Bakgrunden till studien är erfarenheter av att lågutbildade studerande på Sfi, Svenska för invandrare, har svårt att klara hörförståelsetest trots lång tid i Sverige medan högutbildade som har studerat svenska kort tid uppnår bättre resultat. På två läromedel och två nationella prov i hörförståelse för Sfi gjordes en komparativ analys gentemot kursmålen för D-kurs på Sfi. Därefter gjordes en ideologikritisk analys av de undersökta materialen, med fokus på kulturella och sociala förhållanden. Slutligen genomfördes test ur de analyserade läromedlen och de nationella proven i en grupp D-kursstuderande där resultaten delades in i två grupper: lågutbildade med lång tid på Sfi och högutbildade med kort tid på Sfi. Analysen visade att de nationella proven i högre grad än de två läromedlen svarade mot kursmålen. Samtliga analyserade material visade på mer eller mindre social och kulturell påverkan från den kultur där de har utformats och används. Resultaten på de genomförda testen visade att de högutbildade med kort tid på Sfi generellt har högre resultat, både på övningar ur de två analyserade läromedelen och på de nationella proven. Samtliga studerande hade högre resultat på de nationella proven än på övningar ur läromedlen.

Denna studie undersöker vilken betydelse utbildningsnivå har för ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Genom en systematisk litteraturstudie har vetenskapliga artiklar inom området kritiskt granskats och sammanställts. Resultatet visar att ungdomar med lågutbildningsnivå har betydligt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än ungdomar med högutbildningsnivå. De arbeten som arbetsmarknaden efterfrågar kräver allt högre kunskapskrav och utbildning. Personer med hög utbildningsnivå som inte hittar arbete kan överta arbetstillfällen som kräver låg utbildningsnivå. Utbildningssamhället leder till ökad konkurrens mellan olika utbildningsnivåer. Uppsatsen diskuterar arbetsmarknadsåtgärder för att öka arbetssökandes utbildningsnivå och att meriter matchas med arbetsmarknadens efterfrågan samt socialarbetarens roll att uppmana och motivera ungdomar till utbildning.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera lågutbildade utomeuropeiska immigranters upplevelser av framtida karriärmöjligheter i Sverige: Hur upplever de sina framtida karriärmöjligheter och vad har bidragit till dessa upplevelser. Studien bygger på sju kvalitativa intervjuer med lågutbildade utomeuropeiska immigranter som studerar svenska vid den kommunala vuxenutbildningen. Tidigare forskning har visat att lågutbildade utomeuropeiska immigranter är en utsatt grupp på svensk arbetsmarknad. Orsaken till detta är att gymnasieutbildning ofta är ett minimikrav. De teoretiska begrepp som använts i analysen är samhällelig miljö, kapital och handlingshorisont. I analysen används även begreppen livsstadier och minicykel. Studien visar att immigranterna upplever sina karriärmöjligheter i Sverige som goda. Deras handlingshorisont har vidgats då den samhälleliga miljön i och med migrationen har förändrats. I Sverige har de fått nya förutsättningar för utbildning och arbete. En del av immigranternas positiva uppfattning om sina karriärmöjligheter bygger på att de anser sig ha goda utbildningsmöjligheter i Sverige. Detta möjliggör att de kan införskaffa adekvat kulturellt utbildningskapital, vilket de upplever vara av stor betydelse på arbetsmarknaden. Trots att immigranterna genom migrationen tvingats göra en minicykel, vilket innebär att de på nytt måste utforska sina karriärmöjligheter, ser de flesta detta som en positiv möjlighet att förändra och utveckla sin karriär. Dock finns bland immigranterna i denna studie upplevelsen att de har för lite kunskaper om karriärmöjligheter i Sverige. Denna okunskap kan samtidigt ha motverkat utvecklingen mot en mer vidgad handlingshorisont.

