Thesis (doctoral)--Universität St. Gallen, 2001.

Thesis (Ph. D.)--Universitat̋ St Gallen, 1998. / "Dissertation Nr. 2122." Includes bibliographical references (p. 311-360).

I dagens samhälle är påtagliga skillnader i hälsa mellan olika sociala klasser ett välkänt faktum. Eftersom arbetet har en central plats i individens liv, är arbetsvillkoren som är direkt kopplade till klass, viktiga för skillnader i hälsa mellan olika yrkesgrupper. Utöver dessa kan en rad andra faktorer som påverkar sambandet mellan klass och hälsa nämnas. Frågan som uppstår och kommer att behandlas i denna undersökning, med hjälp av en regressionsanalys, är hur mycket av sambandet mellan klass och hälsa som kan förklaras med hjälp av yrkesrelaterade faktorer, såsom krav, kontroll och stöd. Vidare är vi intresserade av den relativt outforskade variabeln sjuknärvaro, och om den kan ge någon implikation på vårt samband. Separata regressionsanalyser för respektive kön kommer att genomföras för att undersöka om sambandet mellan klass och hälsa skiljer sig mellan män och kvinnor. Denna undersökning utgår från LNU-datamaterialet (2000). Resultaten påvisar att det finns ett icke-linjärt samband mellan klass och hälsa. När de yrkesrelaterade variablerna läggs till, blir sambandet mellan klass och hälsa svagare, vilket innebär att krav, kontroll och stöd i arbetet minskar antalet dagar i sjukfrånvaro. När sjuknärvaro läggs till blir sambandet mellan klass och hälsa något svagare för mellantjänstemän, samtidigt som sambandet blir starkare för högre tjänstemän. Kvinnor anger högre sjukfrånvaro jämfört med män. De utvalda variablerna förklarar en relativt liten del av sambandet mellan klass och hälsa, vilket innebär att det finns andra faktorer än arbetsrelaterade villkor och sjuknärvaro som påverkar sambandet.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka och jämföra vad som påverkar gymnasieelevers upplevda hälsa i årskurs 3, i en storstad och en mindre tätort. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar utformats till följande: (1) Vad i skolmiljön upplever eleverna är en stressor som påverkar deras hälsa? (2) Vilken roll spelar läraren respektive skolan för elevernas upplevda hälsa? (3) Hur ser sambandet mellan fysisk aktivitet och upplevd hälsa ut? Metod För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna valdes en kvantitativ metod, enkät. Enkäten utformades till största delen med fasta svarsalternativ. I val av skolor gjordes ett bekvämlighetsurval och för att få fram urvalspopulation gjordes ett slumpmässigt randomiserat urval. Total 126 enkäter samlades in och sammanställdes i Statistical Package for the Social Sciences - SPSS- version 17,0. För att fördjupa analysen av studiens resultat användes Antonovsky KASAM-teori samt Karasek och Theorells Krav-kontroll-stödmodell. Resultat 70 % av eleverna upplever skolan som meningsfull. En tredjedel upplever att de inte har kontroll över sin egen arbetssituation. Ljud och luft som enskilda stressorer visar på ett signifikant samband med elevens upplevda hälsa på båda skolorna. Stressorer i skolan är fysisk arbetsmiljö, elevernas egna krav, lärarens undervisning och struktur samt skolans organisation. 60 % av eleverna är stressade av sina egna krav minst en gång i veckan till varje dag. Resultatet hos elevgruppen i mindre tätort ger även signifikanser på att de är stressade av egna krav, läxor och betyg. På båda skolorna ger lärare ett signifikant samband med meningsfullhet, uppmärksamhet och hjälp. Eleverna i mindre tätort upplever och känner mer krav från lärare jämfört med eleverna i storstad. 82 % av eleverna i mindre tätort uppger att de inte fått någon undervisning i stresshantering, i jämförelse med storstad 40 %. När det gäller fysisk aktivitet så är eleverna i mindre tätort mer fysisk aktiva än eleverna i storstad. Det finns ett signifikant samband mellan att må bra, psykisk hälsa och att vara fysiskt aktiv, (p=<0,005). Slutsats Slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att det är inte så stor skillnad mellan skolorna gällande vad som påverkar den upplevda hälsan. Arbetsmiljön måste struktureras bättre av lärarna. Enligt läroplanen ska undervisningen vara individuell men eleverna upplever att det inte är så. Trots att betygskriterierna i Idrott och Hälsa säger att eleverna ska få undervisningen i stress och dess hantering, uppger över hälften av alla tillfrågade elever att de inte fått detta. Något som påverkar hälsan positivt är fysisk aktivitet samt att eleverna ”kan vara sig själva”. Det är viktigt att eleverna får balans mellan upplevda krav och resurser för att de ska få uppleva känslan av sammanhang samt att de är avslappnade och fokuserade utifrån Krav-kontroll-stöd-modellen.

