Denna studie har i fallstudieformat undersökt hur ett företag hanterat förändringar av normer och efterfrågan. Fenomenet undersöktes med utgångspunkt i institutionell teori genom att studera effekterna av plastpåseskatten som infördes i Sverige 2020 vilket medförde att plastbärkassar genomgick en markant prisökning. En förstudie genomfördes för att hitta signifikanta brytpunkter som sedan kunde analyseras vidare via intervjuer av företagsledningen. Företagets beslut kopplat till prissättning och sortimentsval analyserades för att utröna huruvida legitimitet eller lönsamhet prioriterades. Definitionerna av pragmatisk, moralisk och kognitiv legitimitet användes för att nyansera analysen av de bakomliggande motiven. Dessa definitioner har av resultatet kunnat ges mer empiriskt distinkta gränsdragningar. Studien visade att företaget prioriterade legitimitet över lönsamhet. Företaget fattade beslut efter både uppfattad lämplighet och vad som efterfrågades genom normativ rationalitet. Avslutningsvis ges förslag till hur ämnet kan utvecklas och breddas i framtida forskning.

Titel: Sambandet mellan företagets sociala ansvarstagande, lönsamhet och andelen kvinnor i styrelsenNivå:  Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Elin Bergkvist och Abdullahi Mohamed Handledare: Jan Svanberg Datum: 2020-juni Syfte: I dagens samhälle får företagens hållbarhetsarbete och det sociala ansvarstagandet en alltmer betydande roll. Det leder till att företag måste inkludera sin påverkan på miljön och samhället i beräkningarna istället för att enbart fokusera på vinsten som tidigare var vanligt. Det gör att företag i större grad visar att de arbetar med CSR, men frågan är om det lönar sig att arbeta med samhällets bästa. Företag i Norden är långt fram vad gäller hållbarhet och jämställdhet vid jämförelse med övriga världen. Syften med studien är att undersöka om dessa variabler kan stärka företagens lönsamhet. Metod: Detta är en kvantitativ studie som utgår från en positivistisk kunskapssyn som antagit en deduktiv ansats med hypoteser. Studien bygger på börsnoterade nordiska företag. Data samlas in från 157 företag under insamlingsåret 2018. All data som används i studien har samlats in från Thomson Reuters Datastream. För att analysera den insamlade data används multipel regressionsanalys med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Resultatet av studiens första hypotes indikerar att sambandet mellan CSR och lönsamhet är signifikant positivt. Det innebär att ju högre CSR är desto högre blir företags lönsamhet. Resultatet av studiens andra hypotes visar att sambandet mellan CSR och lönsamhet hos företag med mer än 50% andel kvinnor i styrelsen är signifikant positivt, vidare gällande hos företag med färre än 50% andel kvinnor i styrelsen fann studien inget signifikant samband mellan CSR och lönsamhet. Resultatet av studien kan bero på att företagsklimatet i Norden är uppbyggt på ett kooperativt synsätt där intressentmodellen får ta stor plats. Studiens bidrag: Studien bidrar med ett teoretiskt perspektiv till den företagsekonomiska forskningen genom att förklara hur styrelser som har större andel kvinnliga representanter påverkar CSR-arbete och lönsamheten i nordiska företag. Studien bidrar också till hur sambandet mellan CSR och lönsamheten ser ut bland nordiska företag. Förslag till fortsatt forskning: Denna studie har använt ROA vilket är ett redovisningsmässigt mått för att mäta lönsamhet. Det vore intressant med en studie som använder både det redovisningsmässiga måttet och finansiella måttet för att jämföra och se om det finns skillnader i resultatet. För vidare studier vore det också intressant att involvera fler variabler som till exempel utbildningsbakgrund, ålder och etnicitet på styrelsemedlemmar.

