Hemläxor är ett vanligt förekommande pedagogiskt verktyg i skolans värld. Det finns fleraanledningar till varför lärare väljer att arbeta med hemläxor som en förlängning av skolan. Dethar blivit en allt större debatt kring användandet av hemläxor som inte nämns i något avskolans styrdokument men trots det har skolverket lämnat ut ett diskussionsunderlag förlärare, Läxor i praktiken: ett stödmaterial om läxor i skolan. (Skolverket 2014), där lärareerbjuds en stöttning i utformningen av hemläxor.SyfteSyftet med denna studie är att synliggöra hur lärare resonerar kring hemläxor i matematiken.MetodStudien är en kvalitativ studie där intervju som redskap har tillämpats för att få fram lärarnasresonemang. Vidare ligger hermeneutiken som grund för de tolkningar och analyser somgjorts för att få fram ett tillförlitligt resultat. I undersökningen intervjuas fyra matematiklärare,två som använder sig av hemläxor och två som inte använder sig av matematikläxor, om sinaresonemang och erfarenheter kring hemläxor i matematik.ResultatUndersökningen visar att lärarna är reflekterande om den problematik som hemläxor för medsig. Problematik som framkommer är hur de lågpresterande eleverna tenderar att ha svårt attgenomföra och erhålla den nyttan som hemläxor syftar till. Ytterligare aspekter somframkommer som problematiskt i resultatet är tiden det tar för lärarna att konstruerahemläxorna för att de ska anpassas för varje elev och dess unika behov, tiden det tar föreleverna att genomföra hemläxorna samt problematiken med att erhålla stöttning i hemmetnär det behövs. Vidare är lärarna likaså medvetna om vilka fördelar som hemläxor tenderar attföra med sig, framförallt den repetitiva vinningen där eleverna kan repetera något ochdärigenom fördjupa sina kunskaper. Resultatet synliggör hur lärarna är medvetna om vadtidigare forskning kring området beskriver likväl problematik som förtjänster samtidigt somde visar sig vara reflektiva över sitt arbete och hemläxor oavsett användande eller ej.

Läroplanen från 2011 förespråkar en skola för alla som grundar sig i en likvärdighet i utbildningen som innebär att alla elever ska undervisas utifrån sina egna förutsättningar och behov, detta innebär att undervisningen inte kan utformas lika för alla elever. En skola för alla skulle innebära att det inte borde spela någon roll om föräldrar och elever pratar om skolarbete och lärande hemma eller om eleverna får stöd hemma för att klara av eventuella läxor. Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka om det finns samband mellan hög- respektive lågpresterande elevers matematikresultat. Materialet som använts är från den internationella studien TIMSS, där ett kunskapsprov från 2011 i matematik i årskurs fyra och fyra frågor från TIMSS elevenkät har studerats. Frågorna från enkäten behandlar elevers upplevelse av föräldrars engagemang i elevernas lärande, skolgång och läxor. För att besvara forskningsfrågorna om huruvida det finns samband mellan hög- respektive lågpresterande elevers resultat på kunskapsprovet i TIMSS 2011 och hur föräldrars engagemang tar sig i uttryck har kvantitativa sambandsanalyser gjorts. Resultaten visar att det finns samband mellan elevers resultat på TIMSS kunskapsprov och föräldrars engagemang i sina barns skolgång. Sambanden för hög- och lågpresterande elever ser olika ut och därför diskuteras olika faktorer som kan påverka hur hög- respektive lågpresterande elever presterar på TIMSS kunskapsprov i matematik 2011. Slutsatsen är att lågpresterande elever är, i högre grad än högpresterande elever, beroende av att deras föräldrar ser till att de planerar tid för att göra läxor och kontrollerar att de gör läxorna samt att föräldrarna frågar sina barn om deras lärande för att få bättre resultat i matematik.