Syftet med denna studie är att förstå äldre långtidsarbetslösas situation utifrån deras upplevelser av arbetslöshet och hur detta påverkar hur de konstruerar sin identitet. Studien fokuserar på personer i åldersgruppen 50-64 år som har varit arbetslösa i sex månader eller längre och som är lågutbildade. En kvalitativ metod har använts och datamaterialet för studien samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med sju individer. Resultatet analyserades med hjälp av Pierre Bourdieus teoretiska begrepp fält, habitus och symboliskt kapital. Studien visar bland annat att arbete är väldigt viktigt för respondenterna och inte främst av ekonomiska aspekter utan av sociala aspekter. Vidare visar resultatet att respondenterna hade olika strategier för att hantera långtidsarbetslöshet. Den mest framträdande strategin var att skapa en liknande struktur i deras vardag som de hade när de arbetade. Respondenterna ser också sig själva i de yrken som de arbetade inom innan de blev arbetslösa och de har svårigheter att söka arbeten i andra fält av arbetsmarknaden. / The aim of this study is to understand elderly long-term unemployed situation by their experiences of unemployment and how this affect how they construct their identity. The study focuses on people in the age group 50-64 which been out of work for sex months or longer and have a low education. A qualitative method was used and the data for the study was collected by semi-structured interviews with seven individuals. The result was analyzed using Pierre Bourdieus theoretical terms field, habitus and symbolic capital. The study shows, among other things, that work is really important for the respondents and it’s not primary because of the economic part but the social part. Furthermore the results showed that the respondents had different strategies to cope with long-term unemployment. The most prominent strategy was to create a similar structure in their weekday as they had when they were working. The respondents also see themselves as their old profession instead of being unemployed and have difficulties to search work in other fields of the labour market.

Studien undersöker fenoment lågutbildade invandrade kvinnors utbildningsstrategier i att välja korta yrkesutbildningar inom vård- och omsorg. Kvinnornas val sker i relation till sociala strukturer så väl lokala (familj) som samhälleliga och utbildningsmässiga. Verkligheten som omger kvinnorna är föränderlig och oförutsägbar vilket har både begränsande och möjliggörande effekt på kvinnornas handlingar. Uppsatsen avhandlar också kvinnornas upplevelse om sina närmaste strukturer i relation till hur majoritetssamhället/det institutionella samhällssystemet ser på dem. Studien använder sig av Bourdieus utbildningssociologiska teori om habitus, kapital och fält. Teorin ligger till grund för analysen av utsagor som framträder i öppna intervjuer vilka är temalagda och inbegriper kvinnornas upplevelser om vad som ligger bakom deras val av korta studier inom vård- och omsorg. Diskussionen av resultatet förklarar kvinnornas utbildningsstrategier som att den styrs av deras nedärvda sätt att vara, känna, tänka och handla – habitus. Kvinnornas investering av sina kapitaltillgångar tillskrivs ett värde och erkännande inom vårdyrken. Kvinnornas val av vårdyrken öppnar för dem möjligheter att frigöra sig både socialt och ekonomiskt samt bidra till förändringar i det sociala rummet vård- och omsorg. / Summary  The study examines the phenomenon of low educated immigrant women`s education strategies in choosing short vocational education and training programs. Women`s choises take place i relation to socal structures as well as local (family) as social and educational. The reality surrouding women is changing and unpredictable, which has both limiting and enabling effects om women`s actions. The essay also deals with women`s experience of their closest structures in relation to how the majority society/institutional society system looks at them. The study uses Bourdieu`s educational sociological theory of habitus, capital and field. The theory is the basis for the analysis of pronouncments that appear i open interviews.  The discussion of the outcome explains women`s educaton strategies as being guided by their inherited ways of being, feeling, thinking and acting - habitus. Women`s choice of healthcare opens up opportunities for them to free themselves both socially and economically, aswell as contribute to changes in social welfare and care.

