Swedish authorities have the responsibility to protect children from bad caring. In the Swedish welfare system it is possible to take a child out of its original home when there is a suspicion about a child being maltreated. The Swedish law regarding The Compulsory Care of Young Persons Act, LVU, legalize this intervention. When using this intervention, the parents of the child are not seen as giving the child a ”good enough” care. The expression ”good enough”, or ”tillräcklig föräldraförmåga” is well known and used throughout the social care system, even though there is no actual definition of what ”good enough”-parenting entails. Instead it is up to the social worker who is in charge of the investigation of a child’s wellbeing to make the decision if the”good enough”-parenting exist in every individually case. In this study ten court orders have been viewed with the purpose of finding, and examine, a discourse of ”good enough”-parenting. In these specific court cases the parents have requested to be reunited with their children who have previously been removed from their home under the law). In search of this discourse, we found that the complexity of finding a definition of what is seen as ”good enough”, are harder than we expected. Even though the authorities in Sweden have the same law to build upon, the result of the ten court orders shows that the investigators have a big capacity to self-interpret what is ”good enough”. The outcome of the investigations that eventually end up in court have all distinguished a different definition of what is ”good enough”. This results in different kinds of determinations for something that is supposed to be interpreted in a similar way to preserve the rule of law. Keywords ”Good enough”-parenting, ”good enough”,  The Compulsory Care of Young Persons Act (LVU), decision making process, interpretative prerogative.   Nyckelord Tillräcklig föräldraförmåga, tillräcklig, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, beslutsprocess, tolkningsföreträde.

Denna magisteruppsats i Ekonomisk Historia avser undersöka drivkrafter och motiv bakom de institutionella förändringar som svensk sjukvård genomgått och hur det i sin tur ledde fram till Lagen om valfrihetssystem. Vidare undersöks hur LOV påverkat utbudet av vårdcentraler inom Västerbottens läns landsting. Undersökningsperioden är 1983 – 2015. På 1980-talet skedde institutionella förändringar som var förutsättningar för den liberalisering av svensk sjukvård som skedde på 1990-talet. Kostnaderna för svensk sjukvård steg årligen från mitten på 1960-talet och när krisen slog till på 1990-talet skedde omfattande förändringar. Stora delar av offentlig sektor rationaliserades och öppnades upp för privata aktörer. Detta skedde även inom VLL. I mitten på 2000-talet började LOV utredas och argumenten för ett genomförande av reformen var framförallt att den konkurrens som skulle uppstå skulle leda till bättre vård för vårdtagarna. Befolkningen skulle via LOV få möjlighet att digitalt välja sin vårdcentral. Inom VLL uppkom 5 privata vårdcentraler. Den största Umeå Vårdcentral/ Dragonens hälsocenter lades ut på upphandling 2004 och försattes i drift juni år 2006. Ersättningen från VLL till Carema fick korrigeras årligen vilket indikerade på hur komplext det är att kalkylera för kostnader inom sjukvården. Efter avtalsperioden fanns en möjlighet att förlänga med 24 månader men VLL valde att inte förlänga med Carema utan krävde en omförhandling då vårdbolaget misskött sig på ett flertal punkter. Bland annat så saknades sjukgymnaster och det fanns inte möjlighet till kontinuerlig läkarkontakt för patienterna. Detta visar på den problematik som kan uppstå vid privatisering av offentlig verksamhet, när den ofrånkomliga vinstjakten leder till att kostnader ska hållas nere för att uppnå större marginaler. Samtidigt bör politikers önskan om valfrihet och privatiseringar ifrågasättas då det finns få tecken på att det är befolkningens önskan.

