Syftet med studien är att belysa föräldrars attityder till läxors betydelse för socialt umgänge och barns inlärning. Avsikten är också att ta reda på föräldrars inställning till hur läxor påverkar barns utveckling, vilket syfte skolan har med läxor, samt belysa de orättvisor som kan framträda i samband med läxor. Fyra föräldrar intervjuades och resultatet visar att föräldrarna har en positiv erfarenhet av läxor. Eftersom målet med undersökningen är att få kunskap om människors inställning valdes en kvalitativ intervjuundersökning. I undersökningen framträdde intressanta diskussioner kring huruvida läxor är rättvisa mot eleverna och vilket ansvar skola, föräldrar och elever har i läxläsningen. Slutsatsen är att ett gott samarbete mellan hem och skola är viktig för att kunna möta det enskilda barnet med rätt utmaningar. Barnen lär sig genom läxorna att ta ansvar för sina studier, vilket leder till en utveckling hos individen. Föräldrarna har en stor och betydelsefull roll som stöd och trygghet för barnet vid läxläsningen och anses enligt teoretiker ge barnen goda förutsättningar under inlärningen. Barnens förutsättningar till att få läxhjälp i hemmet kan anses ha en betydande roll för inlärningen och kan i förlängningen leda till orättvisor mellan eleverna. Att läxorna spelar en social roll framträder tydligt i undersökningen. Läxorna ses som en trevlig och mysig stund till samvaro där föräldrarna kan finnas som ett stöd, men också där man kan utbyta kunskap med varandra. Det framkommer i intervjuerna att läxornas syfte sällan, eller aldrig, varit uppe till diskussion mellan skolan och hemmen. Föräldrarna har ingen bestämd bild av läxornas syfte utan antar istället avsikten. Resultatet i undersökningen bör bedömas med försiktighet då urvalet av respondenter är av samma kön och har likvärdig social bakgrund.

<p>Vi intresserar oss för debatten som förts, bland annat politiskt och i fackpress, gällande läxans vara eller inte vara samt varför läxor som begrepp är frånvarande i dagens styrdokument. Därför är syftet med vår undersökning att beskriva lärares tankar om läxor. Studien bygger på en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med lärare som arbetar i skolår 4 till 6.</p><p>De frågeställningar som ligger till grund för vår studie är:</p><p>Vad anser lärare att det finns för fördelar respektive nackdelar med att ge läxor?</p><p>Hur och varför ger lärare läxor?</p><p>Hur anser lärare att läxor påverkar elevers lärande?</p><p>Av vilken anledning tror lärare att läxbegreppet inte tas upp i nuvarande styrdokument?</p><p>Huvudresultaten i vår studie visar att alla sju lärarna ger läxor, men att de har olika uppfattningar om vad en läxa är och vad den innebär. Hur och varför de ger läxor är också något som skiljer dem åt. Lärarna ser både fördelar och nackdelar med att ge läxor. En fördel är att läxor ses som ett sätt att befästa kunskap, medan en nackdel är att elevernas olika hemförhållanden kan påverka läxläsningen.</p><p>Inga av lärarna har reflekterat över varför läxbegreppet är frånvarande i den nuvarande läroplanen, men majoriteten tror att det handlar om en politisk fråga. Om läxor kan kopplas till lärande råder det delade meningar om. Några av dem tror att det kan ha en positiv inverkan medan några är osäkra. I stort sett är lärarna överens om att läxor inte är nödvändiga för att eleverna ska kunna nå kunskapsmålen.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att studera några lärares motiveringar till användandet av läxor, vad det kan finnas för för- och nackdelar med att ge läxor. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolan.</p><p>Uppsatsens huvudfrågor är hur lärare definierar och motiverar läxor i grundskolan samt om läxor är en nödvändighet för att elever ska kunna nå målen i kursplanen.</p><p>Läxor har som pedagogiskt medel funnits länge och ges ofta av traditionella skäl. Forskning kring läxor visar dels att sambandet mellan läxläsning och inlärning är lågt, dels att läxan öppnar för reflektion och repetition då tiden i skolan inte räcker till.</p><p>Resultatet av studien visar att de intervjuade lärarna ger läxor, antalet och utformningen skiljer sig. De argument för läxan som kommer fram är bland annat att den ger tillfälle till reflektion i lugn och ro och att den öppnar för kommunikation mellan hem och skola. De lärare som arbetar med barnen i de tidigare åldrarna menar att läxan mer eller mindre är nödvändig för läsinlärningen. Motargument som framkommer är den stress elever kan uppleva, då den inkräktar på fritiden samt att den tar tid att förbereda och följa upp.</p><p>Studiens slutsats är den att det behövs någon form av reglering för läxor och hur de ges.</p>

<p>Läxor i förhållande till kunskap, individualisering och hemförhållande.</p><p>En jämförande studie mellan två skolor</p> / <p>Homework comparing to knowledge, individualize and home background.</p><p>A comparing study between two schools.</p>