Syfte: Utvärdering av hur patienter upplever den förbokade återbesökstiden, väntetiden samt personalens bemötande vid återbesöket. Syftet är även att undersöka hur personal på ortopedens nyinrättade ”snabbmottagningen” vid AS upplever stress, patientflöde samt telefonförfrågningarna, efter införandet enligt Lean-modellen Metod: Deskriptiv kvantitativ enkätstudie. Slumpmässigt urval utfördes på patienter och av hundra procent (n=55) tillfrågade, deltog fyrtionio procent (n=27). Av hundra procent tillfrågad personal (n=14), deltog sextiofyra procent (n=9). Urvalet utförde avdelningschefen. Resultat: Utvärderingen av patienternas upplevelser av planerad återbesökstid, bemötande och väntetid på snabbmottagningen var generellt mycket bra. Personal på ortopedmottagningens snabbmottagning upplevde ingen större förändring efter införandet enligt Lean-modellen. Slutsats: Resultatet visar att patienterna upplevde den planerade återbesökstiden generellt mycket bra. Personalens upplevde inte att arbetet förändrats. Fler och större studier behövs för att utvärdera organisationsförändringar som initierats av Lean-modellen. / Aim: Evaluation of paitents’ experiences of the prebooked time for next appointment, the waiting time and the staff’s treatment at the next appointment. The aim is also to examine how the staff at the newly established orthopedic “quickreception” at the Uppsala University hospital experience stress, patientflow and the telephonerequests, after the introduction according to the Lean-model. Method: Descriptive quantitative inquirystudy. Patients were selected randomly and out of one hundred percent (n=55) who were asked, fortynine percent (n=27) participated. Out of one hundred percent (n=14) of the staff asked, sixtyfour percent (n=9) participated. The selection was made by the head of the ward. Results: Evaluation of the patients’ experiences of the planned time for next appointment, treatment and waiting time at the “quickreception” was generally very good. The staff at the orthopedic “quickreception” did not experience a big change after the introduction according to the Lean-model. Conclusion: The results show that the patients experienced the planned time for next appointment generally very good. The staff did not experience that the work had changed. More and larger studies are needed to evaluate changes of organisations that were initiated by the Lean-model.