Den här studien behandlar elevers motivation till ämnet idrott och hälsa i gymnasiet. Syftet  med studien är att undersöka hur idrottslärare på gymnasiet motiverar de lågpresterande  eleverna och de elever som riskerar att få betyget F i idrott och hälsa. Kvalitativa intervjuer  genomfördes med idrottslärare i Uppsala för att undersöka hur de arbetade med att nå de  elever som inte uppnår målen för ett godkänt betyg. Självbestämmandeteorin och KASAM  är de motivationsteorier som använts som utgångspunkt när resultatet har analyserats.  Analysen av resultatet visar att det som de intervjuade lärarna fokuserade på var att skapa  goda relationer till eleverna för att kunna nå dem. Miljön på lektionerna var en stor  faktor som påverkade elevernas inställning till ämnet. Kunskapskraven för att nå betyget  E är tillräckligt hanterbara för alla elever, att det inte är på grund av bristande förmåga som  gör att eleverna blir underkända. Det är bristande närvaro som gör att lärarna inte kan bedöma elevernas förmåga som nästan uteslutande är anledningen till betyget F.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur lärare arbetar med laborativt material samt problemlösning i matematik och när de tar in detta i sin undervisning. Vi avser även undersöka vad högpresterande och lågpresterande elever har för uppfattningar kring dessa områden i matematik, samt vad lärarna tror att dessa elevgrupper har för uppfattningar om laborativt material och problemlösning. För att få reda på dessa frågeställningar har vi använt oss av strukturerade intervjuer med 15 högpresterande och 15 lågpresterande elever samt kvalitativa intervjuer med fem lärare. Resultatet av denna undersökning visar att laborativt material är något som mestadels används som hjälpmedel till lågpresterande elever. Problemlösning anses stimulera högpresterande elevers intresse för matematik i större omfattning, än de lågpresterandes. Problemlösningsuppgifterna anpassas sällan till elevernas nivå och mestadels tas dessa uppgifter från elevernas matematikböcker. Laborativt material ses som accepterat att använda bland klasskamraterna enligt de intervjuade eleverna, de flesta anser även att det skulle vara eller är roligt att använda laborativt material.

<p>Syftet med vårt arbete är att undersöka hur lärare arbetar med laborativt material samt problemlösning i matematik och när de tar in detta i sin undervisning. Vi avser även undersöka</p><p>vad högpresterande och lågpresterande elever har för uppfattningar kring dessa områden i matematik, samt vad lärarna tror att dessa elevgrupper har för uppfattningar om laborativt material och problemlösning.</p><p>För att få reda på dessa frågeställningar har vi använt oss av strukturerade intervjuer med 15 högpresterande och 15 lågpresterande elever samt kvalitativa intervjuer med fem lärare.</p><p>Resultatet av denna undersökning visar att laborativt material är något som mestadels används som hjälpmedel till lågpresterande elever. Problemlösning anses stimulera högpresterande elevers intresse för matematik i större omfattning, än de lågpresterandes.</p><p>Problemlösningsuppgifterna anpassas sällan till elevernas nivå och mestadels tas dessa uppgifter från elevernas matematikböcker. Laborativt material ses som accepterat att använda bland</p><p>klasskamraterna enligt de intervjuade eleverna, de flesta anser även att det skulle vara eller är roligt att använda laborativt material.</p>

Studiens syfte är att undersöka vilka för- och nackdelar lärare upplever det finns för elever inom det kooperativa lärandet i ämnet matematik. Studien avser även att undersöka om lärare anser att kooperativa arbetsmetoder i matematikundervisningen stöttar lågpresterande elever, samt vilka eventuella nackdelar det finns med kooperativa arbetsmetoder för lågpresterande elever. För att besvara studiens syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. En webbenkät skickades ut via sociala medier till verksamma lärare i matematik. Det formulerades tre frågeställningar för att besvara studiens syfte: Vilka fördelar samt nackdelar anser lärare att det finns med kooperativt lärande i matematikundervisningen? Hur anser lärare att kooperativa arbetsmetoder i matematik stödjer lågpresterande elever? Vilka nackdelar anser lärare att det finns med kooperativa metoder för lågpresterande elever i matematik?   Studiens resultat visar på att verksamma lärare inom matematik anser att det finns flera fördelar med att jobba kooperativt i matematikundervisningen. Lärarna beskriver bland annat om positiva utvecklingar i elevernas matematikspråk och att den sociala förmågan ökar. Vad gäller nackdelar framkom det att kooperativt lärande är en tidskrävande arbetsmetod. Vidare visade resultatet goda effekter på lågpresterande elevers kunskapsutveckling med kooperativa arbetsmetoder och nackdelar som lyftes i resultatet är främst kopplade till lärarens roll.

