<p>Syftet med föreliggande uppsats är att utreda huruvida avtalslagens (AvtL) anbud-accept modell är tillämplig vid avtalsslut genom förhandlingar. Denna modell som stadgas i lagens 1 § föreskriver att ett avtal kommer till stånd genom att ett anbud besvaras med en överensstämmande accept. Detta är ett uttryck för den gemensamma partsviljan som är utgångspunkten för avtalsbundenhet i den svenska avtalsrätten. Vid förhandlingar bollas olika förslag fram och tillbaka mellan parterna och dessa förhandlingsbud anses ej som juridiskt bindande. Att försöka passa in detta förfaringssätt i modellens termer av anbud och accept blir därför inte helt lätt vilket medför svårigheter med att avgöra en tidpunkt för avtalsbundenhetens inträde. Med hänsyn till detta har författarna valt att arbeta utifrån en tes som lyder: Anbud-accept modellen är otillräcklig för att avgöra en tidpunkt för avtalsbundenhetens inträde vid förhandlingsavtal. Av praxis framgår att huvudregeln i svensk rätt tycks vara att bundenhet inte uppstår förrän ett slutgiltigt kontrakt är undertecknat av båda parter såvida inte bundenhet anses föreligga på grund av parternas handlande eller underlåtenhet att handla. Att så är fallet kan mycket väl bero på de bevissvårigheter som är förknippade med framför allt muntliga förhandlingar. Då AvtL inte ställer något formkrav för ingående av avtal anser vi att det är olämpligt att hålla fast vid en modell som i praktiken ändock kräver skriftlighet för att ett förhandlingsavtal skall anses bindande. Då AvtL inte reglerar andra sätt att sluta avtal än just genom anbud och accept medför detta dessutom att det vid internationell handel är ytterst ovanligt att finna lagvalsklausuler som hänför sig till svensk rätt. De svenska företagen hamnar därmed i ett underläge och de svenska juristerna har svårt att hävda sig i internationella sammanhang. Med bakgrund av detta framstår det som förvånande att inte Sverige anslutit sig till United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods (CISG) del II. På grund av det ovan anförda anser vi vår tes verifierad och en lagreform är starkt påkallad. Detta dels för att utvidga lagens modell för ingående av avtal till att även omfatta andra typer av avtalsslut, däribland förhandlingsavtalen, och dels för att anpassa den nationella rätten till den internationella utvecklingen. En tänkbar lösning skulle kunna vara att införa en modell som tar sin utgångspunkt i den gemensamma partsviljan och helt utelämnar termerna anbud och accept då bilden anbud + accept = avtal inte visar en realistisk bild av verkligheten.</p>

<p>De tyska medierna visade både i öst och väst ett stort intresse för Olof Palme, Sverige och den svenska välfärdsstaten. Under det s.k. andra kalla kriget i början av 1980-talet beskylldes Palmes regering för att agera alltför undfallande gentemot det kommunistiska östblocket. Kritiken uttrycktes både inom och utanför Sveriges gränser och var särskilt utbredd i västtysk press, där samtidigt en uppmärksammad diskussion fördes som tycktes gå ut på att skrotförklara den svenska modellen: Sverige framställdes som ett totalitärt, överbyråkratiskt, anti-demokratiskt kontrollsamhälle i en debatt som till stor del anknöt till det mytomspunna året 1984 och George Orwells socialistiska skräckstatsvision i framtidsromanen med samma namn. Debatten kulminerade med några artiklar i västtyska Der Spiegel 1983, där det svenska socialväsendet liknades vid ett ”Barn-gulag” (”Kinder-gulag”). De tydligt negativa tendenserna i den västtyska pressen tyder på ett behov av opinionsskapande i en tid då Olof Palmes fredspolitiska insatser kunde uppfattas som ett hot mot väst. I den västtyska bilden av Sverige blir det sammantagna intrycket att Sverige ideologiskt befinner sig närmare öst än väst. Den inhemska bilden av ett ”DDR-Sverige” eller ett ”Big-brother-Sverige” var således inte bara ett uttryck för oskyldaktig svensk missbelåtenhet: den anammades och vidareutvecklades av västtyska tidningar och kom att fylla en viktig funktion i systemkonkurrensen mellan öst och väst. Olof Palmes officiella besök i DDR 1984 och mötet med Erich Honecker alstrade däremot enbart positiv publicitet i den östtyska pressen. Palme betraktades som fredshjälte och Sverige som en fredlig industriarbetarstat – helt klart tillgångar för DDR:s utrikespolitiska strävanden i den ideologiska konkurrensen, vilket talar för att den västtyska ”kampanjen” mot Sverige i slutändan faktiskt var framgångsrik.</p>