De flesta företagsverksamheter har i slutändan som mål att prestera och generera vinster. I börsnoterade bolag är det vanligt förekommande att företag väljer att dela ut delar av sina vinster till sina aktieägare i form av utdelning. Bolag strävar ofta efter att höja sin utdelning i takt med att företaget växer och undviker att sänka utdelningen för att inte skicka signaler om svaghet eller sämre framtidsutsikter. Majoriteten av den tidigare forskningen kan dock inte bekräfta att utdelningen skulle ha ett samband med vinster och lönsamhet. Syftet med denna studie är att utveckla det befintliga forskningsfältet genom att undersöka om det finns något informationsvärde i utdelningsbeslut gällande dess relation med vinst och lönsamhet i små, svenska tillväxtbolag. Således lyder forskningsfrågan: Hur ser utdelningens samband ut med vinst, framtida vinst samt lönsamhet i små, svenska tillväxtbolag? För att besvara frågeställningen har en kvantitativ studie genomförts på 54 bolag listade på Stockholmsbörsens Small- och Mid-cap, First North, Spotlight och NGM (Nordic GrowthMarket). Genom huvudsakligen en bivariat samt multivariata regressionsanalyser enligt minsta kvadratmetoden har vi därefter kunnat presentera våra resultat. Sammanfattningsvis leder studien till slutsatsen att utdelningen inte har något samband med vinst, framtida vinst eller lönsamhet. Vi finner i studien för låg signifikansnivå och förklaringsgrad och därmed finns det inte tillräckligt med stöd för att påstå att utdelning eller utdelningsförändringar skulle vara användbara indikatorer för vinst eller framtida vinster. Vi finner inte heller tillräckligt starka bevis på att utdelningen skulle vara en indikator för lönsamhet.

Revision har till uppgift att kontrollera bland annat ett företags konton för att jämföra det redovisade värdet med det verkliga värdet (Haapamäki, 2018, s. 82). En väsentlig del av revisionen är att detta ska genomföras av en extern part. Revision är till för de externa intressenter som inte har möjlighet att ta del av den interna verksamheten. Denna studie undersöker valet av frivillig revision hos svenska aktiebolag. De gränsvärden som finns för revisionsplikt i Sverige är enligt Aktiebolagslagen (SFS 2005:551): fler än 3 anställda, mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning. Om bolaget kommer upp och överstiger minst två av dessa gränsvärden för varje år under de två senaste räkenskapsåren ska revisor tillsättas. Denna studie undersöker de mindre företagen. De mindre företagen definieras som de företagen med två eller mindre än två anställda och 100 000–1 000 000 kronor i nettoomsättning och totala tillgångar. Det är dessa företag som denna studie diskuterat. Syftet med denna studie är att undersöka om det föreligger ett samband mellan skuldsättningsgrad och frivilligt val av revision. Vidare undersöka om det finns en skillnad i benägenhet att välja revision mellan kvinnliga och manliga verkställande direktörer. Vi kommer även undersöka om det finns något samband mellan frivillig revision och lönsamhet samt likviditet i mindre företag.  Studien bygger på teorierna Signaling Theory, Agency Theory och Informationsasymmetrin. Utöver dessa väl valda teorier så utgår denna studie från tidigare forskning inom ämnet. En slutsats av denna undersökning är att det inte finns något samband mellan att företag har en högre skuldsättningsgrad och frivillig revision. En annan slutsats av denna studie är att vi inte kan se ett samband mellan att ett företag har en kvinnlig Vd och frivillig revision. Men det finns ett negativt samband mellan ett företags lönsamhet och frivillig revision. Slutligen finns det inget i denna undersökning som visar på att det finns ett samband mellan likviditet och frivillig revision.

Denna studie undersöker vilka drivkrafter som kan motivera hushåll att införskaffa solcellsanläggningar på hustaken för att producera egen el. Solcellspaneler ihopkopplade till ett system benämns ofta som PV-system(Photovoltaic system) och ger hushåll en möjlighet att minska elräkningen och möjligtvis få en ersättning för den el som inte konsumeras. Hur ersättningen för överskottselen ska utformas är inte beslutat i Sverige, frågan har debatterats under arbetets gång och har förmodligen stor påverkan till vilken drivkraft som kan bli dominerande. I andra länder med en mer mogen solcellsutbyggnad så har ekonomiska stöd i form av ersättningar identifierats som en drivande faktor, frågan är om svenska hushåll förväntar sig liknande styrmedel eller om alternativa motiv för tekniken finns. Sett till hur priserna för PV-system har utvecklats i Sverige men även Europa så kan en skillnad ses. Många Europeiska länder har uppnått en mer mogen marknad där installationskostnaden och priset för systemen är lägre än för Sverige. Priserna verkar stagnera mer men det finns fortfarande utrymme för att de svenska systemen kan minska i kostnad då marknaden fortfarande är relativt liten. Därmed finns en möjlighet att grundinvesteringen kan minska mer och ge incitament för tekniken. För att undersöka drivkrafterna för PV-system hos svenska hushåll så har en enkätundersökning konstruerats. Postenkäten skickades ut till 600 hushåll som alla var kunder till Karlstads Elnät AB, svarsfrekvensen var över förväntan och 254 enkäter blev besvarade. Från enkätsvaren så analyserades uppgifterna för att ge en överblick om åsikter för teknologin samt för att försöka se om en kategorisering av hushållen kunde utföras. Från resultaten så kan en positiv inställning till PV-system ses, trots de få installerade systemen i området så har många förtroende för teknologin och vill veta mer. Kännedom om att någon i bekantskapen har ett installerat system verkar nå ut långt, men en kunskapsöverföring kan inte ses hos de som känner någon med ett installerat system. Den dominerande drivkraften för att ta till sig PV-system var i undersökningen ekonomisk motiv. Få av respondenterna upplevde att de hade god kunskap, många såg bristande kunskap om tekniken och vilka ersättningar som gäller som tydliga barriärer för att installera ett PV-system. Ett stort intresse fanns hos respondenterna i undersökningen för att få mer information om systemet och dess villkor, av kommunikationskanalerna så föredrogs broschyrer och möjligheten att läsa om teknologin via hemsidor. Enligt kategoriseringarna av hushållen som genomfördes så sågs att drivkrafterna sällan ändrade sig, den potentiella marknad som finns för PV-system kräver ett tydligare incitament för att realiseras.