Studiens syfte är att få insikt i hur lärare på lågstadiet möjliggör att elever i särskilda undervisningsbehov i matematik (SUM) ska kunna utvecklas så långt som möjligt inom den ordinarie klassrumsundervisningen. Frågeställningarna innefattade vilken ledning och stimulans lärare beskriver att de erbjuder elever i SUM samt hur lärare resonerar kring den ledning och stimulans de erbjuder dessa elever. Studien utgår från skollagstiftningen om att ge alla elever ledning och stimulans. Metoden grundade sig i semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 9 lågstadielärare. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrån Roos inkluderingsdefinitioner och resulterade i följande teman; skolans nyttjande av resurser, organisation av klassrummet, arbetslagets organisation och planering, differentiering, förankring till verkligheten, mindset och inställning till matematik samt elever som lärresurser för varandra. Trots att alla elever enligt skollagen har rätt till både ledning och stimulans tenderar flera lärare att separera begreppen och rikta ledning mot de lågpresterande eleverna och stimulans mot de högpresterande eleverna.

Aim The purpose of the study is to investigate and describe how low-performing students in year 9 look at their achievements in connection with teaching in sport and health. Furthermore, it is of interest to examine which motivational factors influence them to participate or not participate in the teaching.  Method The study is based on a qualitative interview study in which five pupils in year 9 between the ages of 15-16 years participated. The interview guide is based on the motivation theory Self-Determination Theory in order to be able to answer the questions of the study. The participants in the study were selected after a comfort selection and a school in the Stockholm area Results The students who participated in the study considered that the learning environment, choice of activities and how the teaching was organized affect their motivation. Additional factors that affect the students' motivation are linked to the feeling of belonging to the teacher and the students in the class. The self-esteem and experience of competence motivates the majority to participate in activities. Furthermore, the students reported that grades are considered an important factor in their desire to participate in the teaching. A couple of students also presented the inaccessibility of the dressing room as a motivational factor. Conclusions From the results and the analysis, the following factors emerged affecting the motivation of low-performing students; choice of activity, the teacher, grades, changing rooms and the feeling of competence, autonomy, and affinity. All factors are categorized as internal and external motivation factors. The conclusion for the study is that the motivational factors have a great impact on whether the students are motivated to participate in sports education. / Syfte och frågeställning  Syftet med studien är att undersöka hur lågpresterande elever i åk 9 ser på sina prestationer i samband med undervisningen i idrott och hälsa. Vidare undersöks vilka motivationsfaktorer som påverkar eleverna till att delta eller inte delta i undervisningen. ▪         Hur ser elever på sina prestationer i samband med kunskapsämnet idrott och hälsa? ▪         Vad motiverar elever till att delta eller inte delta i idrottsundervisningen? ▪         Vilka orsaker anser eleverna är bidragande till att deras betyg ligger på gränsen till godkänt i ämnet idrott och hälsa? Metod Studien baseras på en kvalitativ intervjustudie där fem elever i åk 9 mellan åldrarna 15-16 år deltog. Studiens teoretiska utgångspunkt är Self-Determination Theory. Deltagarna i studien valdes ut efter ett bekvämlighetsurval och en skola i Stockholmsområdet. Resultat Majoriteten av eleverna ansåg att prestationen är kopplad till en vilja att vilja anstränga sig och göra sitt bästa.  Vidare ses prestation vara kopplad till förmågan att ta sig an uppgiften, men också att prestationen ska visa prov på en god hanteringsförmåga samt ett gynnsamt resultat i förhållande till uppgiften. Eleverna som deltog i studien ansåg att lärandemiljön, val av aktiviteter samt hur undervisningen organiseras påverkar deras motivation. Ytterligare faktorer som påverkar elevernas motivation är kopplade till känslan av samhörighet med läraren och eleverna i klassen. Självkänslan och upplevelse av kompetens motiverar majoriteten att delta i aktiviteter. Vidare redogjorde eleverna för att betyg anses som en viktig faktor till att de vill delta i undervisningen. Ett par elever framlade även omklädningsrummets otillgänglighet som en motivationsfaktor. Slutsats Av resultat och analysen framkom följande faktorer ha inverkan på lågpresterande elevers motivation; val av aktivitet, läraren, betyg, omklädningsrum samt känslan av kompetens, autonomi och samhörighet.  Samtliga faktorer kategoriseras som inre- och yttre motivationsfaktorer. Slutsatsen för studien är att motivationsfaktorerna har en stor inverkan på huruvida eleverna motiveras att delta i idrottsundervisningen.