Bakgrund. Miljön på intensivvårdsavdelningen är fylld av olika stimuli i form av ljud och ljus. Sjuksköterskorna arbetar bedside och täta omvårdnadsåtgärder är nödvändiga för dessa kritiskt sjuka patienter. Denna miljö lämnar en liten möjlighet för sömn och vila. För att patienterna ska få möjlighet till vila under dagtid har vissa intensivvårdsavdelningar lagt in en period med mindre aktivitet, tysta timmen, också kallat patientvila. Målet med patientvilan är att erbjuda patienterna en timme med ostörd vila under dagtid. Syfte. Att undersöka patienternas möjlighet till vila under dagtid genom att observera antal utförda omvårdnadsåtgärder enligt VIPS sökordsmodell. Metod. En icke-deltagande strukturerad observationsstudie utfördes. Observationsprotokoll utformades med VIPS-sökordsmodell. Studien utfördes på två intensivvårdsavdelningar i Mellansverige, IVA 1 och IVA 2. Observationerna utfördes under åtta dagar. Observatörerna registrerade allt som skedde runt patienterna mellan klockan 12.00 – 13.00, då patientvilan ägde rum. Resultat. Totalt observerades 19 patientplatser på IVA 1 och IVA 2. Under de åtta tillfällen som observerades registrerades totalt 158 störningar, 101 av dessa störningar skedde på IVA 2 och 57 störningar skedde på IVA 1. Antalet störningsmoment per patient under patientvilan varierade från en till 18 stycken. På IVA 1 var de vanligaste störningsmomenten läkemedelshantering samt speciell omvårdnad. Miljö fick mest punktmarkeringar på IVA 2. Den enda åtgärden som inte förekom var träning. Totalt 152 störningsmoment utfördes av vårdpersonal. Slutsats. Patienterna blir störda under patientvilan med en mängd olika omvårdnadsåtgärder. Vissa åtgärder är nödvändiga och svåra att undvika, andra åtgärder hade kunnat prioriteras annorlunda. Klinisk betydelse. Att öka medvetenheten hos personalen angående betydelsen av sömn och vila för patienterna på intensivvårdsavdelning. / Background. The environment at the ICU (Intensive Care Unit) is filled with different stimuli of sound and light. Nurses work bedside for the critically ill patients, and frequent nursing interventions are required. This environment gives little possibility for sleep and rest. It is important to make sure that the patients will have the possibility to get sufficient amount of rest during the day. Some ICUs have addressed this by applying less activities during one hour per day, patient resting or quiet time. Purpose. To investigate patients' ability to rest during the day, by observing the number of performed nursing interventions according to the VIPS-model. Method. A non-participating structured observational study was performed. The observation protocol was designed with the VIPS-model. The study was conducted in two ICUs in central Sweden, ICU 1 and ICU 2. The observations were carried out during eight days. Observers registered everything that happened around the patients between the hour of 12:00 to 13:00, when the quiet time took place. Results. A total of 19 patients were observed on ICU 1 and ICU 2. A total of 158 interruptions were observed, 101 of these interruptions occurred in the ICU 2 and 57 interruptions occurred in the ICU 1. The number of interruptions during the quiet time varied from one to 18 distractions. The most common interruptions, for the ICU 1, were medication and special care. The environment was the most common distraction at the ICU 2. The only intervention that didn´t occur was training. A total of 152 distractions were performed by health professionals. Conclusions. The patients are disturbed during quiet time, with a variation of nursing interventions. Some interventions could have been prioritized differently, but other interventions were necessary and difficult to avoid. Relevance to clinical practice. To increase awareness among staff regarding the importance of sleep and rest for patients in ICU.

No description available.

Många länder går mot ett samhälle där kontanter används till en mindre grad vilket har lett till en ökning av elektroniska betalningsmetoder. Utöver kortbetalningsmetoder har andra mer hög teknologiska betalningsmetoder vuxit fram. Bland dem är Bitcoin ett nytt system som vuxit sig relativt stor under de senaste åren. Bitcoin är både kritiserat och hyllat i olika medier. Utifrån de två väletablerade teorierna; Diffusion av innovation och Teknologi acceptans modellen avser studien att identifiera betydande faktorer i Svenska företags adaption av Bitcoin. Denna kvalitativa studie bygger på strukturerade telefon- och mailintervjuer i samband med samling av sekundärdata vilket tillsammans skapar empirins underlag. Studien består av åtta telefonintervjuer och tre mailsvar Studien är av deduktiv natur då den undersöker innovationen utifrån redan befintliga teorier. I användandet av teorin återfinns ingen undersökning av innovationen, istället har innovationer av närliggande karaktär studerats för stödjande av faktorernas vikt för adaptionen av innovationen. Resultaten visar att relativa fördela, kompatibilitet, svårighet att använda och uppfattad risk bör vara de främsta faktorerna. Utöver dessa faktorer finns bevis som pekar på att sociala influenser och tekniskt intresse även är viktiga för Bitcoins adaption.

