<p>Det är viktigt för kunder och leverantörer inom IT-branschen att påvisa att en IT-investering leder till kundnytta. Detta arbete syftar därför till att se vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till när kundnytta värderas vid ett systembyte.</p><p>Resultatet visar att olika typer av nyttofaktorer uppkommer i olika situationer. Genom att utföra litteraturstudier, intervjuer och enkäter har det framkommit några viktiga aspekter som påverkar vilka nyttofaktorer som uppstår i en verksamhet vid ett systembyte. Dessa aspekter är vilken nivå i verksamheten som systemet är tänkt att stödja, vilken typ av system som ska anskaffas, hur långt organisationen kommit i sin IT-utveckling och vilken målsättning som finns med investeringen.</p><p>Som ett resultat i detta arbete har också ett ramverk utformats, för att underlätta för organisationer att identifiera och värdera olika nyttofaktorer. Dessutom föreslås några lämpliga metoder som kan användas som hjälpmedel i processen att identifiera och värdera olika nyttofaktorer.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Examensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FE3043, VT 2008</p><p>Författare: Katarina Ljunggren, Kristin Johansson och Sara Lindvall</p><p>Handledare: Anders Jerreling</p><p>Titel: Interna effekter av kundkrav – Lindvalls Chark AB –</p><p>Bakgrund: Alla företag måste ta hänsyn till relationerna med sina kunder och deras krav. Det gäller därmed för företaget att sträva efter att kundernas behov tillfredsställs samtidigt som företaget måste vara lönsamt.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur företag hanterar kunders differentierade förpackningskrav, och vilka effekter detta får för lönsamheten. För att konkretisera problemsituationen kommer vi att beskriva och förklara olika alternativ och analysera vilka effekter det får för ett företag.</p><p>Metod: Vi har utfört aktionsforskning på Lindvalls Chark AB, ett företag som vi tidigare samarbetat med. För att samla in information har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med personal på Lindvalls Chark AB, Helmer Nilsson AB, Svenska Retursystem AB, ICA Sverige AB och Axfood AB. Vi har även tagit del av information på företagens hemsidor.</p><p>Resultat, slutsatser: Kartonger är det mest ekonomiskt fördelaktiga för Lindvalls Chark AB. Men eftersom kundperspektivet är minst lika viktigt måste Lindvalls Chark AB ta hänsyn till kundernas krav. Den mix av kartonger som Lindvalls Chark AB idag har är den som i nuläget är mest fördelaktig för företaget.</p><p>Förslag till fortsatt Fortsatt forskning kring kunders olika krav kan utföras på forskning: Lindvalls Chark AB om till exempel krav på produkters utformning.</p>

När IFRS 2 infördes i Sverige år 2005 blev det obligatoriskt för företag noterade på NASDAQ OMX att ta upp aktierelaterad ersättning, belöningen i incitamentsprogram, som en kostnad i sina finansiella rapporter. Denna studie syftar till att utreda om det finns en skillnad i lönsamhet mellan de företag som tillämpar aktierelaterad ersättning och de företag som inte gör det. Studien tar avstamp i agentteori samt tidigare forskning som visar på resultat som både styrker och avfärdar incitamentsprogrammens funktion, att öka företagets lönsamhet. Studien presenterar sedan en kvantitativ totalundersökning på företagen noterade på Large Cap-listan på NASDAQ OMX Stockholm. Mätperioden sträcker sig från 2005 till 2010 och genom att undersöka ROA och Tobins Q finner studien en högre lönsamhet hos företagen som tillämpar aktierelaterad ersättning, trots det obligatoriska kravet på kostnadsföring. Detta indikerar att incitamentsprogrammen uppfyller sitt syfte, att öka lönsamheten för företagen genom att motverka den intressekonflikt som ofta råder mellan bolagsledning och aktieägare.

