänhet. / Our qualitative study is aimed at teachers´ intentions with the homework and their attitude to it. We wanted to create a picture of what attitude we could adopt to homework in our future professional role as teachers. To achieve the objective of the study, we interviewed four teachers in the elementary school. Based on the material the interwiews gave we came up with four categories around teachers´attitude to homework: Homework by tradition and routine, Teachers´views on homework given to the pupils, Homework as a timesaver and a timecost and Parents as a partner and a help with homework. The result shows that for teachers is homework important to maintain a good and close relationship with parents and that parents should be allowed to see their children´s achievements and what they are working with in the school. Another intention, for teachers, with homework is that pupils need skills in order to take in knowledge. Homework is a natural part of school for most teachers, but homework is not a major topic of discussion either in teams or schools in general.

<p>Vår kvalitativa studie utgår från vad lärare säger sig ha för intentioner med läxor och vilket förhållningssätt de har till dem. Vi ville skapa oss en bild om hur vi kan förhålla oss till läxor i vår kommande yrkesroll som lärare. För att uppnå syftet med studien intervjuade vi fyra lärare i de tidiga skolåren. Utifrån materialet intervjuerna gav kom vi fram till fyra olika kategorier kring lärares förhållningssätt till läxor: <em>Läxor som tradition och rutin, Lärares syn på läxor med hänsyn till eleven, Läxans tidsvinst och tidskostnad </em>samt<em> Föräldrar som läxhjälp och samarbetspartner. </em>Resultatet visar att för lärare är läxor viktiga för att upprätthålla en bra och nära relation till föräldrar och för att föräldrarna ska bli delaktiga och kunna se vad deras barn presterar och arbetar med i skolan. Ett annat lärarsyfte, med att ge läxor är att eleverna behöver färdighetsträning för att ta till sig den kunskap som förmedlas i skolan. Läxor är en självklar del av skolan för de allra flesta lärare, men läxor är inget stort diskussionsämne vare sig i arbetslag eller på skolorna i allmänhet.</p> / <p>Our qualitative study is aimed at teachers´ intentions with the homework and their attitude to it. We wanted to create a picture of what attitude we could adopt to homework in our future professional role as teachers. To achieve the objective of the study, we interviewed four teachers in the elementary school. Based on the material the interwiews gave we came up with four categories around teachers´attitude to homework: <em>Homework by tradition and routine, Teachers´views on homework given to the pupils,</em> <em>Homework as a timesaver and a timecost </em>and<em> Parents as a partner and a help with</em> <em>homework.</em> The result shows that for teachers is homework important to maintain a good and close relationship with parents and that parents should be allowed to see their children´s achievements and what they are working with in the school. Another intention, for teachers, with homework is that pupils need skills in order to take in knowledge. Homework is a natural part of school for most teachers, but homework is not a major topic of discussion either in teams or schools in general.</p>

Matteläxor är ett ämne som det pratas mycket om men det finns inga speciella regler kring matteläxor i skolan utan det är upp till varje enskild skola och lärare att bestämma om lärarna ska ge eleverna matteläxa eller inte. Jag har i denna studie undersökt fenomenet matematikläxor i årskurs F-3. Studien syfte var att undersöka varför lärare använder matteläxor och om läxorna är individanpassade och hur använder informationen de får veta av en gjord matteläxa. För att få empiri har det använts en kvalitativ metod, där samtligas elever i en årskurs 1, 2, och 3 fått svara på en enkät om matteläxor sedan har jag intervjuat 18 av dessa elever i årskurs 1-3. För att samla empiri för att få lärares uppfattning har jag intervjuat en lärare som arbetar i årskurs ett, en lärare i årskurs två samt en lärare i årskurs tre. Detta har sedan bearbetas och jämförts för att besvara mina forskningsfrågor som är: Hur definierar lärarna ordet läxa? Varför tror eleverna att de får matteläxa? Hur känner eleverna för att ha matteläxa? Följs läxan upp? Matteläxans syfte utifrån lärarnas perspektiv? Jobbar lärarna med individuella läxor till eleverna och hur bedöms läxorna?  Alla elever och lärare var utvalda från samma skola för att jag skulle kunna jämföra lärarens och eleverna svar. Skiljer det sig mellan lärarens och elevernas tankar kring matteläxan?  Resultatet av studien blev att: Lärarna har ett syfte med varför de har läxa men att det kan bli tydligare för eleverna för att vissa inte visste varför de har matteläxa förutom att träna på matte och bli bättre. Lärarna och eleverna har olika åsikter kring om matteläxan följs upp eller inte och här kan lärarna bli bättre på att förtydliga syftet med läxan och hur den följs upp så att läraren och eleven har samma syn på matteläxan. Eleverna gillar att ha läxa och det är inte många som tycker den är svår och det hör ihop med att de flesta lärarna i studien vill att läxan ska eleverna kunna göra själva och på så vis blir inte läxan individuell.