This thesis has been done in collaboration with Peab Stockholm Building 3, which is a region within the Peab Sverige AB. The report is based on a survey and studies of Peab business management systems and production literature. For general information gathering has literature from well-known sources collected in libraries and through the Internet.   It shows through the work that Peab has routines for experience feedback in the construction process, but that these procedures work in a small scale and the practical work experience feedback does not work at all. This is also something the construction industry in general also perceived as problematic.   The questions in the report are of a wide scale and concerns construction errors cost, how the employees perceive that the company takes advantage of the skills and the mental stress in production line. The goal is to find how Peab Stockholm Building 3 will work on the experience feedback to allow for better productivity.   In conclusion, the report author tries to demonstrate what can lead to increased productivity and improved work experience. / Examensarbetet har gjorts i samarbete med Peab Stockholm Hus 3 som är en region inom Peab Sverige AB. Arbetet med rapporten bygger i huvudsak på en enkätundersökning och studerande av Peabs verksamhetsledningssystem och produktionslitteratur. För allmän faktainsamling har litteratur från välbetrodda källor inhämtats på bibliotek och genom internet. Det visar sig genom arbetet att Peab har rutiner kring erfarenhetsåterföring inom byggprocessen men att dessa rutiner fungerar i liten omfattning och det praktiska arbetet med erfarenhetsåterföring fungerar inte alls enligt många. Detta är också något byggbranschen i övrigt upplever som problematiskt. Rapportens frågor är av vid karaktär och berör bl.a. byggfelskostnader, hur de anställda upplever att företaget tar tillvara på kompetens och stressen inom produktionen. Målet med rapporten är att hitta hur Peab Stockholm Hus 3 ska arbeta vidare med erfarenhetsåterföring för att möjliggöra bättre produktivitet. Som avslutning i rapporten försöker författaren påvisa vad som kan skapa ökad produktivitet och förbättrat erfarenhetsarbete.

Ett passivhus är en byggnad som passivt värms upp av återvunnen värme som kommer från ventilationssystem, solen samt interna värmevinster. En kostnadsökning för att bygga passivhus uppstår på grund av den tjocka isoleringen och högre kvalitet på fönstren. Forum för energieffektivt byggande (FEBY) har olika klassningar på passivhus, nämligen Guld, Silver och Brons. Hur byggnaden klassas beror bland annat på hur mycket levererad el som går åt till byggnaden för uppvärmning, varmvatten och fastighetsenergi. För att byggnaden ska nå de krav som krävs för ett passivhus krävs dock en merinvestering. Denna merinvestering brukar kunna ligga på allt mellan 2–9 % av grundpriset. Syftet med denna studie är att ta reda på om den extra kostnad som uppstår är försvarbar ur ett ekonomiskt perspektiv. Studien kommer att med offentliga data, elpriser från Statistiska Centralbyrån (SCB) och husmodeller från tre olika hustillverkare göra uträkningar. Uträkningarna visar kostnad på tillförd energi per år för ett konventionellt hus och ett passivhus. Studien fortsätter sedan med att beräkna avkastningstiden för respektive FEBY-kategori. Avkastningstiden hamnar mellan 8 – 68 år. Det stora spannet beror på typ av FEBY-klassning och storlek på investeringskostnad. Resultatet visar att det inte spelar någon större roll vilken typ av FEBY-kategori byggherren väljer att utgå ifrån. För samtliga husmodeller är investeringspåslaget för passivhuset den avgörande variabeln. / A passive house is a building using recycled heat from a ventilation system, the sun and internal heat gains. A cost increase for building a passive house originates from the use of thicker insulation and better-quality windows. Forum for energy-efficient building (FEBY) has different classifications for low energy houses, namely Gold, Silver and Bronze. How the building is classified partly depends on how much delivered electricity is required for heating, tap water heat and real estate energy. For the building to reach the requirements there is additional investment needed. This additional investment is usually around 2-9 % of the base price. The purpose of this study is to find out if the investment that arises is defensible from an economical perspective. In the study, calculations using public data, electricity prices from Statistics Sweden (SCB) and house models from three different house manufacturers are used to find out the cost of annual added energy for a conventionally built house and a passive house. The calculations show the pay back-time for the respective FEBY category. The pay back-time ends up between 8-68 years. The big gap depends on the FEBY-classification used and the size of investment. Results show that the FEBY-classification chosen by the developer has no real impact. For every house model the surcharge for the passive house is the crucial variable. / <p>Betyg 2021-06-04</p>