This paper’s objective is to investigate whether Modigliani and Miller (MM) I &amp; II proposition from 1958 with regard to capital structure, is still valid among public Swedish firms. We have chosen the 63 firms on the Stockholm Stock Exchange (OMX) that Affärsvärlden magazine’s general index (AFGX) has categorized as industrial firms. We based this selection on the assumption that these firms are relatively capital intense and have a clear focus on production and, therefore, mainly uses capital structure as a mean to finance their production and not as a means in itself. To be able to fully evaluate these firms we have calculated the current key ratios based each firm’s annual report. To make the figures comparable across the entire population we adjusted them to each firm’s turnover. The results we have reached concur with MM’s proposition I regarding capital structures independence of the firm value. However, proposition II that states that an increase in the debt/equity ratio is shown in a higher return of equity is not valid in this case. / Denna uppsats skall undersöka huruvida Modigliani och Millers (MM) första och andra proposition från 1958 gällande kapitalstruktur är tillämpbar bland dagens noterade industriföretag i Sverige. Vi har valt hela populationen av de 63 noterade bolag på Stockholmsbörsen som tidningen Affärsvärldens General Index (AFGX) har kategoriserat som industriföretag. Detta urval har baserats på antagandet att företagen är kapitalintensiva och har en tydlig tillverkningsbasis där kapitalstrukturen inte är en huvudgren utan bara ett medel för den övriga verksamheten. För att få full jämförbarhet mellan företagen har vi själva beräknat de aktuella nyckeltalen utifrån företagens egna årsredovisningar. Vi har sedan anpassat siffrorna till företagens storlek för att få jämförbara siffror över hela sektorn. De resultat vi uppnått överensstämmer med MM:s proposition I om kapitalstrukturens oberoende av värdet på företaget. Däremot finner vi inget samband med proposition II, som menar att en ökande skuldsättningsgrad avspeglar sig i ett högre avkastningskrav i form av räntabilitet (avkastning på eget kapital).

Titel: Förhållandet mellan prissättningsförmåga och lönsamhet. Författare: Uno Bite Janols, Joakim Dofs och Niklas Ottosson. Handledare: Anders Wrenne. Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola. Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng. Syfte: Studien syftar till att identifiera hur utvecklad prissättningsförmågan är inom den svenska tjänstesektorn och vidare om företag med välutvecklad prissättningsförmåga presterar bättre än företag med mindre utvecklad prissättningsförmåga. Metod: Enkätundersökning. Urvalet bestod av 151 företag sökbara inom ”Redovisning och bokföring” och ”Revision”, av vilka 16 företag besvarade enkäten. Slutsats: Studien har inte påträffat något samband mellan deltagande företags prissättningsförmåga och lönsamhet. Vidare bedöms prissättningsförmågan inom små svenska tjänsteföretag vara medelutvecklad. Resultatet kan dock inte med säkerhet antas spegla verkliga förhållanden på grund av en brist på respondenter i studien. Studiens resultat visar dock på brister i motsvarande studier, vilket motiverar fortsatt forskning inom området. / Title: The relationship between pricing capability and profitability. Authors: Uno Bite Janols, Joakim Dofs and Niklas Ottosson. Supervisor: Anders Wrenne. Department: School of Management, Blekinge Institute of Technology. Course: Bachelor Thesis in Business administration, 15 credits. Purpose: This study aims to identify how developed pricing capability is in the Swedish service sector and further if companies with well-developed pricing capability perform better than companies with less developed pricing capability. Method: Questionnaire survey. The sample consisted of 151 companies searchable with the two terms “Accounting and bookkeeping” and “Auditing”, out of which 16 responded to the survey. Results: The study has not found any connection between the participating companies' pricing capabilities and performance. Furthermore assessed pricing capability within small Swedish service companies is to be considered medium developed. The result cannot, however, be assumed to reflect the actual conditions due to a lack of respondents in the study. However, the study reveals flaws in prior studies, which motivates for further research.