Sammanfattning Syftet med denna studie är att problematisera elevers, föräldrars och lärares syn på läxor. Syftet är också att jämföra den läxsituation som framgår med vad läroplanen, Lpo 94, förespråkar. Studien utgår ifrån frågeställningarna: Vilka positiva effekter har läxor på eleven? Vilka negativa effekter har läxor på eleven? Hur stämmer dagens läxsituation ihop med läroplanen och Vygotskijs teorier? Metoden som använts vid insamlandet av data är intervjuer, vilka har genomförts med elever i år 2, 3, 5 och 6 samt deras föräldrar och lärare. Resultaten som framkommit vid analysen av materialet visar att läxors positiva effekter är att de ger eleverna möjlighet till att ansvara för sina egna studier och ger föräldrarna en möjlighet till att bli delaktiga i sina barns lärande. Läxors negativa effekter är att de är orättvisa genom att alla elever inte har samma möjligheter och att de kan medföra att eleverna blir stressade över att få fritiden och läxorna att gå ihop. När det gäller läxor i relation till läroplanen, Lpo 94, och Vygotskij så har resultatet visat att dagens läxor endast stämmer överens med dem gällande att de är i samarbete med hemmen och lär eleverna att ta ansvar för sina studier. / Abstract The purpose of this study is to investigate pupils, parents and teachers point of view regarding to homework. The purpose is also to compare the homework-situation to the curriculum of 1994. The study is built on the questions: Which positive effects does homework have on the pupils? Which negative effects does homework have on the pupils? In which way does the homework- situation of today match with the curriculum of 1994 and Vygotskijs theories? The method used for the study are interviews. The interviews are based on the views of pupils in 2:nd, 3:rd, 5:th and 6:th grade and also their parents and teachers. The results that have emerged, based on the analyses, shows that the positive effects homework has is that they give the student the opportunity to be responsible of their own studies and give their parents an oppurtunity to be a part of their childrens learning. The negative effects homework has is that they are not fair because all student do not have the same opportunity and they can also be a pressure to the student because they do not manage to compare their freetime with homework. Regarding homework comparing to the curriculum of 1994 and Vygotskijs theories the only match is that homework are in collaboration with the home and teach students to take responsibility of their studies.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna studie är att problematisera elevers, föräldrars och lärares syn på läxor. Syftet är också att jämföra den läxsituation som framgår med vad läroplanen, Lpo 94, förespråkar. Studien utgår ifrån frågeställningarna: Vilka positiva effekter har läxor på eleven? Vilka negativa effekter har läxor på eleven? Hur stämmer dagens läxsituation ihop med läroplanen och Vygotskijs teorier? Metoden som använts vid insamlandet av data är intervjuer, vilka har genomförts med elever i år 2, 3, 5 och 6 samt deras föräldrar och lärare. Resultaten som framkommit vid analysen av materialet visar att läxors positiva effekter är att de ger eleverna möjlighet till att ansvara för sina egna studier och ger föräldrarna en möjlighet till att bli delaktiga i sina barns lärande. Läxors negativa effekter är att de är orättvisa genom att alla elever inte har samma möjligheter och att de kan medföra att eleverna blir stressade över att få fritiden och läxorna att gå ihop. När det gäller läxor i relation till läroplanen, Lpo 94, och Vygotskij så har resultatet visat att dagens läxor endast stämmer överens med dem gällande att de är i samarbete med hemmen och lär eleverna att ta ansvar för sina studier.</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of this study is to investigate pupils, parents and teachers point of view regarding to homework. The purpose is also to compare the homework-situation to the curriculum of 1994. The study is built on the questions: Which positive effects does homework have on the pupils? Which negative effects does homework have on the pupils? In which way does the homework- situation of today match with the curriculum of 1994 and Vygotskijs theories? The method used for the study are interviews. The interviews are based on the views of pupils in 2:nd, 3:rd, 5:th and 6:th grade and also their parents and teachers. The results that have emerged, based on the analyses, shows that the positive effects homework has is that they give the student the opportunity to be responsible of their own studies and give their parents an oppurtunity to be a part of their childrens learning. The negative effects homework has is that they are not fair because all student do not have the same opportunity and they can also be a pressure to the student because they do not manage to compare their freetime with homework. Regarding homework comparing to the curriculum of 1994 and Vygotskijs theories the only match is that homework are in collaboration with the home and teach students to take responsibility of their studies.</p>