The purpose of this study is to describe how staff at the upper secondary school's national pro- grams prepare their students for their upcoming adult life. What didactic and subject-related resources do they use in the process towards the pupils' independent adult life and how in- volved are the pupils in the transition to adulthood and future employment. My hope with this study is to contribute with knowledge about possible ways to support the students during their studies and the transition to adulthood. The study is based on qualitative interviews with four teachers, a study and vocational coun- selor and a work consultant who works at the upper secondary school. The study has its theo- retical starting point in a didactic perspective and in a relational perspective. These perspec- tives are intertwined in the analysis, as the informants in the study integrate both perspectives as mutually interacting aspects of learning. As an analytical method, meaning coding has been used and the answers are presented in five themes: how teachers vary their teaching, inde- pendence, collaboration, participation and influence and leisure time. The result shows that the staff at the upper secondary school work in a conscious manner to make the pupils as independent and involved as possible in the process towards adulthood. The staff collaborates with various actors who can support the pupil when it comes to employ- ment after graduation. In previous studies that I use in the study's research overview, on the other hand, shows that the group of people with intellectual disability does not feel that they have participated and had influence in their process towards adult life. This group should be given the opportunity to prepare for what the labor market demands, but when they make their choice to the upper secondary school they are referred to a limited number of programs. In or- der for students to achieve social justice and be able to establish themselves in the labor mar- ket, employers need to see them as a resource. Today, only 22% of those who have an intel- lectual disability are established in the labor market. Thus, cooperation during the high school years is not enough, it needs more efforts.

Studiens syfte var att undersöka i vilken mån handläggarna inom “Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade” (LSS) involverar barnen i deras utredningar om möjliga insatser och om de tänker på deras bästa vid beviljande av insatser. Undersökningen bygger på sju semistrukturerade intervjuer med LSS-handläggare som genomfördes i sex olika kommuner i Mellansverige. Det teoretiska perspektivet som använts har utgångspunkt i den ekologiska systemteorin, som är uppbyggd i nivåer som är sammankopplade. Nivåerna kallas mikro-, meso-, exo- och makrosystem. Studien har valt att fokusera på mikro- meso- och makrosystemen. Resultatet visade att LSS-handläggarna träffar majoriteten av barnen endast en gång vid utredning av insats. Det framkom även att handläggarna tolkar LSS-lagen olika, vilket gör att barnen och familjerna får olika förutsättningar beroende på var de bor. Studien kom fram till att tydliga riktlinjer inom arbetsrollen som socionom är viktigt, för att kunna samarbeta bättre mellan verksamheter samt enheter och kunna göra så att barnen får ett liv med god livskvalitet. Det framkom även att det finns en övertro på LSS-lagen bland andra enheter och organisationer. / The aim of the study was to investigate the extent to which the case managers within “the Act on Support and Service for certain people with disabilities” (LSS) involve the children in their investigation on possible actions and whether they think about their best interests in taking actions. The survey is based on seven semi-structured interviews with LSS case managers who were conducted in six different municipalities in central Sweden. The theoretical perspective used is based on the ecological system theory, which is built up in levels that are interconnected. The levels are called micro-, meso-, exo- and macrosystems. The study was chosen to focus on the micro-, meso- and macrosystems. The result showed that the LSS case managers met the majority of the children only once when investigating the interventions. It was also clear that the case managers interpreted the LSS law differently, which means that the children and families got different treatment depending on where they live. The study concluded that clear guidelines within the work role as social workers are important, in order to cooperate better between activities and units and to be able to make the children have a life of good quality. It also emerged that there is a reliance of the LSS Act among other entities and organizations.