Huruvida bolags finansiella prestation påverkas vid börsnotering har diskuterats och forskats om på olika marknader runt om i världen. En del forskning har fokuserat på aktieprisets förändring medan andra på bolagets faktiska värdeskapande. Tidigare forskning om bolags faktiska värdeskapande har gett varierande resultat, där huvudmarknader tenderar att underprestera generellt medan alternativmarknader har visat på både över- och underprestation efter börsnotering.   Denna studies teoretiska grund ligger i ett flertal teorier som förklara hur bolag bör agera i olika situationer och vilka utfall dessa val kan tänkas ha. Även bolags motiv till börsnotering samt dess för- och nackdelar är av intresse. Kapitalanskaffning förklaras som den främsta anledningen till börsnotering, speciellt för små och medelstora bolag med tillväxtpotential (Bancel &amp; Mittoo, 2009). Däremot menar hackordningsteorin att kapitalfinansiering är den sista utvägen för finansiering av verksamhet. I kontrast till hackordningsteorin förklarar propositionen om upplyst värdemaximering att bolags beslut bör grundas i alla intressenters intresse och ta beslut som ger ett långsiktigt värdeskapande för bolaget. Teorierna inom ämnet samt den tidigare forskningen ger en delad bild i vilken riktning ett bolags finansiell prestation kan antas ta efter en börsnotering på en alternativmarknad i norden. Studiens syfte uppfylldes genom att sambandet mellan börsnoteringar på alternativmarknader i norden och finansiell prestation studerades samt skillnaden mot jämförbara icke börsnoterade bolag.  Denna studie använde en kvantitativ datainsamlingsmetod på bolag som noterats på Nasdaq First North åren 2016 och 2017. Datamaterialet användes för att beräkna nyckeltal som sedan analyserades med hjälp av statistiska tester och skillnad i skillnad analysmetod. Nyckeltalen som beräknades utgick från två områden, lönsamhet och effektivitet, vilka tillsammans definierar finansiell prestation enligt denna studie. För att säkerställa att förändringen i finansiell prestation beror på börsnotering och inga andra faktorer användes en kontrollgrupp vars värden ställdes mot en experimentgrupp.  Resultaten i studien visade på en minskning i finansiell prestation för bolagen som noterats på en alternativmarknad i norden. Denna studies resultat stärker därmed uppfattningen att börsnoteringar påverkar den finansiella prestationen negativt. Denna studies slutsats är att den lägre finansiella prestation som observerats ej beror på att bolaget själv “blåst upp” dess resultat inför börsnoteringen i syfte att samla in en större mängd kapital i noteringen, vilket annars är en populär förklaring av detta fenomen. Den kan istället förklaras av att bolagen varit oförberedda på denna strukturförändring samt att de saknat tillgång till andra kapitalkällor, vilket lett till en lägre lönsamhet och effektivitet inom bolaget.