Den här uppsatsen är resultatet av ett minnesarbete som gjordes med fyra svenska kvinnor, alla i en ålder över 74 år. Syftet var att förstå mer om varför lågutbildade kvinnor har kortare livslängd än grupper med högre utbildning. Genom att utgå från minnesarbete och kombinera det med intervju och narrativt berättande vidareutvecklade jag metoden. I samtal med kvinnorna har jag skrivit ned deras minnen om bland annat stress. Dessutom har jag också skrivit egna minnen av att gå i skolan.Kvinnornas minnen berättar om hur de gör anpassningar för att upprätthålla respektabilitet. Respektabiliteten sammanvävs till viss del av familjerelationer. Som barn kan de bli familjens skam om de misslyckas med att förhålla sig till normer. Som vuxna tar de ansvar för barn och partners respektabilitet. Kvinnorna i minnena gör till stor del dessa anpassningar i tystnad. De förkroppsligar djupt rotade normer och vissa av dem har innan minnesarbetet inte talat med någon utomstående om livshändelser de påverkats starkt av.Skolan, som ofta begripliggörs som välfärdens framgångssaga (Sohl 2014), analyseras och förstås i den här uppsatsen som något mer problematisk. Även om dess manifesta funktion är undervisning så separerar den individer och ger dem olika förutsättningar. Kvinnorna berättar också om en klassamhörighet där det gäller att inte sticka ut och överprestera i skolan (jmf Skeggs 1997/1999, Berggren 2001) varför skolan också blir en arena där klasstillhörigheter förstärks (Bourdieu & Passeron 1977; Adkins & Skeggs 2004). Skolan är också en arkitektur (Sharma 2014) vars konstruktion i stor utsträckning bärs upp av tid.Analysen talar för att den lågutbildade kvinnans tidslighet har särskilda villkor, vilket skapar en temporal maktobalans. Denna obalans är en bidragande orsak till att lågutbildade kvinnor inte har någon egentlig utveckling av livslängd. Den lågutbildade kvinnan blir oftare förälder tidigt och ägnar sitt professionella liv åt omsorgs- och serviceyrken. I hemmet så väl som på arbetet förväntas hon omkalibrera (Sharma 2014) sin tid till förmån för andras tidsligheter. Omkalibreringar som påfrestar och skapar ohälsa, sjukdom och dödlighet. Omkalibreringen står i relation till den skevhet (Österholm 2012) hennes position håller till normativitet. Dessutom påverkas denna omkalibrering av respektabilitet (Skeggs 1997/1999) då de åligger dem som feminina subjekt att göra anpassningar. För att vara en respektabel kvinna och duktig flicka krävs omkalibrering.

Unemployment is a debated topic in Sweden, and it is higher among people with a foreign background than among native-born people. The main purpose of this study is to examine the experiences of low-educated unemployed people with a foreign background who are experiencing difficulties in entering the Swedish labour-market, and to examine how they experience being without work, and how unemployment affects them negatively. The method used in this study is a qualitative and with five semi-structured interviews were implemented. The interviewees are unemployed. They also have a foreign background and they are low educated. We used a thematic analysis to analyse our collected material. The results of the study show that low-educated unemployed people with a foreign origins face difficulty in improving themselves in the Swedish labour-market. They experience that there are several different factors that weakened their establishment in the labour-market. The factors are, their level and the parents' low level of education, lack of the Swedish language as well as lack of social networks. They also experience discrimination both on the basis of its ethnicity and that they have a lower-class position in Swedish society as a result of being low educated. Unemployment leads these people to experiencing negative consequences, for example, feeling ashamed because their financial resources have deteriorated, which in turn leads to them having a lower economic position in the Swedish society. / Arbetslöshet är ett debatterat ämne i Sverige och den är högre hos personer med utländsk bakgrund än bland inrikesfödda personer. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lågutbildade arbetslösa med utländsk bakgrund upplever svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden, samt att undersöka hur de upplever att vara utan arbete, det vill säga hur arbetslösheten påverkar dem negativt. Uppsatsens metod är en kvalitativ och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjupersonerna är arbetslösa. De har även en utländsk bakgrund och en låg utbildnings nivå. En tematisk analys har använts för att analysera det insamlade materialet. Resultatet i studien visar att lågutbildade arbetslösa med utländsk bakgrund upplever svårigheter att etablera sig på den svensk arbetsmarknaden. De upplever att det är flera olika faktorer som försvagar deras etablering på arbetsmarknaden. Dessa faktorer är deras och även föräldrarnas låga utbildningsnivå, brist på det svenska språket samt brist på sociala nätverk. De upplever även diskriminering både utifrån sin etnicitet och att de har lägre klassposition i det svenska samhället till följd av att de är lågutbildade. Arbetslösheten leder till att dessa personer upplever negativa konsekvenser exempelvis, de upplever skamkänsla på grund av att deras ekonomiska resurser har försämrats, vilket i sin tur leder till att de får lägre ekonomisk position i det svenska samhället.