<p> </p><h1>Abstract</h1><p><strong>Datum</strong> 2009-06-05</p><p><strong> Författare</strong> Jan Boman                          1986-05-26 – 8518                    Aleksei Trosjtjij                     1987-05-31 – 9633</p><p><strong> Nivå</strong> Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp</p><p><strong> Handledare </strong>Håkan Boter</p><p><strong> Titel </strong>Avgiftsbelagd musikkonsumtion – En studie om IPRED och framtida  finansiering av skivbolag.</p><p><strong>Problem </strong>Kan skivbolagens verksamhet finansieras genom tillägg av en fast extra avgift för slutanvändarnas bredbandsuppkoppling i utbyte mot obegränsad nedladdning av musik? Skulle ett system av den här typen kunna vara en hållbar lösning på dagens problem med olaglig nedladdning av musik?</p><p><strong> Syfte </strong>Denna uppsats huvudsakliga syfte är att genom en explorativ studie undersöka underlaget för alternativ finansiering av skivbolags verksamhet efter införandet av IPRED-lagen. Vidare ämnar vi undersöka hur om ett alternativt system för konsumtion av musik är genomförbart.</p><p><strong> Metod </strong>Vi har valt att använda en kvantitativ metod i denna undersökning. Den huvudsakliga delen av undersökningen gjordes genom en enkätundersökning som besvarades av studenter på campusområdet samt ett frågeformulär som besvarades av ett antal skivbolag. De besvarade enkäterna och frågeformulären har sedan sammanställts och analyserats med hjälp av relevanta teorier inom bland annat marknadsföring samt finansiering.</p><p><strong> Slutsats </strong>Utifrån vår undersökning kan vi dra slutsatsen att det finns en efterfrågan på ett   system av den typ vi föreslår. Vi ser dock även att många i dagsläget kommer att fortsätta med olaglig nedladdning och fildelning av musik. Utifrån detta drar vi slutsatsen att IPRED-lagens framtida effekter kommer att spela en avgörande     roll för skivbolagens framtida intäkter. Undersöknings många parametrar i kombination med det faktum att IPRED-lagen i nuläget endast varit i bruk en kortare tid omöjliggör dock några definitiva slutsatser kring finansieringen av skivbolagens verksamhet med hjälp av ett system som vi föreslår. Däremot ser vi att betalningsviljan hos våra respondenter sammanfaller relativt väl med det pris skivbolagen efterfrågar. Utifrån vår undersökning ser vi tydliga tecken på att betalningsviljan kan komma att öka i framtiden förutsatt att en bra och smidig tjänst finns tillgänglig.<strong> </strong></p><p><strong> Sökord </strong>Bredband, bredbandsabonnemang, extra avgift, Internet, IPRED-lagen, finansiering, musikkonsumtion, skivbolag, upphovsrätt.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att diskutera hur rättsväsendet är påverkat av normer och värderingar. Vi undersöker om sådana normer och värderingar visar sig i enskilda individers berättelser om ärenden som rör våldtäkt/sexuellt våld riktat mot kvinnor. Vår teoretiska utgångspunkt är feministisk och vi utgår därför från Joan W. Scotts förståelse av genus i vår studie. Vi har även använt oss av andra forskares tankegångar som exempelvis Stina Jeffner, Simon Ekström, Christian Diesen och Helena Sutorius/Anna Kaldal. </p><p>Vi analyserar åtta personliga intervjuer med individer som är verksamma inom rättsväsendet.1 Syftet ringas in med hjälp av tre frågor: 1) Vad är det för faktorer som enligt våra informanter påverkar rättsapparatens hanterande av fall som rör våldtäkt/sexuellt våld mot flickor och kvinnor? 2) Kan den juridiska definitionen och de utsagor som återkommer i massmedialt material, rättsprotokoll och våra intervjupersoners berättelser relateras till varandra? 3) Till sist vill vi även resonera något kring vilka följder och effekter som dessa relationer bidrar till. </p><p>Våra slutsatser är: I våra intervjupersoners berättande blir tydligt att när de konfronteras med våra frågor som bl.a. rör den massmediala kritiken angående felaktiga beslut i våldtäktsmål, så försvarar man sin egen yrkeskår och förskjuter problematiken till att gälla andra aktörer inom rättsväsendet och man ser sig inte själv som delaktig i denna process. Det blir även påtagligt i det mediala materialet och i rättsprotokollen att fokuseringen ligger på kvinnan, att våldtäkt i första hand förstås som ett kvinnoproblem. Detta tycker vi oss även återfinna i vår analys av intervjupersonernas berättande där problematiken runt våldtäkt/sexuellt våld riktat mot kvinnor främst förskjuts från att vara ett socialt samhällsproblem till att framstå som ett individuellt problem. </p>