Undersökningen handlar om vad barn mellan 7-15 år och deras föräldrar har för uppfattningar om skolans läxarbete. Under lång tid har fenomenet läxor debatterats och diskuterats i massmedia och då är det oftast läxarbetets negativa sidor som debatterna har varit fokuserade på. Syftet med den här studien är att undersöka elevers och föräldrars positiva och negativa uppfattningar om elevers läxarbete. Kan bilden som uppfattningarna ger kopplas till ett sociokulturellt sammanhang (Vygotskij, 1934), som är den teoretiska kopplingen i den här studien? Påverkas elevernas inställning till läxor beroende på vilka sociala och kulturella värderingar familjerna har? Finns det några skillnader i flickors respektive pojkars inställning till läxor? Studien bygger på tidigare undersökningar som gjorts angående läxor och kvalitativa intervjuer med 20 personer, fördelat på 5 pojkar, 5 flickor, 5 pappor och 5 mammor. Intervjuerna har analyserats och bearbetats för att slutligen leda till ett resultat och svar på ovanstående frågeställningar. Resultatet visar på en positiv bild av läxarbete från både eleverna och föräldrarna. Samtliga intervjuade i undersökningen anser att det är bra med läxarbete, men att det även ska finnas tid över till annat. Leos (2004) förslag om att förlänga elevernas skoldag och att då schemalägga läxarbetet ansåg de intervjuade personerna i den här studien kunna vara en bra lösning för dem som har svårigheter i samband med läxarbete.Nyckelord:Elever, fritid, föräldrar, kultur, läxor, miljö.

I denna studie kommer vi gå igenom forskning kring läxors påverkan av elevers inlärning samt om detta arbetssätt kan bidra till segregation i form av ett upprätthållande av en kunskapsklyfta mellan mer och mindre socioekonomiskt gynnade elever. Alla elever i Sverige har enligt lag rätt till en likvärdig utbildning, oavsett geografisk hemvist och vad för ekonomiska och sociala förutsättningar man har (Skollagen 1 kap. 8§ 9§). Ändå menar vissa forskare att läxor kan vara en bidragande faktor till segregation. I studien använder vi oss av intervjuer som metod för att få reda på vad sju lärare från olika områden i Uppsala län har för uppfattning om den forskning om läxor som finns. Vi analyserar utifrån materialet hur de väljer att reflektera kring detta och forma sin undervisning utifrån den kunskap de besitter. Studien granskar lärarnas resonemang krig ett arbete med eller utan läxor och om lärarna skulle ändra sitt arbetssätt om de hade varit verksamma i ett socioekonomiskt område som skiljer sig från deras nuvarande. Studien berör även huruvida föräldrars inställning till läxor påverkar elevernas förhållningssätt till läxor enligt lärarnas uppfattning.

Läxor är för många elever en stor del av skolgången, men det finns stora variationer mellan hur läxor används i undervisningen. Detta skiljer sig både från skola till skola men också lärare emellan, vilket till stor del beror på att det inte finns några riktlinjer för läxor i styrdokumenten utan det är upp till varje skola och lärare att bestämma förhållningssättet till läxor. Lärare ger läxor till elever av många olika orsaker. Även forskning pekar åt olika håll, hur och varför läxor bör eller inte bör vara en del av undervisningen. Syftet med denna studie är att få kunskap om läxors inverkan på elevers lärande i matematik och vilka möjligheter lärare har att stimulera elevers lärande genom matematikläxor. Olika databaser har använts till sökningen av relevant forskning på området. De utvalda artiklarna har sedan granskats och analyserats. De artiklar som varit tillräckligt kvalitativa och haft relevant innehåll för denna studies frågeställningar har utgjort underlag för sammanställning av resultatet. Resultatet visar att lärare har nyckelrollen för hur läxor inverkar på elevers lärande. För att läxor i matematikundervisningen skall vara gynnsamt för alla elevers lärande så måste läxorna anpassas efter individernas förutsättningar och möjligheter. Alla elever bör även erbjudas stöd i läxarbetet. Resultatet visar också att faktorer som tid mellan läxarbete och återkoppling spelar roll i vilken inverkan de har på elevers lärande, samt att läxor med anknytning till elevers vardag eller läxor med metakognitiva tilläggsfrågor verkar ha en god effekt på elevers lärande.

Läxor är en omdiskuterad fråga i den svenska skoldebatten med många argument både för och emot och för att kunna ta ställning i frågan är det viktigt att det finns tillgänglig kunskap om läxans för- och nackdelar. Detta en empirisk studie om lärares inställning till läxor och ordinlärning i engelskundervisning i grundskolans årskurs 4-6. Tidigare forskning om läxor och ordinlärning beskrivs och under studien har sju verksamma engelsklärare intervjuats. Metoden som används är en strukturerad intervju, där frågor har antecknats på förhand innan intervjun genomförts. Detta har gjorts för att minimera risken att informanternas svar påverkas av forskarens följdfrågor. Intervjuerna har spelats in och transkriberats för att sedan analyseras utifrån studiens teoretiska perspektiv, kognitiv lingvistik. Resultatet av analysen redovisas i studien och diskuteras med koppling till tidigare forskning och det teoretiska perspektivet. Resultatet av studien är att lärare idag använder sig av flera olika typer av läxor i engelska för att främja elevernas ordinlärning och glosläxan är den vanligast förekommande varianten. Lärarnas åsikter och föreställningar om läxor och ordinlärning skiljer sig mycket, vilket även reflekteras i forskningen om huruvida läxor bör användas och hur ordkunskap bäst undervisas. / <p>Engelska</p>