<h1>Abstract</h1><p>The purpose of this thesis is to highlight the organization's importance to teachers' working environment. Through a survey conducted at a primary school in New Zealand and at a primary school in Sweden, teacher perceptions of their psychosocial work environment were compared. This study has answered the questions: ‘<em>How does a teacher at a school in New Zealand and at a school in Sweden view their psychosocial work environment from an organizational perspective?’</em> and ‘<em>What are the similarities and differences in psychosocial working environment between a school in New Zealand and a school in Sweden?’</em> The results were analyzed based on Karasek and Theorells demands-control-social support model. The study shows that teachers at both schools are experiencing high demands, but that New Zealand teachers are experiencing greater demands. The Swedish teachers experienced greater control. A possible reason for this is a more bureaucratic (hierarchical) structure of the New Zealand school organisation. Finally, the results show that New Zealand teachers found more support from superiors, while the Swedish teachers found more support from colleagues.</p> / <h1>Sammanfattning</h1><p>Syftet med detta examensarbete är att belysa organisationens betydelse för lärares arbetsmiljö. Genom en enkätundersökning på en primary school på Nya Zeeland och en F-6 skola i Sverige har lärares uppfattningar om sin psykosociala arbetsmiljö jämförts. Denna undersökning har besvarat frågeställningarna:<em> </em>‘<em>Hur ser lärare på en skola i Nya Zeeland och en skola i Sverige på sin psykosociala arbetsmiljö ur ett organisatoriskt perspektiv?’ </em>samt ‘<em>Vilka likheter och skillnader finns i psykosociala arbetsmiljön mellan en skola i Nya Zeeland och en skola i Sverige?’ </em>Resultatet har analyserats utifrån Karasek och Theorells krav-kontroll-socialt stöd modell. Min undersökning visar att lärarna på båda skolorna upplever höga krav, men att nya zeeländska lärarna upplever större krav. De svenska lärarna upplevde större kontroll. En möjlig orsak till detta är nya zeeländska skolans mer byråkratiska (hierarkiska) organisation. Slutligen visar resultatet att de nya zeeländska lärarna finner mer stöd från överordnade medan de svenska lärarna finner mer stöd från kollegor.</p>

<p><em>Syfte:</em> Utvärdering av hur patienter upplever den förbokade återbesökstiden, väntetiden samt personalens bemötande vid återbesöket. Syftet är även att undersöka hur personal på ortopedens nyinrättade ”snabbmottagningen” vid AS upplever stress, patientflöde samt telefonförfrågningarna, efter införandet enligt Lean-modellen</p><p><strong></strong><em>Metod:</em> Deskriptiv kvantitativ enkätstudie. Slumpmässigt urval utfördes på patienter och av hundra procent (n=55) tillfrågade, deltog fyrtionio procent (n=27). Av hundra procent tillfrågad personal (n=14), deltog sextiofyra procent (n=9). Urvalet utförde avdelningschefen.</p><p><strong></strong><em>Resultat<strong>:</strong></em> Utvärderingen av patienternas upplevelser av planerad återbesökstid, bemötande och väntetid på snabbmottagningen var generellt mycket bra. Personal på ortopedmottagningens snabbmottagning upplevde ingen större förändring efter införandet enligt Lean-modellen.</p><p><strong></strong><em>Slutsats:</em> Resultatet visar att patienterna upplevde den planerade återbesökstiden generellt mycket bra. Personalens upplevde inte att arbetet förändrats. Fler och större studier behövs för att utvärdera organisationsförändringar som initierats av Lean-modellen.</p> / <p><em>Aim:</em> Evaluation of paitents’ experiences of the prebooked time for next appointment, the waiting time and the staff’s treatment at the next appointment. The aim is also to examine how the staff at the newly established orthopedic “quickreception” at the Uppsala University hospital experience stress, patientflow and the telephonerequests, after the introduction according to the Lean-model.</p><p><em>Method</em>: Descriptive quantitative inquirystudy. Patients were selected randomly and out of one hundred percent (n=55) who were asked, fortynine percent (n=27) participated. Out of one hundred percent (n=14) of the staff asked, sixtyfour percent (n=9) participated. The selection was made by the head of the ward.