Abstract The banking industry has during later years gone through several technological changes (Svenska Bankföreningen 2014). These big changes have led to several advantages seen both from a customer – and corporate point of view. Advantages in easier usage, increased availability and more competition have made the banks more cost effective at the same time as the customer is being offered better prices. Even though the advantages seem to weigh over the disadvantages there are still those who thinks that things where “better in the past”. Worries about safety, an almost nonexistent cash handling business and a constant decrease in the physical presence can be a contributing factor to customers that are being left unhappy with the service and start looking around for better options. Banking through the Internet has today become such an obvious service that the thought about having to go back to the traditional way of banking for many people no longer feels like an option, which leads to the thought about how we ever got along without it in the first place (Young 2014). When the customer today is reaching a higher level of knowledge and awareness in an industry highly affected by competition it makes it important for the bank to be competitive in their services so that the customer will not switch bank. This has led to more banks investing a lot of resources to keep their customers loyal (Konkurrensverket, 2012). Because loyalty according to studies has shown to be profitable for the banks we have in this thesis chosen to investigate how banks in today’s industry increasingly affected by digitalization, higher competition and growing self-service opportunities is working with customer loyalty(Reichheld &amp; Teal 2001), (Köksal &amp; Dema 2014). We will study how they handle the growing distance between the customer and the bank, how the value customer loyalty and what tools they use to get loyal customer. The study is executed through a corporate point of view through semi-structured deep-interviews with staff both in manager and frontline positions of four strategically chosen banks, to investigate if the opinions and work against loyal customer either correspond or differ between the banks and the people who work there.

I den politiska debatten är jämställdhetsfrågan ett ständigt diskussionsämne. Även EU uppmärksammar detta och lägger fram ett förslag som innebär att minst 40 % av styrelseledamöterna ska vara kvinnor år 2020. Det finns flertalet internationella studier som undersöker om det finns något samband mellan kvinnor i bolagsstyrelsen och bolagens lönsamhet, resultaten är varierande. Med detta i åtanke inriktar sig studiens syfte åt att undersöka om det finns något samband mellan de två variablerna i de svenska aktiebolagen noterade på Large Cap-listan.   Denna uppsats använder sig av en kvantitativ metod. Lönsamhetsmåttet som granskas i denna studie är räntabilitet på totalt kapital och jämställdhetsmåttet är andelen kvinnor, denna information hämtas ifrån bolagens årsredovisningar. För att undersöka om kvinnor i bolagsstyrelserna samvarierar med bolagens lönsamhet används Pearsons korrelationsanalys. Studien konstaterar att det inte finns något samband mellan de två variablerna som är kvinnor i bolagsstyrelser och bolagens lönsamhet hos de svenska Large Cap-bolagen. Anledningen till detta kan vara att kvinnorna i bolagsstyrelserna är en minoritet, vilket innebär att det blir svårt för de att påverka lönsamheten. Kvinnor i bolagsstyrelserna kan dock bidra med andra positiva effekter som i sin tur är värdeskapande för organisationerna.       Denna uppsats undersöker ej om det finns någon kausalitet mellan variablerna. Detta är något som vidare forskning bör ta hänsyn till. Ytterligare ett förslag är att involvera fler lönsamhetsmått i sin undersökning för att få en heltäckande bild över bolagens lönsamhet.     Uppsatsen visar på att det ej finns något samband mellan kvinnor i bolagsstyrelser och bolagens lönsamhet. Detta visar på att bolagen ej kan höja sin lönsamhet enbart genom att tillsätta kvinnor i bolagsstyrelsen.

Till följd av IT-utvecklingen har grossisters roll i försörjningskedjan allt mer minskats på grund av effektiviseringsåtgärder i kedjan. Detta har medfört att många grossistföretag befinner sig under press att försöka bevara sitt nuvarande verksamhetsområde och därigenom lönsamheten. Företagets lönsamhet är direkt associerade med dess kostnader, något som visar på att sänkta kostnader är en nödvändighet för att generera en bättre lönsamhet. enna rapport omfattas av en fallstudie där syftet är att undersöka vilka logistiska åtgärder som ett grossistföretag kan vidta för att bibehålla lönsamheten i en mogen bransch. Denna problemfrågeställning har specificerats ytterligare i två delfrågor inom hemtagningskostnad och lagerhållningskostnad. Detta för att se på huruvida områdena kan bidra till en förbättrad lönsamhet. Studien omfattas av en kombination av kvantitativ och kvalitativ data för få en bred infallsvinkel över fallföretagets nuvarande situation och problematik. Total cost of ownership är en metod som bland annat omfattar ett företags lagerhållnings- och hemtagningskostnader. Den metod som grossistföretag kan använda sig av att minska sina hemtagnings- och lagerhållningskostnader är framförallt artikelklassificering. Metoden kan bidra med att särskilja vilka artiklar i ett företags lagersortiment som är strategisk viktiga och därmed ligga till grund för vilka artiklar som bör anskaffas mot lagerhållning samt moterhållna kundorders. I materialanskaffningssammanhang kan grossistföretag med fördel tillämpa en teoretisk mall för att beräkna den totala hemtagningskostnaden och därefter jämföra potentiella leverantörsalternativ för att välja de mest ekonomiskt fördelaktiga. För att beräkna lagerhållningskostnaden kan en formel användas för att få fram den årliga lagerhållningskostnaden per enhet. Formeln kan även visa på den kostnad som en viss lagerhållning förorsakar.