<p><strong>Problem Discussion</strong>: Today the banks manage three central products: mutual funds, mortgages and bank accounts. Banks have authority and credibility, the services and the products they offer and sell can sometimes be difficult to understand. Customers are offered a large number of investment options with varying risk profiles. These developments have created an increasing need for knowledge and information among customers. The financial advice that the financial firms provides, remains a very important activity from a customer view. However, there are ambiguities in this advices’ and it has previously been shown to be difficult for a customer in a dispute of ”wrong” advising, to win over the advisers. The Bank sees the client as a partner while the customer develops a personal relationship with the bank. Usually it is the advisors who provide advice to bank customers and give the impression that it is advice rather than selling they are about to give when a customer walks into a bank office.</p><p><strong>Research questions</strong>: How does the law of financial advice affect a private adviser in his advice to customers? How can internal goals and reward systems affect an advisor in his advice? Which factors have influenced the number of notifications before and after the law?</p><p><strong>Purpose:</strong> The main purpose of this paper is to clarify how private advisers consider how the law on financial advisory, internal goals and reward systems affects their advice to customers. Another purpose is to investigate whether there is a difference between an advisors advice and sales.</p><p><strong>Method</strong>:  We have through a deductive approach used existing theories to create a general idea of the theoretical substance. We have used quantitative and qualitative approaches; primary and secondary data were the interviews and statistical data in the form of notifications.</p><p><strong>Theory</strong>: We have used theories such as reward systems, principal-agency theory, trust and confidence, and customer relationship management.</p><p><strong>Conclusions</strong>: The law on financial advice has not had a major impact on the advice. However the adviser’s way of working has changed.</p><p>Banks have goals to achieve. This affects the advisers’ by the requirements to adapt the advice’s that they give with the goals that needs to be followed. Reward system differs from bank to bank and acts as a tool to motivate advisors. The advisers are not affected largely by the reward system, but primarily of internal goals. The factors that have affected the notifications depends mostly on the media attention;  which increased customers awareness of their rights and the economic crisis; which contributed to the stock market downward trend, affecting customers' outcomes that were other than what they had expected.   There are difficulties to make a distinction between the concepts advising and sales. From the empirical answers, we note that advice and sales go hand in hand and that an advice to costumers will result in some kind of sale.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som bidrar till att preskription av skattefordringar har en egen lag och inte regleras i samma lag som övriga fordringar och varför preskriptionstiden av dessa fordringar kan förlängas. En rättsdogmatisk metod har använts för att fastställa <strong>gällande rätt</strong> inom området. Där lagtolkningen till största del skett med hjälp av objektiv lagtolkning och vissa oklara begrepp, så som <strong>särskilda skäl, </strong>har tolkning skett med hjälp av subjektiv lagtolkning. Vidare används en komparativ metod för att se likheter och skillnader mellan <em>Lagen om preskription av skattefordringar m.m</em>. och <em>Preskriptionslagen</em>. Det som bidrar till att det inte finns så många artiklar, uppsatser och rättsfall angående preskription av skattefordringar kan vara att lagen är tydlig och det endast är <strong>särskilda skäl</strong> som kräver ytterligare tolkning, på så vis är lagen lättare att tillämpa och förstå än <em>Preskriptionslagen</em>.</p><p> </p><p><em>Lagen om preskription av skattefordringar m.m</em>. reglerar preskriptionstid för skattefordringar på fem år från utgången av kalenderåret skatten förföll till betalning. Tidigare reglerades skattefordringar i två lagar, <em>Uppbördslagen</em> och <em>Preskriptionsförordningen,</em> vilket medförde att <em>Lagen om preskription av skattefordringar m.m</em>. infördes för att få enhetliga regler för preskription av skattefordringar. Preskriptionsförlängning kan ske när det skattskyldige saboterar indrivning, håller sig undan, saknar känd hemvist eller stadigvarande vistas utomlands. Det är rekvisitet<strong> stadigvarande vistas utomlands </strong>som nästan endast tillämpas i rättspraxis och det brukar tolkas till den skattskyldiges nackdel om <strong>särskilda skäl</strong> inte föreligger.</p><p> </p><p>Både <em>Preskriptionslagen</em> och <em>Lagen om preskription av skattefordringar m.m</em>. har nästan samma syfte som är att skapa enhetliga regler, de härstammar från samma lagar och strävar mot samma mål. Skillnaden är att det är olika sorters fordringar som regleras i de båda lagarna, olika längd på preskriptionstiden och sättet som preskriptionstiden förlängs på är olika.