</p><p><em>Results</em>: Evaluation of the patients’ experiences of the planned time for next appointment, treatment and waiting time at the “quickreception” was generally very good. The staff at the orthopedic “quickreception” did not experience a big change after the introduction according to the Lean-model.</p><p><em>Conclusion:</em> The results show that the patients experienced the planned time for next appointment generally very good. The staff did not experience that the work had changed. More and larger studies are needed to evaluate changes of organisations that were initiated by the Lean-model.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka hur löneförhandlingssystemet har utvecklats och om dess utformning påverkar lönebildningen. Vi studerar Sverige under framförallt senare delen av 1900-talet, med fokus på industrin. Förhandlingssystemets struktur påverkar maktbalansen mellan arbetsmarknadens parter, varför vi undersöker hur det svenska löneförhandlingssystemet har utvecklats. Vi tänker oss att maktbalansen tar sig uttryck i löneförhandlingarna, så att om exempelvis arbetsgivarna står starkast blir löneökningarna mindre än om arbetstagarna har störst inflytande.</p><p>En viktig del i förhandlingssystemets struktur är graden av centralisering av förhandlingarna. Denna centraliseringsnivå går att koppla till vilken maktrelation som råder. Graden av centralisering i förhandlingssystemet påverkar enligt teorin lönenivån, och i en empirisk undersökning finner vi stöd för påståendet att högre grad av centralisering verkar dämpande på lönerna. Vid branschvisa förhandlingar har löneökningarna varit stora, till arbetstagarnas favör.</p>

<p>I och med Försvarsmaktens omställning till insatsförsvar med internationella åtaganden har sannolikheten för att marina förband ska nyttjas för väpnad strid ökat markant. Med detta följer ett än större behov av att kunna hantera sådana prövningar. I den här uppsatsen provas idealtypsanalys som metod att mäta korvetten HMS Stockholms effektivitet ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Idealtypen, referensfartyget ”HMS Excellence”, skapas genom att använda 7s modellen (Waterman et al.) för att åskåda organisationen och resultat från den Amerikanska studien <em>”Excellence in the Surface Navy”</em> (Gullickson & Chenette) som indikatorer för effektivitet. Genom att presentera intervjudata från HMS Stockholm i samma dimensioner skapas ett underlag för analys.</p><p>Resultaten från uppsatsen visar att HMS Stockholm är ett effektivt stridsfartyg med vissa organisatoriska brister vars orsak kan spåras till intensiteten i pågående insatsförberedelser. Vidare visar analysen att 7s modellen har potential att vara ett användbart verktyg för att optimera ett stridsfartygs organisation samt som en komponent i idealtypsanalys.</p> / <p>Because of the Swedish Armed Forces reformation from an operational defense force to a rapid action force with international commitments the odds of naval units being involved in armed confrontation has distinctively increased. This leads to an even greater need for battle readiness. In this thesis ideal type analysis is tried as a method to assess the efficiency of the Swedish warship HMS Stockholm from an organization theoretical perspective. The ideal case, a reference war ship named HMS Excellence, is created by combining results from Gullickson & Chenettes study <em>Excellence in the Surface Navy, </em>with the 7s framework. HMS Stockholm is presented in the same manner combining interview data with the 7s framework. The difference between the ideal case and empirical case is used as a measurement of HMS Stockholm´s efficiency.</p><p>The author concludes that HMS Stockholm is an effective organization with an occasional weakness in the systems dimension due to the intensity of deployment preparations. Also, the author argues for ideal type analysis, using the 7s framework, as a tool to optimize deployment preparations and the 7s framework as a tool to optimize war ship organizations.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie var att belysa hur regelbunden fysisk aktivitet kunnat vidmakthållas under längre tid än ett år hos motionärer som tidigare genomgått beteendeförändring mot en mer fysiskt aktiv livsstil. Frågeställningar:</p><p> Har motiven till att vara fysiskt aktiv förändrats?