Lean Production är en välkänd filosofi som är väl beprövad inom tillverkningsindustrin men inte inom detaljhandeln. Filosofin bygger på att genom förändringar effektivisera verksamheten genom att minska slöseri av resurser och ständigt arbeta med förbättringar. Forskning visar på att det finns goda skäl till att implementera Lean Production inom livsmedelsbranschen för att effektivisera verksamheten men också öka kundnöjdheten och lönsamheten. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur Lean Production kan påverka den dagliga driften för livsmedelsbutiker. Samt hur verksamheterna ställer sig till Lean Production och vilka möjligheter respektive hinder som finns för implementering. Kan effektivisering, kundnöjdhet och lönsamhet ökas genom Lean Production samt hur ställer sig butiker till filosofin. Studien innefattar därför en studie med en kvalitativ metod i form av intervjuer där en intervjuguide var till hjälp för genomförandet. Resultatet visade att effektivisering är något de flesta arbetar med i viss utsträckning samt att en implementering av Lean Production var möjlig. Däremot brister det i en rad faktorer där fokus bör läggas i sådana fall. Kommunikationen var en återkommande faktor som spelade in till det negativa genom flertalet faktorer samtidigt som det är något det ständigt arbetas med. Tiden var en faktor som uppfattades som en orsak till att fler saker inte fungerade där den positiva ställningen till förändring får ses som en stor nyckel till att implementering inom medelstora livsmedelsbutiker är av intresse och genomförbart. Vilket skulle öka engagemang, kommunikation och kunskap som är en rad viktiga faktorer för en fungerande verksamhet.

Bakgrund: Kravet på hållbarhet är idag stort och finansmarknaden behöver bemöta problemen likväl som andra marknader med ett minskat klimatavtryck. När kunder har högre förväntningar och medvetenheten ökar i samhället krävs det att nya innovativa sätt att investera skapas inom finansvärldenför att lägga grunden för framtiden. Gröna obligationer är ett av de relativt nya investeringsalternativen som skapats på den finansiella marknaden för att bemöta dessa utmaningar och har förändrat många investerares sätt att tänka. Eftersom svenska försäkringsbolag har ett stort kapital som behöver förvaltas med både säker avkastning och låg risk är obligationer en viktig del av deras förvaltade kapital. Med tanke på sitt stora innehav i obligationer och en kärnverksamhet i att skydda både företag och privatpersoner ställs höga krav på deras verksamhet. Gröna obligationer har därmed blivit en stor del av försäkringsbolags investerade kapital och det finns vidare anledningar att undersöka deras lönsamhet och resultatet av de hållbara valen de gör. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka ifall det upplevs som lönsamt för fyra svenska försäkringsbolag att investera i gröna obligationer, samt vilka krav som ställs i beslutsprocessen med avseende på CSR och hållbarhet. Metod: Denna uppsats hämtar sin utgångspunkt i en kvalitativ metod eftersom analys och informationsinsamling bestod av intervjuer med anställda inom försäkringsbranschen som hade positioner inom bolagens kapitalförvaltning eller finansiella verksamhet. Slutsats: Gröna obligationer kan genom denna studie anses som ett lönsamt investeringsalternativ för försäkringsbolag. Även om den generella uppfattningen är att det inte är stor skillnad mellan traditionella obligationer och gröna obligationer gällande prissättning, avkastning och risk, bidrar de med andra faktorer som riskminimering för skador, förbättring av varumärke, bättre likviditet och möjlighet till påverkansarbete vilket sammanfattats som lönsamt för försäkringsbolagen. Gröna obligationer är högt efterfrågade av försäkringsbolag och vi är övertygade om att de kommer se en fortsatt tillväxt. / Background: The demand for sustainability is high today and the financial market needs to address these problems as well as other markets with a reduced climate footprint. When customers have higher expectations and awareness increases in society, new innovative ways to invest in the financial world are required to lay the foundation for the future. Green bonds are one of the relatively new investment options created in the financial market to meet these challenges and have changed many investors' ways of thinking. Since Swedish insurance companies have large capital that needs to be managed with both safe returns and at low risk, bonds are an important part of their managed capital. Given their large holdings in bonds and a core business in protecting both companies and individuals, high demands are placed on their operations. Green bonds have thus become a major part of insurance companies' invested capital and there are further reasons to examine their profitability and the results of the sustainable choices they make. Purpose: The purpose of this paper is to investigate if it is considered profitable for four Swedish insurance companies to invest in green bonds, as well as what requirements are set in the decision-making process regarding CSR and sustainability. Methodology: This essay is based on a qualitative method, since analysis and information gathering consisted of interviews with employees in the insurance industry who held positions within the companies asset management or financial operations. Conclusions: Through this study, green bonds can be considered as an economically viable investment option for insurance companies. Although the general view is that there is not much difference between traditional bonds and green bonds in terms of pricing, return and risk, they do contribute with other factors such as risk mitigation for damage, brand improvement, better liquidity and opportunity for impact work which is considered as profitable for the insurance companies. Green bonds are in high demand by insurance companies and we are confident that they will see continued growth.