</p><p> </p><p>I jämförelsen mellan <em>Preskriptionslagen</em> och <em>Lagen om preskription av skattefordringar m.m</em>. framkommer att skattefordringar regleras i en egen lag för att det ska vara svårare för staten att få preskriptionstiden förlängd eftersom ansökan måste ske till förvaltningsrätten, vilket även är kostsamt. Det gör att den skattskyldige indirekt blir skyddad mot staten och rättssäkerheten ökar. Det är enklare för en fordringsägare att förlänga preskriptionstiden med hjälp av preskriptionsavbrott enligt <em>Preskriptionslagen</em>.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att diskutera hur rättsväsendet är påverkat av normer och värderingar. Vi undersöker om sådana normer och värderingar visar sig i enskilda individers berättelser om ärenden som rör våldtäkt/sexuellt våld riktat mot kvinnor. Vår teoretiska utgångspunkt är feministisk och vi utgår därför från Joan W. Scotts förståelse av genus i vår studie. Vi har även använt oss av andra forskares tankegångar som exempelvis Stina Jeffner, Simon Ekström, Christian Diesen och Helena Sutorius/Anna Kaldal. Vi analyserar åtta personliga intervjuer med individer som är verksamma inom rättsväsendet.1 Syftet ringas in med hjälp av tre frågor: 1) Vad är det för faktorer som enligt våra informanter påverkar rättsapparatens hanterande av fall som rör våldtäkt/sexuellt våld mot flickor och kvinnor? 2) Kan den juridiska definitionen och de utsagor som återkommer i massmedialt material, rättsprotokoll och våra intervjupersoners berättelser relateras till varandra? 3) Till sist vill vi även resonera något kring vilka följder och effekter som dessa relationer bidrar till. Våra slutsatser är: I våra intervjupersoners berättande blir tydligt att när de konfronteras med våra frågor som bl.a. rör den massmediala kritiken angående felaktiga beslut i våldtäktsmål, så försvarar man sin egen yrkeskår och förskjuter problematiken till att gälla andra aktörer inom rättsväsendet och man ser sig inte själv som delaktig i denna process. Det blir även påtagligt i det mediala materialet och i rättsprotokollen att fokuseringen ligger på kvinnan, att våldtäkt i första hand förstås som ett kvinnoproblem. Detta tycker vi oss även återfinna i vår analys av intervjupersonernas berättande där problematiken runt våldtäkt/sexuellt våld riktat mot kvinnor främst förskjuts från att vara ett socialt samhällsproblem till att framstå som ett individuellt problem.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som bidrar till att preskription av skattefordringar har en egen lag och inte regleras i samma lag som övriga fordringar och varför preskriptionstiden av dessa fordringar kan förlängas. En rättsdogmatisk metod har använts för att fastställa gällande rätt inom området. Där lagtolkningen till största del skett med hjälp av objektiv lagtolkning och vissa oklara begrepp, så som särskilda skäl, har tolkning skett med hjälp av subjektiv lagtolkning. Vidare används en komparativ metod för att se likheter och skillnader mellan Lagen om preskription av skattefordringar m.m. och Preskriptionslagen. Det som bidrar till att det inte finns så många artiklar, uppsatser och rättsfall angående preskription av skattefordringar kan vara att lagen är tydlig och det endast är särskilda skäl som kräver ytterligare tolkning, på så vis är lagen lättare att tillämpa och förstå än Preskriptionslagen.   Lagen om preskription av skattefordringar m.m. reglerar preskriptionstid för skattefordringar på fem år från utgången av kalenderåret skatten förföll till betalning. Tidigare reglerades skattefordringar i två lagar, Uppbördslagen och Preskriptionsförordningen, vilket medförde att Lagen om preskription av skattefordringar m.m. infördes för att få enhetliga regler för preskription av skattefordringar. Preskriptionsförlängning kan ske när det skattskyldige saboterar indrivning, håller sig undan, saknar känd hemvist eller stadigvarande vistas utomlands. Det är rekvisitet stadigvarande vistas utomlands som nästan endast tillämpas i rättspraxis och det brukar tolkas till den skattskyldiges nackdel om särskilda skäl inte föreligger.   Både Preskriptionslagen och Lagen om preskription av skattefordringar m.m. har nästan samma syfte som är att skapa enhetliga regler, de härstammar från samma lagar och strävar mot samma mål. Skillnaden är att det är olika sorters fordringar som regleras i de båda lagarna, olika längd på preskriptionstiden och sättet som preskriptionstiden förlängs på är olika.   I jämförelsen mellan Preskriptionslagen och Lagen om preskription av skattefordringar m.m. framkommer att skattefordringar regleras i en egen lag för att det ska vara svårare för staten att få preskriptionstiden förlängd eftersom ansökan måste ske till förvaltningsrätten, vilket även är kostsamt. Det gör att den skattskyldige indirekt blir skyddad mot staten och rättssäkerheten ökar. Det är enklare för en fordringsägare att förlänga preskriptionstiden med hjälp av preskriptionsavbrott enligt Preskriptionslagen.