</p><p> Vilka strategier för vidmakthållande av fysisk aktivitet kan identifieras?</p><p> Vilka andra faktorer för vidmakthållande av fysisk aktivitet kan definieras?</p><p> Vad krävs för att vidmakthålla den fysiska aktivitetsgraden?</p><p>Metod</p><p>Utifrån studiens syfte befanns en kvalitativ ansats vara den mest lämpade. Fem motionärer, vilka samtliga vidmakthållit regelbunden fysisk aktivitet längre än ett år, intervjuades. Fem semi-strukturerade djupintervjuer utfördes. Genom den semistrukturerade karaktären på intervjun fanns möjligheten att ställa följdfrågor och vidga perspektiven ytterligare. Därpå analyserades samt tolkades det erhållna materialet. Intressanta delar valdes ut och relevanta citat kategoriserades. Respondenternas tankebanor behandlades och kopplades an till relevant teori i en resultatdel.</p><p>Resultat</p><p>Studien har visat att motiven till viss del har förändrat karaktär under förändringsprocessens gång. Fokus har riktats från att till stor del handla om en förbättring av den kroppsliga hälsan, till att även innefatta ett nöje av att bedriva fysisk aktivitet. Respondenterna har använt sig av en rad olika beteendeprocesser under förändringsprocessens gång. De strategier vilka belystes mest var engagemang och socialt stöd. En annan faktor som bidrog till vidmakthållande av den fysiska aktiviteten var närheten till anläggningar och grönområden. Det som krävdes av respondenterna för att vidmakthålla sin nuvarande aktivitetsgrad var bl.a. tron på sin egen förmåga, undvikande av sjukdom eller skada och ett fortsatt psykiskt välbefinnande.</p><p>Slutsats</p><p>Följande faktorer har i denna studie befunnits viktiga för att vidmakthålla fysisk aktivitet på längre sikt (över ett år): Delvis ändrade motiv mot att även uppnå känsloupplevelser av motionerandet, användning av strategierna ”engagemang” och ”socialt stöd”, närhet till anläggningar och grönområden samt en hög grad av ”self-efficacy”.</p> / <p>Aim</p><p>The aim of this study was to illustrate how regular physical activity was maintained longer than one year in physically active people who previously experienced behavioural change towards a more physical active lifestyle. The questions at issue were:</p><p> Have the motives of being regularly physically active changed?</p><p> What strategies for the maintaining of physical activity can be identified?</p><p> What other factors for the maintaining of physical activity can be defined?</p><p> What is needed to maintain the physical activity level?</p><p>Method</p><p>Based on the aim of the study a qualitative approach was found suitable. Five physically active people, who all have been maintaining regular physical activity longer than one year, were interviewed. Five semi-structured interviews were performed. The character of the interview made it possible to ask related questions and thereby broaden the perspectives. The obtained material was analyzed and interpreted. Interesting parts were selected and relevant quotes were categorized. The views contributed by the respondents were discoursed and connected to theories in the results of the study.</p><p>Results</p><p>The characteristics of the motives have slightly changed during the process of change. Focus has been directed from a primary concern about the improvement of the physical health towards the pleasure of pursuing physical activity. Well recognized strategies have been used by the respondents during the process of change. The strategies emphasized by the respondents were devotion and social support. Another factor that contributed to the maintenance of physical activity was the nearness to training facilities and green areas. Three factors required by the respondents to maintain their present activity level were “the belief in your own ability”, “the avoidance of disease and injury” and “a continuing psychological well-being”.</p><p>Conclusions</p><p>In this study the following factors have been found important to maintain long term physical activity (>1 year): Partly changed motives towards including emotional experience of the physical activity, the use of the strategies devotion and social support, the nearness to training facilities and green areas and a high level of “self-efficacy”.