Denna studie syftar till att lyfta fram faktorer som påverkat och påverkar synen på läsläxan genom skolans framväxt. Läsläxa är ett fenomen som finns i de flesta skolor och klasser. Läsläxan har haft olika former och påverkats av skolans utveckling genom historien. Resultatet visar att idag handlar styrningen av skolan om att skapa en befolkning som kan visa sig konkurrenskraftig på världsmarknaden, inom många olika områden. PISAresultatet är idag den faktor som påverkar den politiska styrningen av skolan mest. Skolan används även som ett slagträ mellan de politiska blocken vilket i sin tur påverkar skolutvecklingen och läsläxan. Resultatet visar även att läsläxan idag har bytt skepnad. Idag anses läsläxan av viss forskning endast vara till för att allt skolarbete ska bli gjort medan annan forskning anser att läsläxan är viktig för att befästa och upprätthålla övning i läsning. De största påverkansfaktorerna enligt forskningen är hur eleverna har det hemma samt om det finns närvarande och stöttande vårdnadshavare. För att göra läsläxan mest effektiv för varje elev ska den anpassas efter elevens läsnivå, hemmiljö och om eleven kan få stöttning hemma men det ska även finnas en tydlig koppling till undervisningen i skolan.

Elever som har funktionsvariationen autismspektrumstillstånd har kognitiva nedsättningar som kan försvåra förståelsen av ett textinnehåll i skönlitterär genre. Elever med funktionsvariationen kan vara duktiga på att avkoda text. Det kan däremot vara vårt att förklara innehållet, förstå mellan raderna eller koppla texten till sitt eget perspektiv. Studiens syfte är därmed att öka kunskapen om hur några lärare arbetar med skönlitterära texter för elever inom autismspektrumstillstånd. Frågeställningarna tar upp hur lärare arbetar med olika strategier och metoder kring skönlitterära texter, hur lärarna anpassar skönlitterära texter både i undervisningen samt i samband med läsläxor och slutligen vilka hinder respektive möjligheter läsläxor i genren skönlitterära texter kan bidra med för en elev inom autismspektrumstillstånd. För att uppfylla studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats genom semistrukturerade intervjuer. I analysen av empiriska data har den behavioristiska teorin applicerats. Den behavioristiska teorin betonar en individualiserad undervisning, goda läromedel och strategier av upprepningar som arbetssätt. Resultatet visar i att lärarna använde mycket visuella material, boksamtal och läsfixarna som strategier. Samtliga lärare stöttade även en elev inom AST genom att använda skönlitterära texter av elevens intresse med en-till-en-undervisning. Det är i enlighet med vad det behavioristiska perspektivet betonar som viktigt. Samtliga lärare betonade även vikten av att samarbeta med vårdnadshavare, då elever inom AST behöver få en god stöttning och med samma uppgifter i både hemmet som i skolan. Slutligen delger lärarna att elever inom AST har olika individuella behov, därmed är det betydelsefullt att ha en mer ingående kunskap om AST för ett förbättringsarbete i skolverksamheten. / Students with functional variation have cognitive impairments that can make it difficult to understand a textual content in a fiction genre. Students with functional variation happens to be good at decoding texts, but to be able to explain the content, understanding between the lines or connect the text to their own perspective is something that is complicated for a student with functional variation. The purpose of the study is thus to increase knowledge about how some teachers work with fictional texts for students in autism spectrum disorders. The questions address how teachers work with different strategies and methods around fictional texts, how teachers adapt fictional texts both in teaching and in connection with reading lessons and finally what obstacles and opportunities reading lessons in the genre of fictional texts can contribute to a student within autism spectrum disorders. To fulfil the aim and answer the research questions, the qualitative research method through semi-structured interviews has been applied through semi-structured interviews. In order to be able to analyze the empirical data, a behavioristic perspective has been applied. The behavioristic perspective emphasizes individualized teaching, good teaching materials and strategies of repetition as a way of working. The result remained that the teachers used a lot of visual materials, book talks and reading fixes as strategies. The teachers also supported the student with autism spectrum disorder by using fiction texts of the student's interest with one-on-one teaching. All teachers also emphasize the importance of cooperating with guardians, as students within autism spectrum disorder have to receive a good support and with the same tasks both at home and at school. Finally, the teachers reported that students within autism spectrum disorder have different individual needs, thus it is important to have a more in-depth knowledge of autism spectrum disorder for improvement work in school activities.