Allt fler företag har insett att digitalisering är en möjlighet, om inte ett krav, för att ta steget in i framtiden. Digitalisering, vilket beskrivs som vår tids industriella revolution, är en central del i vårt samhälle för både privata och statliga organisationer. Till små företagare erbjuder leverantörer lösningar som lovar att både förenkla och effektiviseraolika processer och funktioner, men hur dessa digitala verktyg faktisktpåverkar lönsamheten har hittills varit oklart. / Introduction: More and more businesses have realized that digitalization is a possibility, if not a requirement, to take a step into the future. Digitalization, having been described as the industrial revolution of our times, is a central part of our community for private and public organizations alike. Small businesses are offered digital solutions from providers promising to both simplify and streamline different processes and functions, but how these digital tools actually have affected profitability has until now remained unclear. Purpose The purpose of the study is to investigate how digitalized Swedish small-sized companies are and what profitability these companies achieve. Method The study is of quantitative nature and has been performed using a deductive approach, meaning that the hypotheses have been formulated with the support of existing literature and theories. The study is of a cross-sectional design, showing variation in digitalization and profitability at a given time. To investigate a degree of digitalization a survey has been sent to companies across the country. The responses from the survey has been compared to financial data. Conclusion The result of the study does not show a significant correlation between the degree of digitalization and profitability. However, a significant correlation could be seen with general attitude towards digitalization, primarily measured by the presence of a strategy for digitalization. The companies with positive attitudes towards digitalization have a somewhat higher profitability than companies with negative attitudes.

Inledning Anläggarna i Kalmar AB är ett småföretag inom mark- och anläggningsbranschen som vill utvecklas och skapa en bättre lönsamhet. De är 18 anställda i aktiebolaget varav tre ingår i ledningen, en är administratör- och ekonomiansvarig och de resterande 14 är anläggningsarbetare. De arbetar idag centraliserat och ledningen är det beslutsfattande organet. Syftet med uppsatsen är att undersöka lönsamheten i Anläggarna och utifrån analysen ge konkreta förslag på hur de och andra liknande företag kan förbättra lönsamheten genom en förändrad verksamhetsstyrning. Utifrån analyser av ekonomiska nyckeltal, kassaflöden och verksamhetens struktur har förslag på förändringar tagits fram. Syfte Att genom granskning av ett småföretag inom mark- och anläggningsbranschen finna förbättringsmöjligheter för att öka lönsamheten. Syftet är att småföretag ska kunna ta stöd av uppsatsen för att utveckla sin verksamhetsstyrning. Metod Arbetet är utfört genom både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, både intervjuer och insamling av data utifrån ekonomiska rapporter har använts för att kunna göra en sammanställning till analys och slutsats. Vi har studerat ett fall, Anläggarnas lönsamhet, och det kan liknas vid en aktionsforskning. Slutsats Den slutsats som framkommer är att småföretag kan använda en decentraliserad verksamhetsstyrning för att öka effektiviteten genom snabbare beslutsvägar. Dessutom frigörs tid för ledningen som kan fokusera på lönsamheten i företaget. Aktuella förändringsmöjligheter för Anläggarna anser vi vara att öka lönsamheten genom att börja arbeta med budget för att få en tydlig bild av budgetmålen och de verkliga utfallen i verksamheten. Genom att ställa upp en budget kan företaget göras medvetna på vilka kostnader de har och därigenom aktivt arbeta för att sänka dem. De bör också undersöka möjligheten att öka priserna för att öka den finansiella marginalen på projekten.