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att undersöka livssituationen och erfarenheterna hos familjer med fysiskt inaktiva barn, samt kartlägga hur förändringsbenägna familjerna var, med avseende på ökning av den fysiska aktiviteten. Vidare var syftet att undersöka familjernas inställning till beteendeförändringen och deras förväntningar på ISFAB-projektet. Frågeställningarna var: Hur ser familjernas livssituation och erfarenheter ut? Vilka förväntningar har familjerna på ISFAB-projektet? Hur förändringsbenägna är familjerna? Vilka möjligheter och hinder ser familjen med avseende på beteendeförändringen?</p><p>Metod</p><p>Denna studie är en liten del av ett större forskningsprojekt vars titel är Interventionsstudie för ökad fysisk aktivitet riktad mot normalviktiga och överviktiga inaktiva barn, vilket vi valt att förkorta ISFAB-projektet. Författarna till denna uppsats hade under ISFAB-projektet rollen som livsstilscoach för fyra familjer i Stockholm. Som datainsamlingsmetod för den här studien användes ett motiverande samtal med varje familj. Samtalen behandlade familjernas förväntningar på projektet och vilka möjligheter och hinder man såg mot en beteendeförändring. Förändringsberedskapen bedömdes med hjälp av en visuell analog skala (VAS) och den transteoretiska modellen (TTM).</p><p>Resultat</p><p>Gemensamt för familjerna var att de hade förväntningar på att ISFAB-projektet skulle ge dem ny inspiration och nya idéer till vad familjen kan göra tillsammans, samt att få hjälp att ändra sin livsstil och hitta nya lösningar till hur de kan integrera mer fysisk aktivitet i vardagen. Familjerna skattade sin förändringsberedskap som medelhög till hög på VAS-skalan. Enligt vår bedömning befann sig samtliga barn i förberedelsestadiet i den transteoretiska modellen. Föräldrarna befann sig i förberedelsestadiet eller begrundarstadiet. En av de mest positiva möjligheterna med ökad fysisk aktivitet tyckte familjerna var att det är roligt att röra på sig och de hade en positiv inställning till fysisk aktivitet. I vår studie verkade barnen vilja ägna sig mer åt fysisk aktivitet, men de var beroende av sina föräldrar och deras prioriteringar, vad gäller tid, pengar och aktiviteter.</p><p>Slutsats</p><p>Anmärkningsvärt är att familjerna, trots barnens inaktivitet, upplever att de har en hög beredskap för förändring. Problemet verkar ligga i att barnen under övrig fritid, då de inte är på en organiserad aktivitet, är alldeles för stillasittande framför TV eller datorn, samt att de i stor utsträckning åker buss eller får skjuts till och från skolan och övriga aktiviteter. Vi drar slutsatsen att egentligen behöver dessa barn inte nödvändigtvis fler fasta organiserade aktiviteter i veckan, utan istället mer vardagsmotion och mindre stillasittande tid hemma.</p> / <p>Aim</p><p>The aim of this study was to study the life situation and experiences in families with physically inactive children, and to describe the tendency to change regarding increasing their physical activity. Furthermore the aim was to investigate the Families’ attitudes towards behavioural change and their expectations on the ISFAB-project. The aim was to answer the following questions: How does the Families’ life situations and experiences appear? What expectations does the Family have on the ISFAB-project? How important is it for the Family to change its behaviour towards being more physically active? How strong is the Families’ tendency to change? Which possibilities and barriers does the Family see regarding behavioural change?</p><p>Method</p><p>This study is a smaller part of a bigger intervention study called the ISFAB-project. The authors of this essay were lifestyle coaches during the ISFAB-project for four families living in Stockholm, Sweden. As data collection method for this study a Motivational Interview (MI) with each Family was used. The MI:s dealt with the Families expectations on the project, which possibilities and barriers the Families saw regarding a behavioural change. The tendency to change was assessed by using a visual analogue scale (VAS) and the transtheoretical model (TTM).