Andersson, B. (2014). Modernt Ledarskap. C-uppsats i Pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi Den undersökta myndigheten uttrycker sig sträva mot att utveckla ett modernt ledarskap och genom detta strävar myndigheten mot att bli utsedd till Sveriges modernaste myndighet vilket är en utmärkelse som samtliga statliga myndigheter kan erhålla. I teorier om ledarskap uttrycks vanligtvis att ledarskapet är en viktig faktor för en väl fungerande organisation. Det transformella- och kommunikativa ledarskapet, samt Big Five-modellen valdes efter en genomförd litteratursökning av nyare forskning om ledarskap som exemplifieringar av det som beskrivs som ett modernt ledarskap. Detta jämfördes sedan i studien gentemot hur personal på myndigheten själva uttryckte sin syn på ett modernt ledarskap med hjälp av en insamlad enkät. Syftet med studien var att undersöka om myndighetens ledarskap är "modernt" i den meningen att den har likheter med de ledarskapsteorier som beskrivs som moderna i nyare ledarskapslitteratur. Metoden var huvudsakligen kvantitativ i form av en enkät med kvalitativa inslag där fritextfält kopplades till utvalda frågor. Enkäten skickades ut till 200 chefer med personalansvar. Svarsfrekvensen blev cirka 46 procent där respondenterna svarade på ett antal frågor kring rådande chefspolicy, samt vilka färdigheter och egenskaper de menar att ett modernt ledarskap innehåller. Urvalet av respondenter begränsades till en specifik svensk myndighet och de medarbetare som där är chefer med personalansvar. Resultatet av undersökningen antyder att rådande chefspolicy har visst stöd i modernare ledarskapsforskning (exemplifierat genom likheter och skillnader gentemot det tranformella- och kommunikativa ledarskapet, samt Big Five-modellen). Cheferna känner till den rådande policyn. Cheferna på myndigheten pekar på aspekter som att kunna kommunicera, ta beslut, skapa dialog och delaktighet, stötta och skapa entusiasm samt ge feedback som de viktigaste färdigheterna för det de kallar ett modernt ledarskap. De personliga egenskaperna som lyfts fram som de viktigaste är att vara stöttande/coachande, ha självinsikt och en positiv människosyn. Både färdigheterna och egenskaperna har tydliga kopplingar till de valda moderna ledarskapsteorierna som myndighetens personals åsikter jämfördes gentemot.

BACKGROUND: Exercise on Prescription (EoP) means that a doctor writes out a customized form of exercise to the patient instead of medicine, or in combination with medication. The activity becomes a part of the treatment. Since many today do not follow recommendations for physical activity occurs in the long term a number of public health diseases. EoP promotes health and prevents disease. AIM: The aim of this paper is toexamine whether EoP from a patient perspective perceived to be an efficient and effective method of treatment. METHOD: A qualitative approach was used. Semi-structured interviews were conducted by telephone. The target audience was adults over age 18 who received EoP. RESULTS: The findings of the interviews were that the experience of EoP was largely positive and that most understood why it was important to have physical activity. A visit to a health care raised the direct motivation to exercise, but declined unless follow-up occurred. Several had been needed more help and advice from a contact person or coordinator that the patient could turn to. CONCLUSION: By getting more help with motivation probably more of the respondents had received better results from EoP. / BAKGRUND: Fysisk aktivitet på recept (FaR) innebär att en läkare skriver ut en anpassad träningsform till patienten istället för medicin, eller i kombination med medicin. Aktiviteten blir en del i behandlingen. Eftersom många idag inte följer rekommendationerna för fysisk aktivitet uppstår på sikt en rad folkhälsosjukdomar. FaR främjar hälsan och förebygger sjukdom. SYFTE: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huruvida FaR ur ett patientperspektiv upplevs vara en effektiv och fungerande behandlingsmetod. METOD: En kvalitativ ansats har använts. Semistrukturerade intervjuer har genomförts via telefon. Målgruppen var vuxna personer över 18 år som fått FaR. RESULTAT: Det som framkom av intervjuerna var att upplevelsen av FaR i stort sett var positiv och att de flesta förstod varför det var viktigt med fysisk aktivitet. Besöket hos sjukvården höjde direkt motivationen till att träna, men sjönk om inte uppföljning skedde. Trots den positiva upplevelsen så hade det i flera fall behövts mer råd och hjälp. Det saknades i många fall en kontaktperson eller samordnare som patienten kunde vända sig till. SLUTSATS: Genom att få mer hjälp med motivation och stöttning hade troligen flera av respondenterna fått bättre resultat av FaR.