Kursplanen i matematik (Skolverket 2019) fastställer att eleverna genom undervisning i ämnet ska utveckla förmågan att argumentera logiskt, föra matematiska resonemang och kommunicera matematik. Inom matematikundervisning ger klassrumsdialog eleverna möjlighet att träna kommunikativa förmågor i matematik. Men att skapa förutsättningar för och leda meningsfulla klassrumsdialoger kring matematik på ett verkningsfullt sätt är en avsevärd utmaning för den undervisande läraren, särskilt när det kommer till att hantera den bredd av prestationsnivå som finns bland olika elever i de flesta matematikklassrum. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur lärare i årskurserna 4-6 beskriver sitt arbete med att främja klassrumsdialog i en matematikundervisning som är inkluderande för lågpresterande elever. Studiens empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio lärare på fyra grundskolor i två mellansvenska kommuner. Den insamlade datan analyserades sedan utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på Anthony och Walshaws (2009) undersökning av vad som är karaktäristiskt för verkningsfull matematikundervisning. Resultatet visar att de intervjuade lärarna främst beskriver strategier kopplade till en omsorgsetik och strategier för att skapa positiva lärandegemenskaper där varje elev, oavsett prestationsnivå, vågar uttrycka sina idéer och tankar. Däremot är det mer sällsynt att respondenterna beskriver strategier som kan bidra till att höja nivån på de matematiska samtal som uppkommer. Studien antyder att det, trots att lärarna är välutrustade med strategier för att skapa stoff till och främja klassrumsdialog, finns ett behov av fortbildning när det kommer till hur man skapar möjligheter för och engagerar elevgrupper i en mer utforskande klassrumsdialog. / <p>Matematik</p>

Syftet med studien är att öka kunskapen om lärares didaktiska avvägningar vid möblering och placering av hög- respektive lågpresterande elever i klassrummet. Vi ville synliggöra vilka didaktiska avvägningar lärare, verksamma i årskurs 1-6, gjorde och varför. Materialet till studien samlades in via en webbenkät och är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Materialet analyserades med hjälp av Uljens (1997) skoldidaktiska teori.  Resultatet visar att lärarna gjorde många olika didaktiska avvägningar gällande möbleringen av klassrummen samt gällande placeringen av elever med olika prestationsnivåer. De flesta lärarna valde att placera sina möbler i rader eller i grupper, där deras främsta fokus var att bibehålla arbetsron, att eleverna skulle se tavlan eller att separera eleverna från något eller någon. Majoriteten av lärarna gjorde alltid eller mer än ofta didaktiska avvägningar gällandeelevplaceringar utefter elevernas prestationsnivåer. De flesta lärarna uppgav att de gärna placerar högpresterande elever tillsammans med en annan högpresterande elev eller bredvid en lågpresterande elev. Det var även vanligt att placera de högpresterande eleverna långt bak i klassrummet. Lärarnas främsta anledning till detta var att eleverna skulle utmanas eller för att de skulle kunna stödja andra elever. Flertalet av lärarna uppgav att de gärna placerade lågpresterande elever nära läraren eller långt fram i klassrummet. Det var även vanligt att placera dessa elever tillsammans med en god kamrat eller tillsammans med en högpresterande elev. Lärarnas främsta anledningar till detta var för att läraren skulle vara nära till hands, öka elevernas koncentration eller öka elevernas trygghet. Enligt Uljens (1997) skoldidaktiska teori kan lärarnas didaktiska avvägningar ha påverkats av kontexter som råder i samhället och i skolan. Dessa kontexter innefattar bland annat värderingar i samhället, läroplaner och elevers förutsättningar och behov.