</p><p>Result</p><p>The families’ expectations on the ISFAB-project were that it would give them new inspiration and ideas for what the family could do together, furthermore to get help to change their lifestyle and to find new solutions how to integrate more physical activity in their daily life. The families estimated their tendency to change as medium high to high on the VAS. According to our assessment the children in this study were in the preparation stage in the TTM. The parents were in the preparation or the contemplation stage. The most positive possibility with increased physical activity for the families were found to be that it is fun to exercise and they had a positive attitude towards physical activity. In our study the children wants to increase their physical activity, but they are depending on their parents’ priorities, regarding time, money and activities.</p><p>Conclusion</p><p>Remarkable is that even tough the children are physical inactive, the families in this study estimate their tendency to change as relatively high. The problem seems to be during the children’s spare time, when they are not occupied with an organised activity, their lifestyle is far too sedentary. Our conclusion is that these children do not necessarily need more organised activities, instead they need more everyday exercise and less sitting at home in front of the TV and the computer.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och vilka förändringsstrategier (utifrån den transteoretiska modellen) som några nyaktiva motionärer anser har varit avgörande för att de blivit fysiskt aktiva.</p><p>• Vad fick dessa nyaktiva motionärer att ta steget från en fysisk inaktiv livsstil till att bli fysiskt aktiva?</p><p>• Finns det paralleller mellan dessa nyaktiva motionärers upplevelser och den transteoretiska modellens förändrings strategier i vad de ansett varit avgörande för att de blivit fysisk aktiva?</p><p>Metod</p><p>Utifrån studiens syfte valde författarna att genomföra en kvalitativ studie. Datainsamlingen har skett genom att djupintervjua fyra nyaktiva motionärer. Studiens teoretiska utgångspunkt är den transteoretiska modellen och dess tio förändringsstrategier. Författarna har strävat efter att deskriptivt redogöra för fenomenet utifrån respondenternas upplevelser.</p><p>Resultat</p><p>Alla respondenter berättar upprepade gånger under samtalen att de motionerar för välbefinnandet och tre av fyra respondenter framställer under samtalen att de vill motionera och att de började motionera för att må bättre. De tio förändringsstrategierna har varit mer eller mindre användbara för samtliga respondenter.</p><p>Slutsats</p><p>Utifrån respondenternas upplevelser anser vi att alla förändringsstrategier varit väsentliga för merparten av respondenterna. De olika respondenterna har under samtalen belyst olika strategier som de upplevt som värdefulla för att de skall vara fysiskt aktiva. Av resultatet att döma tycks strategin insikt vara en röd tråd genom hela förändringsprocessen. Den faktor som samtliga respondenter upplevt varit avgörande för att de ändrat sin livsstil till att bli en nyaktiv motionär är välbefinnandet.</p>

Denna studie handlar om psykosocial arbetsmiljö utifrån variablerna krav, kontroll och socialt stöd. Huvudsyftet har varit att undersöka hur vårdare som arbetar på privat drivna gruppbostäder upplever den psykosociala arbetsmiljön samt vilket slags psykosocial arbetsform som dominerar på gruppbostäderna. Karasek och Theorells (1990) krav- och kontroll modell och Johnsons (1986) teori om socialt stöd utgör de teoretiska grunderna för uppsatsens huvudsakliga syfte. Ytterligare syfte har varit att undersöka inlåsningsproblematiken, hur omfattande den är och vad som orsakar den. Att befinna sig i en inlåst position kan orsaka att arbetstagare upplever en bristande psykosocial arbetsmiljö (Astvik m.fl. 2006). En deduktiv enkätundersökning gjordes på ett privat företags samtliga tio gruppbostäder (n=64). Resultatet från undersökningen skiljer sig i vissa avseenden från både de teoretiska utgångspunkterna och den tidigare forskning jag tagit del av. Det visade sig att deltagarna uppskattade sin psykosociala arbetsmiljö som mycket god. Den psykosociala arbetsformen som dominerade på arbetsplatsen var den aktiva. Den aktiva arbetsformen kännetecknas av höga arbetskrav och hög egenkontroll. Inlåsnings-problematiken var på de undersökta gruppbostäderna inte så utbredd som tidigare forskning signalerat om. Majoriteten av de deltagare som befann sig i en inlåst position hade egna lösningar för att ta sig ur situationen.